När en person drabbas av ett plötsligt akut sjukdomsfall ställer vi krav på att samhället ska reagera och hjälpa den som är i behov av hjälp. Personen som är drabbad upplever en otrygghet och vill ha hjälp så fort som möjligt. Att ge den hjälpen åligger Sveriges regioner enligt hälso- och sjukvårdslagen. Med en allt mer centraliserad sjukvård och en trend som visar att väntetiden på en ambulans blir allt längre krävs en samverkan mellan samhällets trygghetsskapande och livräddande funktioner. Problematiken med denna samverkan mellan räddningstjänst och ambulanssjukvården när det handlar om hälso-och sjukvård är sedan tidigare väl känd. Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet, numera Sveriges Kommuner och Regioner, kom ut med en rapport år 2001 där detta undersöktes. Efter rapporten har lagändringar genomfört för att förenkla samverkan och för att möjliggöra avtal som innebär att räddningstjänsten utför hälso-och sjukvårdsinsatser i väntan på ambulans. I Örebro län finns ett avtal mellan Region Örebro län och Nerikes Brandkår som innebär att räddningstjänsten larmas till misstänkta hjärtstopp där det finns en bedömd tidsvinst i att larma räddningstjänsten. Resultatet visar att räddningstjänsten larmades tillsammans med ambulans vid 111 av 389 misstänka hjärtstopp under 2018, vilket motsvara ca 28,5 procent av fallen. Vid dessa gemensamma utlarmningar var räddningstjänsten enligt medianvärdet 9 minuter före ambulansen till den drabbade. Medicinska studier visar att chansen att få igång ett hjärtstopp minskar med 10 procent för varje minut. Ambulanssjukvårdens tillgänglighet har under senaste tiden varit föremål för medial uppmärksamhet i och med en ökad belastning på verksamheten. Resultatet i studien påvisar en markant högre belastning för ambulanssjukvården än hos Nerikes Brandkår. Av Nerikes Brandkår totala antal uppdrag utgjorde IVPA ca 3,8 procent under 2018. Det finns flera andra sjukdomsfall där tiden spelar en avgörande roll för utgången hos den drabbade. Två av dessa sjukdomsfall, livshotande blödning och luftvägshinder, undersöktes vad det gäller omfattning i länet samt huruvida räddningstjänsten skulle kunna genomföra en första insats i väntan på ambulans vid dessa sjukdomsfall. Om räddningstjänsten även skulle larmas på 28,5 procent av alla larm om livshotande blödning och luftvägshinder och oförändrat på misstänkt hjärtstopp skulle andelen IVPA öka från dagens 3,8 till 4,9 procent. Det skulle även innebära en total ökning av antal larm till räddningstjänsten med 1,1 procent, eller cirka 32 larm per år i hela Nerikes Brandkår. Räddningstjänstens tillgänglighet och förmåga att göra snabba potentiellt livräddande insatser i väntan på ambulans bör tas till vara av regionen. Ambulanssjukvården och räddningstjänsten har ett flertal gemensamma beröringspunkter där en av dem är att skapa trygghet och rädda liv.

The usage of drones in civilian applications is a relatively new phenomenon, earlier it was limited to military applications. As drones gain more and more popularity is it imperative that care is taken to implement drones in a manner that will be beneficial. While there is an abundance of technical studies being conducted about testing drones’ technical attributes there is a lack of studies that investigates how and where to implement these attributes. This study aims to answer the question of how drones and the technologies surrounding them can be used to elevate emergency services ability to collect information about emergency situations and cooperate with unmanned aerial systems, and how to best implement these technologies. As a result, a number of guidelines were constructed and promising technical areas where identified that can help alleviate some of the difficulties faced by emergency services in the field. The data collected points to drones needing to be fast and capable of long-range flight beyond line of sight. Artificial intelligence is likely necessary to reduce stress and manpower needed to utilize drones. The information that is utilized in emergency services is of different value to different branches but there are some common denominators.

