År 2006 startade de första nätmäklarfirmorna, än så länge har de inte nått någon större framgång. Dessa mäklare bedriver sin verksamhet enbart via internet utan att fysiskt möta sina kunder. De erbjuder kunderna ett lågt och fast pris, kunden får dock själv utföra vissa moment i förmedlingsprocessen. Syftet med denna rapport är att undersöka nätmäklarnas framtida utbredning på den svenska fastighetsförmedlingsmarknaden. Genom att granska ett antal påverkande faktorer har vi analyserat nätmäklarnas potentiella konkurrenskraft. Relationers betydelse mellan kund och mäklare är en av dessa faktorer. Ur ett relationsmässigt synsätt har vi jämfört nätmäklarnas transaktionsorienterade strategier, som saknar fokus på nära kundrelationer, med de traditionella mäklarnas mer relationsorienterade strategier. Det är ett faktum att fastighetsförmedlingsbranschen betungas av missnöje, framförallt ser vi ett stort problem i det bristande förtroendet från kunderna. Även den snabba teknologiska utvecklingen, då främst e-handels framväxt, anser vi vara en intressant aspekt i detta sammanhang. Att branscher förändras är inget nytt fenomen, på senare år har såväl resebranschen som banksektorn gått mot en mer internetbaserad tjänsteverksamhet, möjligt är att mäklarbranschen står inför en liknande förändring. På grund av de rådande problemen inom branschen i kombination med den tekniska utvecklingen som sker, anser vi att nätmäklartjänsten ligger helt rätt i tiden. Därmed är en förändring i mäklarbranschen att vänta. Nätmäklartjänsten passar långt ifrån alla, dock har vi kommit fram till att det finns en potentiell kundbas som den lämpar sig för. Nätmäklarna har därmed kapacitet att växa och etablera sig på marknaden, dock kommer de inte utgöra ett allvarligt hot mot de traditionella mäklarna.

Problematisering: En begränsad mängd forskning på tidningsbranschen har genomförts i svensk kontext. Oenighet råder bland forskare vilken del av affärsmodellen som påverkas och på vilket sätt, dessutom är det tvetydigt hurdana affärsmodellsinnovation är framgångsrikt. Syfte: Syftet med studien är att utforska digitaliseringens påverkan på företag i tidningsbranschen och tidningsföretagens strategier med hjälp av affärsmodellkanvasen och teorier inom affärsmodellsinnovation samt branschstruktur. Frågeställningar: (1) Hur har digitaliseringen upplevts av och påverkat tidningsföretag? (2) Hur har tidningsföretag agerat för att bemöta digitaliseringen med hjälp av sin strategi och affärsmodellsinnovation? (3) Hur har digitaliseringen påverkat företag i tidningsbranschen, med avseende på branschstruktur? Metod: Studien grundar sig på det epistemologiska forskningsparadigmet som grundar sig på ett interpretivistiskt synsätt. En kvalitativ forskningsmetod med semi-strukturerade intervjuer ligger till grund för studien som bygger på en deduktiv ansats med induktiva inslag. Studien genomförs med en tematisk analys. Slutsats: Tidningsföretagen har upplevt och påverkats av digitaliseringen på liknande sätt och intäkterna hotas. Genomgående för samtliga företag är att digitaliseringen har varit bristfällig, det främsta utnyttjandet är dataanvändning. Tidningsföretagen använder dual strategi med fokus på digital strategi för att bemöta digitaliseringen. Strategin med multi-plattformar har inte gett önskad effekt och digitala tidningskiosker upplevs inte vara en framtidsstrategi i Sverige. Samtliga företags affärsmodeller är i stor utsträckning identiska och affärsmodellsinnovationer har inte löst problemen i branschen än. Det har uppstått både inom- och mellanbranschkonvergens till följd av digitaliseringen. Branschförändringen identifieras som en radikal förändringsväg men tidningsföretagen behandlar förändringen som progressiv. Studiens bidrag: Studiens teoretiska bidrag är att tidningsbranschen har fått ett större utrymme i akademisk kontext med ett brett och djupt fokus på digitalisering, företagsaspekter och branschstruktur. Studiens praktiska bidrag är att studiens insikter kan hjälpa företag i tidningsbranschen att bemöta digitaliseringen. / Background: A limited amount of research regarding the industry has been conducted in a Swedish context. Studies differ regarding what part of the business model that is affected and in what way. Whether or not business model innovation is successful is ambiguous. Purpose: The purpose of this study is to explore the impact of digitalization on companies in the newspaper industry and the newspaper companies’ strategies applying the business model canvas and theories within business model innovation and industry structure. Research questions: (1) How has digitization been experienced by and influenced newspaper companies? (2) How have newspaper companies acted to respond to digitalization with their strategy and business model innovation? (3) How has digitalization affected companies in the newspaper industry, regarding to industry structure? Methodology: The study is based on the epistemological research paradigm that is based on an interpretivist approach. A qualitative research method with semi-structured interviews forms the foundation of the study, which is based on a deductive approach with inductive elements. The study is conducted applying a thematic analysis. Conclusion: The newspaper companies have experienced and been affected by digitalization in a similar way and revenues are threatened. The adaptation has been problematic, the main utilization of digitalization is the use of data. In this study the newspaper companies use dual strategy with a focus on digital strategy to respond to digitalization. Digital newsstands are not perceived as a future strategy in Sweden and the multi-platform strategy has not had the desired effects. The company's business models are to a great extent identical and business model innovation has not solved the industry problems yet. In this study the industry change is identified as a radical change however, newspaper companies respond to the industry situation as progressive. Contribution: The theoretical contribution is that the newspaper industry has gained a greater scope in academic context with a broader and deeper focus on digitalization, business aspects and industry structure. The practical contribution is that the study can help companies in the newspaper industry to respond to digitalization.