Tjänstefiering har revolutionerat tillverkningsindustrin under de senaste decennierna och innefattar den omvandlingsprocess där ett tillverkande företag skiftar från en produktcentrisk till en tjänstecentrisk affärsmodell och logik. Tjänstefieringen har, på grund av sina flertalet fördelaktiga implikationer, fått stor spridning inom västvärlden men implementeringen av konceptet innebär i praktiken flera stora utmaningar inte minst genom en anpassning av företagens affärsmodell. Trots tydliga motivationer att generera affärsmodeller för tjänsteförsäljning har tillverkande företag kämpat för att anta rätt affärsmodell för att stödja produkt-tjänstesystem. Syftet med denna uppsats är att bidra till förståelsen för hur ett högteknologiskt, tillverkande företag aktivt på en reglerad marknad kan integrera tjänster i sin befintliga affärsmodell och därmed anpassa den för att bättre lämpas mot en pågående tjänstefiering av företaget. Uppsatsen är förankrad i en kvalitativ fallstudie där empiriska data samlats in från semistrukturerade intervjuer samt observationer. Studien syftar till att bidra till förståelsen av begreppen affärsmodell samt affärsmodellinnovation i samband med tjänstefiering och har utförts som en kontextspecifik studie inom en reglerad marknad för en industri med en hög teknisk utveckling, vilket ger ett särskiljande akademiskt bidrag i förhållande till tidigare studier inom dessa områden. Resultatet av den genomförda studien indikerade att tjänstefiering kan påverka ett företags affärsmodell på flera olika sätt. En faktor med stor påverkan visades vara företagets förmåga att visualisera optimeringen av produktanvändandet som tjänsterna kan ge kunden genom värdepropositionen. Det råder även svårigheter i utformandet av värdeerbjudandet på grund av de starka kontextuella förutsättningarna som råder på marknaden fallstudieföretaget är aktivt inom. Detta fenomen påvisades även i resultatet av resterande undersökta delar där även komponenterna intäktsmodell, kunder och organisatoriska arrangemang av företagets affärsmodell analyserades. Resultatet visade även att affärsmodellinnovation kan understödjas inom organisationen då det finns tydligt satta mål och strategier som kommuniceras effektivt internt samt vid närvaro av en stödjande kultur för innovationen.

Syftet med studien är att undersöka hur detaljhandelsföretag arbetar med affärsmodellinnovation för att acklimatisera sig till nya förutsättningar i anpassningsfasen efter Covid-19-pandemin. Det görs genom en kvalitativ studie av två detaljhandelsföretag i Sverige. Det teoretiska ramverket utgörs av en teori om anpassningsfasen efter en kris, och en teori om affärsmodellinnovation inom detaljhandeln. Data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med personer som arbetar inom affärsutveckling och innovation på företagen samt sekundära källor. Studiens resultat visar att det har skett förändringar i kundernas köpbeteende och förväntningar i samband med Covid-19-pandemin, som har föranlett affärsmodellinnovation inom båda detaljhandelsföretagen i anpassningsfasen efter pandemin. Studien visar att affärsmodellinnovation har förekommit i alla tre komponenter inom det ena företaget, och i två av komponenterna inom det andra företaget. Framtida studier kan undersöka affärsmodellinnovation i kontext av andra krissituationer, eller inom andra branscher.

