Syftet med uppsatsen är att studera och bidra till ny kunskap kring om, och i så fall på vilket sätt Covid-19 pandemin har påverkat studenter på Karlstads universitets resvanor. Studien avser även att undersöka om det finns ett samband mellan studenters resvanor och behovet av att befinna sig på en viss plats för att genomföra en viss aktivitet. För att möjliggöra detta ska situationen under pandemin jämföras med situationen före pandemin, för att på det sättet upptäcka eventuella skillnader. För att uppnå syftet har två frågeställningar formulerats. Studiens frågeställningar är följande:  - Hur har Covid-19 pandemin påverkat studenterna på Karlstads universitets resvanor? - Hur har behovet av att befinna sig på en viss plats, för att genomföra en viss aktivitet, påverkats till följd av Covid-19 pandemin bland studenter på Karlstads universitet? Studien utgår från en kvantitativ metod i form av en enkät för att få studiens problemformuleringen samt frågeställningarna besvarade. Teorierna som studien utgår ifrån är tidsgeografi, aktivitetsansatsen samt den geografiska och virtuella rörligheten. Aktivitetsansatsen är en ansats som uppkommit ur tidsgeografin och båda dessa teorier ger möjlighet att analysera hur Covid-19 pandemin har påverkat studenter på Karlstads universitets resvanor. Den geografiska och virtuella rörligheten är en teori som förklarar att kommunikation med andra människor blir oberoende av avstånd i samband med att den virtuella rörligheten utvecklas. Sammanfattningsvis handlar det om att geografiska förflyttningar primärt grundar sig i människans behov att till exempel utföra ett visst ärende eller aktivitet samt möta människor på olika platser. Slutsatsen av studien är att respondenternas vardagsresande har minskat till följd av Covid-19 pandemin och att distansundervisningen har medfört att behovet av att befinna sig på lärosätet har minskat. / Our purpose with this essay is to study and contribute to new knowledge about the effects of the Covid-19 pandemic on students' traveling habits. The study also intends to investigate whether there is a link between students' mobility patterns and the need to be in a certain place to carry out an activity. To enable this, differences during the pandemic must be compared with prior to the pandemic. To achieve the purpose with this study, two question formulations have been formulated. The study's question formulations are the following: - How has the Covid-19 pandemic affected students at Karlstad University traveling habits? - How has the need to be in a certain place, to carry out a certain activity, been affected by the Covid-19 pandemic among students at Karlstad University? The study is based on a quantitative method where a survey was designed to get the study's problem formulation and the question formulations answered. The theories on which the study is based are time geography, the activity approach and the geographical and virtual mobility. The activity approach is an approach that has emerged from the time geography and both of these theories give the opportunity to analyze how the Covid-19 pandemic has affected students at Karlstad University's traveling habits. Geographical and virtual mobility is a theory that explains that communication with other people becomes independent of distance due to the development of virtual mobility. In summary, it is a matter of geographical movements primarily being based on the human need to, for example, carry out a certain task or activity and meet people in different places. The conclusion is that the respondents every day travelling has decreased as a result of the Covid-19 Pandemic and that the distance learning has reduced the need to be at the centre of learning.