Släckvatten är den biprodukt som blir kvar efter att en brand är släckt och innehåller många olika föreningar som är skadliga för miljö och hälsa. Till exempel kan ett utsläpp av släckvattenslå ut en vattentäkt som tar många år och kostar många miljoner att återställa, om det ens går. Vissa av föroreningarna kan även stanna i organismer genom hela näringskedjan. Ett bättre handhavande av släckvatten skulle med andra ord kunna leda till stora ekonomiska och miljömässiga vinster. Syftet med denna rapport är att undersöka hur svensk släckvattenshantering kan utformas. Rapporten undersöker hur organisation, utbildning, rutiner, teknisk förmåga, förmågan att rena släckvattnet kan se ut runt en släckvattenresurs hos svenska räddningstjänster. Dessutom undersöker rapporten om det finns behov av stöttning från en annan aktör när det gäller släckvattenshanteringen. Rapporten berör endast hantering av släckvatten på skadeplatsen. Metoden som valdes för rapporten är fallstudie, där det ingick en litteraturstudie samt en intervjustudie. Tre organisationer valdes ut för intervjuerna: Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund, Eskilstuna Räddningstjänst, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Resultatet visar att de två räddningstjänsternas släckvattenresurser liknar varandra i alla de områden som rapporten berör. Det framkom även att MSB påbörjat ett arbete för att utveckla släckvattenshanteringen med riktlinjer och vägledningar. De slutsatser som kan dras av resultatet är att organisationen runt en släckvattenresurs bland annat är att resursen inte ingår i någon larmplan utan larmas ut separat av RL. Resursen har placerats på en RIB- eller värnstation för att sprida kompetensen i organisationen samt så att resursen inte ska störa styrkeuppbyggnaden för andra stationer. Resursen har eget befäl och mellan 3–4 brandmän. Det finns samarbete mellan kommuner/förbund både ekonomiskt och operativt för de undersökta släckvattenresurserna. När det gäller utbildning för dem som arbetar med släckvattenresursen hålls årliga helgövningar plus ytterligare 3h utöver det hos Eskilstuna och hos SÄRF övas materialkännedom kontinuerligt. Befälen som arbetar med resursen har ingen påbyggnadsutbildning om vilka föroreningar som finns i vattnet utan ska kunna bedöma släckvattnets farlighet utifrån vad som har blivit släckt. Alla insatser utvärderas av personalen som varit på insatsen som sedan berättar för dem som inte varit med. Det är enligt respondenterna svårt att samla upp släckvatten då förutsättningarna kan se olika ut på olika insatser. Detta gör att det inte går att ha några förbestämda rutiner, checklistor eller lathundar. En taktik som dock finns är att leda vattnet mot en svacka eller dagvattenbrunn som förses med en pumpgrop för att sedan pumpa vattnet till en bassäng eller ett uppsamlingskar. Det finns rutiner för bränder på vattenskyddsområde som bygger på försiktighetsprincipen. De rutiner som finns för uppsamling inomhus är att brunnar i industrilokaler täpps till. Uppsamlingen påbörjas oftast efter att livräddande insats är klar och uppsamlandet sker mellan kall och varm skyddszon. Den tekniska förmågan för släckvattenhantering i basbilarna, där släckande styrka åker, är begränsad och förväntningen är att kunna samla upp genom att täta dagvattenbrunnar och lägga ut fylld grovslang som barriär. Fordonet som de undersökta släckvattenresurserna baseras på är en pick-up med släp. Släpet får max väga 750kg för att undvika krav på utökad körkortsbehörighet. Personalen bär larmställ, hjälm, stövlar med stålhätta, gummihandskar, skyddsglasögon och har även tillgång till tryckluftsapparat. Hanteringen av kontaminerad utrustning följer Skellefteåmodellen för friska brandmän. Utrustningen på resursen består främst av: brunnsmattor och brunnstätningar, självresande kar, dränkbara pumpar, spillbarriärer, vattendammsugare, pumpgrop och bärbara elverk. Uppsamlingsförmågan varierar mellan 10 – 26 m3 vilka gör att uthålligheten för uppsamlingen varierar mellan 20 minuter och 2,5 timmar beroende hur många av pumparna som används. Förmågan för rening är i dagsläget lika med noll och det beror mycket på att räddningstjänsterna inte har råd med reningsverk. Stöttning från MSB efterfrågas främst kring det otydliga juridiska ansvaret för släckvatten samt metodutveckling. Sedan efterfrågas stöttning rent operativt när det gäller rening och provtagning av släckvatten. Det kan antingen komma från MSB men kan också komma från samarbete mellan räddningstjänster/förbund eller med andra kommunala verksamheter så som miljö- och servicekontor eller VA. / Extinguishing water is the by-product remains after a fire has been extinguished. It contains many different compounds that could harm the environment and health. A spill of extinguishing water could e.g. destroy a water source