Clothing apparel industry contributes to approximately 10% of the total carbon emissions globally which has raised increasing attention to this industry in order to make it more sustainable. To achieve this transition, the fashion industry needs to change its linear model towards circularity and for that matter, business model innovation is an important tool. Circular business models have emerged covering the different aspects of circularity: reuse, repair, refurbish and recycle and are being currently explored by startups and incumbents. This research’s purpose is to analyze and discuss these emerging circular business models from the perspectives and activities of business model innovation of a startup and an incumbent. To support the analysis, an analytical framework was defined, covering the different aspects of circularity and the business models related to them. Interviews with sustainability experts and Swedish fashion companies were carried on understanding their views regarding sustainability and approach when it comes to innovating their business models and to understand their strengths, disadvantages and challenges that they face in adopting these business models. A qualitative analysis based on the analytical framework and the interviews was done, comparing startups and incumbents with regards to the adoption of these emerging circular business models and the increasing complexity when moving outwards through the circularity loops, concluding that startups have strengths which facilitate the adoption of business models inner loops while incumbents can leverage their optimized supply chains and abundant resources for business models in the outer loops which involve more complex processes, like production and recycling. / Klädindustrin bidrar till cirka 10 % av de totala koldioxidutsläppen globalt, vilket har väckt allt större uppmärksamhet för denna industri för att göra den mer hållbar. För att uppnå denna övergång behöver modeindustrin ändra sin linjära modell mot cirkuläritet och för den delen är affärsmodellinnovation ett viktigt verktyg. Cirkulära affärsmodeller har dykt upp som täcker de olika aspekterna av cirkularitet: återanvändning, reparation, renovering och återvinning och utforskas för närvarande av nystartade företag och etablerade företag. Syftet med denna forskning är att analysera och diskutera dessa framväxande cirkulära affärsmodeller utifrån perspektiven och aktiviteterna för affärsmodellinnovation av en nystartad och en dominerande operatör. För att stödja analysen definierades ett analytiskt ramverk som täcker de olika aspekterna av cirkularitet och de affärsmodeller som är relaterade till dem. Intervjuer med hållbarhetsexperter och svenska modeföretag genomfördes för att förstå deras syn på hållbarhet och deras förhållningssätt när det gäller att förnya sina affärsmodeller och för att förstå deras styrkor, nackdelar och utmaningar som de står inför när de anammar dessa affärsmodeller. En kvalitativ analys baserad på det analytiska ramverket och intervjuerna gjordes, där startups och etablerade företag jämfördes med avseende på antagandet av dessa framväxande cirkulära affärsmodeller och den ökande komplexiteten när man rör sig utåt genom cirkularitetsslingorna, och drog slutsatsen att startups har styrkor som underlättar adoptionen av affärsmodeller inre loopar medan etablerade operatörer kan utnyttja sina optimerade leveranskedjor och rikliga resurser för affärsmodeller i de yttre looparna som involverar mer komplexa processer, som produktion och återvinning.

Problematisering: En begränsad mängd forskning på tidningsbranschen har genomförts i svensk kontext. Oenighet råder bland forskare vilken del av affärsmodellen som påverkas och på vilket sätt, dessutom är det tvetydigt hurdana affärsmodellsinnovation är framgångsrikt. Syfte: Syftet med studien är att utforska digitaliseringens påverkan på företag i tidningsbranschen och tidningsföretagens strategier med hjälp av affärsmodellkanvasen och teorier inom affärsmodellsinnovation samt branschstruktur. Frågeställningar: (1) Hur har digitaliseringen upplevts av och påverkat tidningsföretag? (2) Hur har tidningsföretag agerat för att bemöta digitaliseringen med hjälp av sin strategi och affärsmodellsinnovation? (3) Hur har digitaliseringen påverkat företag i tidningsbranschen, med avseende på branschstruktur? Metod: Studien grundar sig på det epistemologiska forskningsparadigmet som grundar sig på ett interpretivistiskt synsätt. En kvalitativ forskningsmetod med semi-strukturerade intervjuer ligger till grund för studien som bygger på en deduktiv ansats med induktiva inslag. Studien genomförs med en tematisk analys. Slutsats: Tidningsföretagen har upplevt och påverkats av digitaliseringen på liknande sätt och intäkterna hotas. Genomgående för samtliga företag är att digitaliseringen har varit bristfällig, det främsta utnyttjandet är dataanvändning. Tidningsföretagen använder dual strategi med fokus på digital strategi för att bemöta digitaliseringen. Strategin med multi-plattformar har inte gett önskad effekt och digitala tidningskiosker upplevs inte vara en framtidsstrategi i Sverige. Samtliga företags affärsmodeller är i stor utsträckning identiska och affärsmodellsinnovationer har inte löst problemen i branschen än. Det har uppstått både inom- och mellanbranschkonvergens till följd av digitaliseringen. Branschförändringen identifieras som en radikal förändringsväg men tidningsföretagen behandlar förändringen som progressiv. Studiens bidrag: Studiens teoretiska bidrag är att tidningsbranschen har fått ett större utrymme i akademisk kontext med ett brett och djupt fokus på digitalisering, företagsaspekter och branschstruktur. Studiens praktiska bidrag är att studiens insikter kan hjälpa företag i tidningsbranschen att bemöta digitaliseringen. / Background: