Den här studien analyserar olika strukturella faktorer som kan förklara variationen i nettokostnader för räddningstjänst mellan Sveriges kommuner. Studiens syfte är att studera om kommuner med höga strukturella räddningstjänstkostnader blir kompenserade för dessa via det kommunala kostnadsutjämningssystemet eller ej. Undersökningen bygger på regressions- och jämförelseanalys med data för samtliga svenska kommuner över åren 2005- 2011. De variabler som undersöks i studien är något av densitetsmåtten invånardistans eller invånare per kvadratkilometer i kombination med variablerna befolkningsmängd, tätortsgrad och en dummyvariabel som visar om kommunerna är medlemmar i ett kommunförbund för räddningstjänst. Resultatet visar att nettokostnaderna för en genomsnittlig nettomottagande kommun signifikant skiljer sig från motsvarande kostnad för en genomsnittlig kommun som inte erhåller bidrag. Således pekar resultat på att undermodellen kompenserar kommuner som i genomsnitt har höga nettokostnader för räddningstjänst.