that might take many years and costs many millions to restore, if even possible. Some of the pollutants can also stay in organisms throughout the food chain. In other words, better management of extinguishing water could lead to major economic and environmental benefits. The purpose of this report is to investigate how Swedish extinguishing water management can be designed. The report examines how organization, training, routines, technical ability, the ability to purify the fire water can be done around a fire water resource at Swedish rescue services. In addition, the report examines whether there is a need for support from another actor in terms of fire water management. The report only concerns the handling of extinguishing water at the accident site. The method chosen for the report is a case study, which included a literature study and an interview study. Three organizations were selected for the interviews: South Älvsborgs Rescue Services Association, Eskilstuna rescue service and the Swedish Civil Contingencies Agency. The results show that the two examined extinguishing water resources are very similar in all the areas covered by the report. It also emerged that MSB has begun work to develop guidelines for extinguishing water management. The conclusions that can be drawn from the result are that the organization around an extinguishing water resource is, e.g., that the investigated resources are not included in any alarm plan but is alerted by RL. The resource has been placed at a RIB or part time station to spread the competence in the organization and so that the resource does not interfere with force building for other stations. The resource has its own commander and between 3-4 firefighters. For both investigated resources, there is cooperation between several fire departments both financially and operationally for the extinguishing water resource. When it comes to training for those who work with the fire water resource, annual weekend exercises are held plus an additional 3 hours per year. Knowledge of how to use the equipment is practiced continuously. The commanders who work with the resource have no additional training in what contaminants that could be expected to be present in the water but must be able to assess the danger of the extinguishing water based on what has been extinguished. All rescue efforts are evaluated by the staff who have been on the rescue, who then tell those who have not participated. According to the respondents, it is difficult to collect extinguishing water as the conditions vary a lot for different rescue efforts. This means that it is not possible to have any pre-determined routines, checklists or guides. One tactic that exists, however, is to direct the water towards a depression or stormwater well provided with collection vessel and then pump the water to a pool or a collection tank. There are routines for fires within water protection areas that are based on the precautionary principle. The routines that exist for indoors collection are that wells in industrial premises are being clogged. The collection usually starts after the life-saving operation has been completed and the collection takes place between a cold and a warm protection zone. The technical ability for extinguishing water management in the base cars is limited and the expectation is to be able to collect by sealing stormwater wells and laying out filled coarse hose as a barrier. The vehicle on which the fire water resource is based is a pick-up with a trailer. A trailer that may weigh a maximum of 750 kg as then no extended driving license is required. The staff wears alarm racks, helmets, boots with steel caps, rubber gloves, goggles, and also has access to a compressed air device and the handling of contaminated equipment follows the “Skellefteå model” for healthy fire fighters. The equipment on the resource mainly consists of well mats and well seals, self-erecting tubs, submersible pumps, spill barriers, water vacuum cleaners, pump pits and portable power plants. The collection capacity varies between 10 - 26 m3 which means that the endurance for the collection is between 20 minutes and 2.5 hours depending on how many of the pumps that are being used. Today, the capacity for treatment of the extinguishing water is equal to zero, largely since the rescue services cannot afford mobile treatment plants. Support from MSB is requested regarding the unclear legal responsibility of the extinguishing water, as well as for method development. Also operational support is asked for, in terms of treatment and sampling of the extinguishing water. Such support could either come from MSB but also from cooperation between rescue services or with other municipal activities such as environmental and service departments or water and wastewater departments.

