Syftet med studien är att ta reda på vilka faktorer som påverkar varför människor i ett mindre samhälle med historiskt lågt cyklande väljer att cykla eller inte cykla. Vi vill se vilka faktorer som påverkar cyklandet positivt respektive negativt. Vi önskar också att se om det finns några likheter eller skillnader mellan stora städer och mindre samhällen, jämförelsen kommer göras både i en internationell och nationell kontext. <ul type="disc">Vilka faktorer påverkar människors cyklande? Vilka likheter och skillnader finns det mellan befintlig statistik och våra undersökta grupper gällande cykelvaner? Vilka likheter och skillnader finns det mellan cyklandet i ett mindre samhälle jämfört med större städer? Som teori har vi använt oss av tidsgeografi, plats, rum, rumskrig, avståndsfriktion och aktivitetsansatsen. Vi har också titta på tidigare forskning om cykling i större städer och även svensk statistik som tagits fram på olika nivåer. Det empiriska materialet har samlats in genom enkäter. Enkäterna delades ut via två olika forum, den ena var genom Grums kommun där alla anställda hade möjlighet att svara på en webenkäten. Det andra var utanför en livsmedelsbutik i Grums där alla som passerade hade möjlighet att svara. Det empiriska materialet är uppdelat i bakgrundsfrågor, resvanor och hur respondenterna ställer sig till olika påståenden. Det avslutas med korsanalyser där olika variabler som anses vara av intresse analyseras mot varandra. Våra viktigaste slutsatser är: Människor över 65 år är mindre benägna att cykla än de under 65 år De med gymnasieutbildning som högsta avslutade utbildning cyklar mest Bilen är det vanligaste färdmedlet oavsett målpunkt eller avstånd Tillgång till lånecykel gör inte att respondenterna kommer cykla mer Människor som bor i tätorten cyklar mer än de som bor på landsbygden Långa avstånd gör att människor väljer bort cykeln / The purpose of this study is to find out which factors affect why people in a smaller communities with historically low cyclists choose to ride a bike or not. We want to see which factors affect cycling positively and negatively. We also want to see if there are any similarities or differences between big cities and smaller communities, the comparison will be done in both an international and national context. Which factors affect people's cycling? What are the similarities and differences between existing statistics and our investigated groups of cycling habits? Which are the similarities and differences between cycling in a smaller communities compared to larger cities? As theory, we have used time geography, space, place, space war, distance friction and activity patterns. We also look at previous research on cycling in larger cities and also Swedish statistics developed at different levels. The empirical material has been collected by questionnaires. The surveys were distributed through two different forums, one through Grums Municipality where all employees were able to answer the web questionnaire. The second was outside a grocery store in Grums where everyone who passed was able to answer. The empirical material is divided into background issues, travel habits and how respondents respond to different statements. It ends with cross-analyzes where different variables considered to be of interest are analysed agents each other. People over the age of 65 are less likely to cycle than those under 65 years of age Those with upper secondary education are the most cyclists The car is the most common means of transport regardless of destination or distance Access to the loan cycle does not cause respondents to cycle more People living in the smaller communities area bicycle more than those living in the countryside Long distances make people not choose the bike

Begreppet trygghet är flerdimensionellt och innefattar många olika definitioner. På grund av dennakomplexitet används begreppet (o)trygghet i denna studie som en ihopsatt definition, då trygghetoch otrygghet inte går att separera. Studier visar att en människas upplevda otrygghet kan vara starkäven under omständigheter när den faktiska risken att utsättas för brott är relativt låg. I dennastudie jämförs den upplevda (o)tryggheten hos nio personer som bor i två mindre samhällen iÖrnsköldsviks kommun; Husum och Själevad. Detta görs utifrån teorierna Kollektiv styrka ochIgenkänning men även med hjälp av begreppsdefinitioner samt tidigare forskning om olika aspekterav (o)trygghet. Den valda metoden är semistrukturerade intervjuer för att få en djupare förståelseav de utvalda respondenternas upplevelser av (o)trygghet i närområdet. Deras svar har varierat därbåde likheter och skillnader har kunnat identifieras mellan samhällena. Gemensamt för utsagorna ibåda områdena är vikten av gemenskap och en relation till grannar för att känna trygghet. Även attvara del av ett större sammanhang samt att respondenterna uttrycker att de upplever mer omfattande trygghet under dagtid. Det som skiljer svaren åt är främst den upplevda rädslan för brottsamt arbetsmigranters påverkan på respondenternas (o)trygghet. Fortsättningsvis har även frågorom hur de upplever “det andra” området ställts där respondenternas svar generellt visar att känslanav trygghet i det egna området är starkare då de känner till personerna och omgivningen. Respondenternas skildringar stämmer på det hela taget överens med tidigare forskning samt går i enlighetmed det teoretiska ramverket. / The concept of safety is multidimensional and includes many different definitions. Because of thiscomplexity, the word (un)safety is used in this essay instead as a combined definition, since safetyand unsafety cannot be separated. Studies show that people's perceived unsafety can be strongduring times even when the actual risk of being exposed to crimes is relatively low. In this studythe perceived (un)safety is compared amongst nine people living in two smaller communities inÖrnsköldsvik municipality: Husum and Själevad. This will be done based on the theories Collectivestrength and Familiarity but also with help from concept definitions as well as previous researchon different aspects of (un)safety. The chosen method is semi structured interviews to gain a deeperunderstanding of the chosen respondents’ experiences of perceived (un)safety in their local areas.Their responses have varied where both similarities and differences have been identified betweenthe communities. Common to both areas is the importance of togetherness as well as a relationshipto neighbors in order to feel safe, but also to be part of a bigger context. Another similarity is thatthe respondents feel safer during daytime. What differs the answers is first and foremost the perceived fear of crime and the guest workers' effect on the participants' (un)safety. Furthermore,questions about how they perceive “the other” community have been asked where the respondentsanswers generally show that the feeling of safety in their own area is stronger since they know thepeople and the surroundings. The respondents' descriptions are generally in line with previousresearch and are in accordance with the theoretical framework.