A limited amount of research regarding the industry has been conducted in a Swedish context. Studies differ regarding what part of the business model that is affected and in what way. Whether or not business model innovation is successful is ambiguous. Purpose: The purpose of this study is to explore the impact of digitalization on companies in the newspaper industry and the newspaper companies’ strategies applying the business model canvas and theories within business model innovation and industry structure. Research questions: (1) How has digitization been experienced by and influenced newspaper companies? (2) How have newspaper companies acted to respond to digitalization with their strategy and business model innovation? (3) How has digitalization affected companies in the newspaper industry, regarding to industry structure? Methodology: The study is based on the epistemological research paradigm that is based on an interpretivist approach. A qualitative research method with semi-structured interviews forms the foundation of the study, which is based on a deductive approach with inductive elements. The study is conducted applying a thematic analysis. Conclusion: The newspaper companies have experienced and been affected by digitalization in a similar way and revenues are threatened. The adaptation has been problematic, the main utilization of digitalization is the use of data. In this study the newspaper companies use dual strategy with a focus on digital strategy to respond to digitalization. Digital newsstands are not perceived as a future strategy in Sweden and the multi-platform strategy has not had the desired effects. The company's business models are to a great extent identical and business model innovation has not solved the industry problems yet. In this study the industry change is identified as a radical change however, newspaper companies respond to the industry situation as progressive. Contribution: The theoretical contribution is that the newspaper industry has gained a greater scope in academic context with a broader and deeper focus on digitalization, business aspects and industry structure. The practical contribution is that the study can help companies in the newspaper industry to respond to digitalization.

This thesis investigates the impact management of product information has on the well-studied concepts of value propositions and business model innovation. Previously, it was not sufficiently documented how this type of information influences these concepts. As the pressure for digitalizing increases and traditional industries risk getting overthrown, understanding the factors affecting a company’s value proposition is more important than ever. To do this, this thesis outlines what product information is, for which stakeholders it matters, and during which phases in a product's lifecycle it has significance. Further, it gives four real-life examples of current use states (“as-is”) at a manufacturer of industrial motors - the case company. These examples are then analyzed and developed into proposed states (“to-be”) based on the findings from live observationat the factory, interviews with relevant stakeholders, and internal documents from the case company. Two main conclusions can be drawn based on the analysis performed on the real-lifeexamples. Firstly, it is found that well-managed product data have the ability to positively impact the value proposition. Secondly, it is found that it is too complex to determine which product information various stakeholders should have access to. It is more manageable to make all product data available to all stakeholders, via a data structure that minimizes the learning curve for users. The two conclusions have several practical and theoretical implications that are also discussed in detail. Finally, this thesis contributes to the field of industrial management by specifically outlining how product information affects value proposition, which in turn influences business models. / Denna rapport undersöker effekterna av hanteringen av produktinformation på de väletablerade koncepten värdeerbjudande och affärsmodellsinnovation. Tidigare har det inte varit tillräckligt dokumenterat hur denna typ av information påverkar dessa koncept. I takt med att trycket för digitalisering ökar och traditionella industrier riskerar kullkastas, så är förståelsen för de faktorer som påverkar ett företags värdeerbjudande viktigare än någonsin. För att göra detta har denna rapport undersökt vad produktinformation är, för vilka användare det har betydelse, och undervilka faser i en produktlivscykel som det har relevans. Dessutom ger rapporten fyra exempel, baserade från vekliga livet, på användarscenarion (“befintliga fall”) hos en tillverkare av industrimotorer - fallföretaget. Dessa exempel är sedan analyserade och utvecklade till föreslagna scenarion (“blivande fall”) baserade på de iakttagelser som gjorts på fallföretagets fabrik, intervjuer med relevanta parter och intern dokumentation från fallföretaget. Två huvudsakliga slutsatser kan konstateras baserat på analysen av dessa autentiska exempel. För det första konstateras att väl hanterad produktinformation kan påverka värdeerbjudandet positivt. För det andra upptäcks det att det är för komplicerat att avgöra vilken produktinformation olika parter bör ha tillgång till. I stället är det mer hanterbart att göra all produktinformation tillgänglig för allaparter, via en datastruktur som minimerar inlärningskurvan för användarna. Dessa två slutsatser har flertalet praktiska och teoretiska konsekvenser, som också diskuteras i detalj i rapporten. Avslutningsvis så bidrar denna rapport till fältet inom industriell ekonomi genom att särskilt diskutera hur produktinformation kan påverka värderbjudande, som i sin tur kan influera affärsmodeller.