Denna kandidatuppsats, “Det är så homogent så det är inte klokt”- En kvalitativ studie om jämställdhetsinriktat förändringsarbete inom räddningstjänsten, är en studie som undersöker förhållningssättet till jämställdhetsarbetet bland medarbetarna på olika hierarkiska nivåer inom ett räddningsförbund. För att kunna uppnå studiens syfte på ett genomgripande sätt valde vi även att undersöka om medlemskapet Nätverket Jämställd Räddningstjänst (NJR) har utgjort någon påverkan på medarbetarnas och chefernas förhållningssätt till jämställdhetsinriktad förändringsarbete. Studien intog en abduktiv teoretisk ansats som innebär att teorierna blev korrigerade och förfinade under processen gång för att uppnå en högre överrensstämmelse med det empiriska materialet. Teorierna som tillämpades vid analysen av vårt empiriska material är: jämställdhetsdiskurser , motstånd och främjande av jämställdhetsarbetet, könsbaserad segregering, diskriminering samt män och homosocialitet. Vi har valt att utföra en kvalitativ studie som innebär att vi har utfört sju intervjuer med medarbetare på olika hierarkiska nivåer inom ett räddningsförbund i Sverige. Det empiriska materialet har blivit bearbetat via genomförandet av en tematisk analys, vilket betyder att materialet har blivit indelat i fem olika teman som vi har framställt med hjälp av kodning. Alla respondenter blev tilldelade fiktiva namn för att säkra deras anonymitet. I diskussionen kopplar vi samman teoretiska utgångspunkter med det tematisk uppdelade empiriska materialet. Vår undersökning har visat att personal på operativ nivå innehar en positiv inställning till jämställdhetsinriktat förändringsarbete. Respondenter som besatt ledningspositioner hade stora variationer i förhållningen till jämställdhetsarbetet. Vi kunde finna motstånd från en av cheferna som kan orsaka den långsamma jämställdhetsutvecklingen. NJR:s påverkan på förhållningen till jämställdhetsarbetet var obefintlig.

Större och mer svårbekämpade bränder har de senaste åren svept fram på flera platser runtom i världen. Ett föränderligt klimat skapar långa torrperioder till följd av höga temperaturer och värmeböljor. Räddningstjänster i de drabbade länderna ställs ofta inför en monumental uppgift med att hantera svårsläckta bränder i många gånger extrema förhållanden. Utifrån detta är det av vikt att undersöka de bakomliggande orsakerna och faktorer som spelar in, innan, under och efter en skogsbrand för att ge en mer nyanserad bild av de utmaningar räddningstjänsten ställs inför.Syftet med detta examensarbete var vidare att undersöka antändning- och spridningsbenägenhet samt värmeutveckling i tre olika typer av vanligt förekommande undervegetation i skogarna i Götaland. Resultaten från studien visar att granmarksproverna har en mindre intensiv spridning i förhållande till tallmarksproverna. Spridningen sker däremot såväl över proverna som under ytan och skapar glödbrand. Vikten av eftersläckningsarbete tillsammans med värmekamera för att upptäcka glödbrand bör därför anses som mycket viktigt utifrån de resultat som framkommit.

Mångfald är ett begrepp som diskuteras i många olika sammanhang idag. Olika organisationer arbetar på olika sätt för att öka mångfalden så att organisationen kan återspegla samhällets sammansättning och utnyttja de olika fördelar som mångfalden kan bidra med. Detta gäller inte minst samhälleliga funktioner som räddningstjänst och brandkår. Syftet med denna studie är att undersöka hur brandmännen vid två olika räddningstjänster uppfattar arbetet med mångfald inom sina respektive organisationer och om det finns några likheter och skillnader dem emellan. Vidare belyses möjligheter och utmaningar i arbetet med mångfald. Studien har genomförts med en kvalitativ metodansats och semistrukturerade intervjuer med tre respondenter vid respektive organisation. Urvalet begränsades till brandmän. Resultatet, som analyseras på makro-, meso- och mikronivå utifrån teorier om intersektionalitet, förändringsarbete i organisationer och strukturell funktionell rollteori, visar att brandmännen har en positiv inställning till mångfaldsarbetet, men att det finns mycket kvar att göra. Det fanns både skillnader och likheter mellan organisationerna, som bland annat kan härledas till faktorer som ort och respondenternas sammansättning. Förhoppningen är att studien ska bidra med underlag för vidare analyser och arbete med mångfald inom räddningstjänsten. / The concept of diversity is widely discussed in many arenas today. Different organizations work in different ways to increase diversity in order to reflect the composition of society and leverage the many benefits that diversity can contribute with. This is also true for social functions like emergency services and fire services. Our study aims to examine how firefighters within two different emergency services experience the work in diversity within their respective organizations and find out if there are any similarities and differences between them. Furthermore, we look at possibilities and challenges regarding diversity work. The study has been performed with a qualitative research approach and semi structured interviews with three respondents from each organization. The selection was limited to firefighters. The results, which are analyzed on a macro-, meso- and micro level with the aid of theories on intersectionality, change management in organizations and structural-functional theory, show that the firefighters have a positive view on diversity work, but that there is still much work to do. There were both differences and similarities between the organizations, partly because of where the organizations are situated and the composition of the respondents. Our hope is that our study will contribute with a base for further analysis and work with diversity within the emergency services.