Urban air mobility has gained increased attention in recent years due to the emergence of novel technologies. Several use cases within different industries exist. These services can substitute existing services as well as offering entirely new ones. Previous research has focused on novel technologies and changes needed to be made in order for the technology to be established in the market. However, non-technological aspects are lacking, specifically concerning suitable business models. Thus, the role of business models, and changes related to these, required for a commercialization of urban air mobility services constitutes a research gap and are of interest for further exploration. To understand how actors are changing their business models to commercialize urban air mobility three different case studies were conducted on three projects focusing on use cases connected to urban air mobility. Interviews were used as the primary data gathering method, and in total 13 were conducted. The theoretical STOF framework, which delimits the business model into four domains, was used to identify potential changes. The main results indicate important future actors in a commercialization, the degree of change of these actors and potential challenges for them. Due to the uncertainty of the role business models play in a commercialization of urban air mobility services, this thesis will contribute to bridging this research gap. Concrete changes are identified, as well as specific business model areas in need of more attention. Furthermore, the thesis contributes to the literature concerning challenges related to urban air mobility services, as well as suggesting how they can be handled. Finally, the thesis evaluates and explains how the STOF framework can be extended to new industries. / Urban air mobility har fått ökad uppmärksamhet de senaste åren på grund av uppkomsten av nya teknologier. Flera användningsområden inom olika branscher existerar. Dessa tjänster kan ersätta befintliga tjänster samt erbjuda helt nya. Tidigare forskning har främst fokuserat på nya teknologier och förändringar som behöver göras för att tekniken ska etableras på marknaden. Emellertid saknas aspekter som inte är teknologiska, särskilt lämpliga affärsmodeller. Därmed är inte affärsmodellens roll samt nödvändiga förändringar relaterade till den för en kommersialisering av urban air mobility tillräckligt belysta och är därför intressant för vidare forskning. För att förstå hur aktörer ändrar sina affärsmodeller för att kommersialisera urban air mobility genomfördes tre olika fallstudier på tre projekt som fokuserar på användningsområden kopplade till urban air mobility. Den teoretiska STOF modellen, som avgränsar affärsmodellen i fyra områden, användes för att identifiera potentiella förändringar för de olika projektaktörernas affärsmodeller. De främsta resultaten indikerar vilka de viktiga framtida aktörerna i en kommersialisering är, graden av affärsmodellsförändring för dem, samt potentiella utmaningar. På grund av osäkerheten kring vilken roll affärsmodeller har vid kommersialisering av tjänster relaterade till urban air mobility bidrar denna avhandling till att ytterligare belysa detta forskningsområde. Konkret identifierar avhandlingen nödvändiga affärsmodellsförändringar för de olika aktörerna, samt specifika områden inom affärsmodellen som behöver mer uppmärksamhet. Dessutom bidrar avhandlingen till forskningslitteraturen om utmaningar relaterade till urban air mobility tjänster, samt föreslår hur de kan hanteras. Slutligen utvärderar och förklarar avhandlingen hur STOF modellen kan utökas till fler branscher än internetbaserade tjänster.