En av världens mest brandbenägna regioner är Australien. Stora skogsbränder har ökat globalt och trenden väntas fortsätta – även i Sverige, där frågor kring förmågan att hantera stora bränder aktualiserats. Studiens syfte var att beskriva skogsägares och brandmäns erfarenheter av arbete med skogsbränder i Australien och därigenom bidra till insikter som är värdefulla i en svensk kontext. Intervjuer genomfördes med respondenter från räddningstjänstorganisationer, frivilliga brandkårer och skogsbolag. Analysen gjordes genom kvalitativ innehållsanalys. Det övergripande temat – Samverkan och ständigt lärande för att klara allt större bränder och risker med begränsade resurser i ett förändrat klimat, idag och i framtiden – belyser att nyckeln var en väl fungerande samverkan mellan många aktörer, ett ständigt lärande och att hantera tillgängliga resurser smart. Erfarenheter som kan ses ge implikationer i Sverige handlar bl.a. om räddningstjänsts och skogsägares samverkan, säkerhetshöjande teknik, hur goda relationer byggs till lokalsamhället och om hur lokal kunskap och lokala resurser tas tillvara. / Hållbart sambruk av räddningsaktörer i svensk landsbygd

Virtuellt simulerad utbildning har existerat länge och tillämpas i olika sammanhang, exempelvis vid utbildning av piloter genom flygsimulatorer - en väletablerad form av virtuell simulering. En mindre utforskad tillämpning av virtuell simulering i utbildningssyfte är inom räddningstjänsten. Räddningstjänsten löser dagligen krävandeoch varierade uppgifter som ställer stora krav på kompetens hos personalen. För att hålla en god kvalité på utbildningen är varierade och frekventa övningsmoment viktiga. Att flytta delar av övningsverksamheten som traditionellt sker på övningsfält och i klassrum till en virtuellt simulerad miljö kan ge fördelar som mer resurseffektiv och mer frekvent träning med högre variation i de olika övningsmomenten. Syftet med studien är att undersöka existerande tillämpningar av virtuellt simulerad utbildning inom räddningstjänsten. Intryck har samlats in från nyckelpersoner i räddningstjänstverksamheter som idag bedriver övningsverksamhet i virtuellt simulerad miljö. Genom semi-strukturerade intervjuer och icke-deltagande, ostrukturerade observationer använder denna studie en kvalitativ metod för att hitta bland annat framgångsfaktorer, utmaningar, och fördelar inom simulerad utbildning. Resultatet från denna studie visar på att det finns stora möjligheter inom tillämpningen av virtuellt simulerad utbildning för räddningstjänsten. En välfungerande implementering av virtuellt simulerad utbildning kan skapa bättre förutsättningar inom övningsverksamheten, samt förbättra bland annat verksamhetens förmåga att samverka med andra räddningstjänster och förutsättningarna för att utbilda styrkeledare. Både instruktörer och övande ser positivt på att simulera delar av utbildningen inom räddningstjänsten virtuellt.

Den här studien grundar sig på en undersökning av projektet R.I.S.K. som avRäddningstjänsten Syd initierats som en motåtgärd för att stävja och förebyggaden händelseutveckling och problematik som varit i stadsdelen Rosengård ochsom inneburit att brandmän i sitt vardagliga arbete har fått möta hot ochvåldssituationer. Projektet bygger på konceptet att ett antal utvaldahögstadieungdomar ges möjlighet att praktisera hos Räddningstjänsten Syd en dagi veckan istället för att deltaga i den ordinarie skolverksamheten. Under våren2010 har verksamheten grundat sig på en samverkan mellan RäddningstjänstenSyd och högstadieskolorna Apelgårdsskolan, Rosengårdskolan ochÖrtagårdsskolan. Syftet med studien har varit att studera de projekthändelser ochsamverkanserfarenheter som representanter från de olika organisationerna harkunnat identifiera. Vi har även undersökt hur specifika projekthändelserrespektive samverkanserfarenheter kan hanteras för att främja ett framtida arbeteinom projektet. I studien har en kvalitativ metod använts för insamling,bearbetning och analys av empirin. Resultatet visar att projektet har organiseratsutifrån en form av kollegial samverkan vilket har medfört att arbetet kringungdomarna kommit att präglas av problemmekanismer gällande fram för alltvarierande ambitionsnivåer, olika tolkningar av regelverk samt olika grader avdelaktighet från organisationernas ledning. För att underlätta ett framtida arbetebör samverkan även lyftas till en organisatorisk nivå och grunda sig påformaliserade och regelbundna möten i en samverkansgrupp vilket i sin tur kanmöjliggöra en god grund för kommunikation. Genom dessa åtgärder kanförutsättningar för en koordinerad samverkan skapas.

Syftet med den här studien är att bidra med kunskap som kan utveckla räddningstjänstens arbetsplatslärande. Studien är en kvalitativ fallstudie med en ontologisk ståndpunkt som kan beskrivas som konstruktivistisk. Forskningsprocessen involverar kvalitativa intervjuer av fyra chefer på strategisk ledningsnivå, och fyra fokusgruppdiskussioner med fyra skift (arbetsgrupper) på en brandstation. Datamaterialet har därefter bearbetats med stöd av tematisk analys. Studien frågeställningar avser att besvara hur brandstationens lärande kan beskrivas och förstås utifrån chefernas ledningsperspektiv, respektive skiftens medarbetarperspektiv. I resultatet framgår att både chefer och skift behöver förhålla sig till samhälleliga förväntningar, lagstiftning och politiskt utformade krav och riktlinjer. Samtidigt som det framkommer att en stor del av brandstationens lärande sker i samband med brandmännens vardagliga yrkespraktik. Brandstationens arbetsplatslärande främjas å ena sidan av brandmännens gemenskap, drivkraft och yrkesstolthet. Samtidigt som skiftens starka samhörigheten å andra sidan riskerar att bidra till att fastna i etablerade rutiner och tankemönster. Vidare framkommer att chefer på ledningsnivå betraktar brandstationens förebyggande arbetet som central för att organisationens ska kunna möta upp mot politiskt utformade krav och förväntningar. Till skillnad från gruppchefernas och brandmännens utsagor som främst lyfter fram det operativa arbetet i relation till skiftens yrkespraktik. Sammantaget pekar resultatet på att det finns motsättningar mellan ledningsperspektiv och medarbetarperspektiv på brandstationens lärande. Fallstudiens synliggörande av dessa motsättningar betraktas som betydelsefulla för att organisera formella läraktiviteter och skapa goda förutsättningar för arbetsplatslärande i vardagen, men kan även ses i ljuset av rekryteringsutmaningar inom räddningstjänsten. / The purpose of this study is to contribute knowledge that can develop the workplace learning of the rescue service. The study is a qualitative case study with an ontological standpoint that can be described as constructivist. The research process involves qualitative interviews of four managers at strategic management level, and four focus group discussions with four shifts (work groups) at a fire station. The data material has then been processed with the support of thematic analysis. The study's questions aim to answer how the fire station's learning can be described and understood based on the managers' management perspective, and the shift's employee perspective. The results show that the fire station's surrounding external context what is seen as relevant knowledge, processes, activities that largely is derives from legislation and politically designed requirements and guidelines. At the same time, it appears that a large part of the fire station's learning takes place in connection with the firefighters' everyday professional practice. The fire station's workplace learning is promoted on the one hand by the employees' community, drive, and professional pride. At the same time, on the other hand, the strong cohesion in the shift’s risks contributing to getting stuck in established routines and thought patterns. Furthermore, it appears that managers at management level regard the fire station's preventive work as central to the organisation's ability to meet politically shaped demands and expectations. In contrast to the group managers' and firefighters' statements, which primarily highlight the operative work in relation to the professional practice of the shifts. Overall, the results indicate that there are contradictions between strategic management orientation and the employees' perspective on the fire station's learning. The case study's visibility of these contradictions is considered significant for organizing formal learning activities and creating good conditions for workplace learning in everyday life but can also be seen in the light of recruitment issues within the rescue service.