Ett begrepp som för många är okänt är spatial kognition. Med spatial kognition menas rumslig förståelse, hur en person uppfattar sin omgivning. Genom att ha ett kartografiskt tänkande utvecklas rumsuppfattningen, vilket är en central del när det kommer till att förstå samhället och sin omgivning. Denna studie undersöker barns rumsliga förståelse genom kognitiva kartor med tillhörande enkätsvar. Genom att låta barn som går i årskurs 1 rita kognitiva kartor över Sverige och därefter låta dem svara på en enkät kopplad till uppgiften studeras den spatiala kognitionen i relation till resvanor, nyhetsvanor och tillgängliga digitala verktyg samt inom- och utomhuslek. Att låta ett barn rita en kognitiv karta hjälper den vuxna att förstå hur barnet ser på sin omgivning, då kartan skapas utifrån barnets verklighet. På kartan finns platser utifrån barnets vardag som anses betydelsefulla och som barnet känner en koppling till. Studien visar på att barn som har rest inom och utom landet har en större rumslig förståelse än de barn som inte har rest tidigare. Även barnens nyhetsvanor är något som visar sig påverka hur barnet upplever sin omgivning, stort som smått. Resultatet som presenteras, redovisar att elever som går i samma klass, på samma skola och i samma stad visar på olika nivåer av förståelse för sin omgivning. Genom att analysera elevernas kognitiva kartor i samband med svaren på enkäten visar det sig att barn som bekantat sig och sett flera nyhetsprogram och som rest både i Sverige och utanför Sverige, visar på en bredare förståelse kopplat till spatial kognition. Nyhetskanaler och resor inom- och utom landet är faktorer som påverkar barnens rumsliga intryck och förståelse. / <p>2023-01-13</p>

Det har länge forskats på barns relation till kartan, och det som har visats i dessa forskningar är att barnets kunskap och rumsliga uppfattningen har varit direkt kopplad till barnet själv. Det som påverkar barnets rumsuppfattning är vilka livserfarenheter och förutsättningar barnet har fått. Forskning visar även att detta gäller barnets sätt att se på kartan. I denna studie undersöktes det om vi kan se några tydliga skillnader utifrån elevernas livserfarenheter, mobilitet och bakgrund samt om skillnader märks beroende på deras socioekonomiska förutsättningar då fokusgruppsintervjuerna är gjorda i olika områden. Informanterna som deltagit i denna studie ritar kognitiva kartor över Sverige, för att visa hur de ser på kartan. Utöver detta får informanterna även vara med i fokusgruppsintervjuer där de får besvara frågor kopplade till erfarenheter som kan ha utvecklat deras spatiala kognition. Studien innehåller en kvantitativ undersökning från en surveyundersökning besvarad av lärare i åk F-3. Som belyser vad lärare anser är viktiga erfarenheter för den spatiala kognitionen. Resultatet som presenteras i denna studie visar att elever från olika socioekonomiska förutsättningar och miljöer inte visar någon stor skillnad i sin spatiala kognition. / <p>2024-01-12</p>

<p>En simulator ger inte bara möjligheten att efterlikna verkligheten, den kan också förbättra och förstärka viktig information för den som tränar. Inom medicinsk simulatorutveckling är strävan efter att efterlikna verkligheten till fullo mycket stark och de möjligheter tekniken ger har i stort förbisetts. </p><p>I denna studie lades fokus på de två förbisedda områdena pedagogisk förstärkning och spatial kognition. I en experimentell studie undersöktes effekter av införandet av ett visuellt pedagogiskt verktyg (förstärkande hjälplinjer) under träning i en vr-simulator för ortopedisk kirurgi. De erhållna resultaten sattes också i relation till deltagarnas spatiala förmåga.</p><p>24 läkarstudenter genomgick en timmes introduktion och träning följt av eftertest både direkt efter träning och en respektive två veckor efter träning. Resultaten i simulatorn gavs genom en objektiv automatgenererad medicinsk poäng, samt även genom tid, millimeter fel och självskattning av prestation. Studenternas spatial-kognitiva förmågor mättes genom två generella intelligenstest.</p><p>Resultaten visar på positiva effekter på operationspoäng tack vare hjälplinjerna. De som tränar med hjälplinjer presterar lika bra vid alla tillfällen, medan de som tränar utan hjälplinjer har en signifikant försämring över tid. Sambanden mellan poäng, tid och spatial-kognitiva förmågor är över lag stora. </p><p>Implikationerna av studien är att det är kan vara tillrådigt att inkludera pedagogiska hjälpmedel för att öka förståelsen och accelerera inlärningen vid träning i en medicinsk simulator, samt att ifrågasätta de metoder där enbart ett eftertest används för kontroll av inlärning. De i studien tydliga sambanden mellan spatial förmåga och inlärningseffekt vid simulatorträning pekar på att detta är ett område relevant för ytterligare forskning.</p>

En simulator ger inte bara möjligheten att efterlikna verkligheten, den kan också förbättra och förstärka viktig information för den som tränar. Inom medicinsk simulatorutveckling är strävan efter att efterlikna verkligheten till fullo mycket stark och de möjligheter tekniken ger har i stort förbisetts. I denna studie lades fokus på de två förbisedda områdena pedagogisk förstärkning och spatial kognition. I en experimentell studie undersöktes effekter av införandet av ett visuellt pedagogiskt verktyg (förstärkande hjälplinjer) under träning i en vr-simulator för ortopedisk kirurgi. De erhållna resultaten sattes också i relation till deltagarnas spatiala förmåga. 24 läkarstudenter genomgick en timmes introduktion och träning följt av eftertest både direkt efter träning och en respektive två veckor efter träning. Resultaten i simulatorn gavs genom en objektiv automatgenererad medicinsk poäng, samt även genom tid, millimeter fel och självskattning av prestation. Studenternas spatial-kognitiva förmågor mättes genom två generella intelligenstest. Resultaten visar på positiva effekter på operationspoäng tack vare hjälplinjerna. De som tränar med hjälplinjer presterar lika bra vid alla tillfällen, medan de som tränar utan hjälplinjer har en signifikant försämring över tid. Sambanden mellan poäng, tid och spatial-kognitiva förmågor är över lag stora. Implikationerna av studien är att det är kan vara tillrådigt att inkludera pedagogiska hjälpmedel för att öka förståelsen och accelerera inlärningen vid träning i en medicinsk simulator, samt att ifrågasätta de metoder där enbart ett eftertest används för kontroll av inlärning. De i studien tydliga sambanden mellan spatial förmåga och inlärningseffekt vid simulatorträning pekar på att detta är ett område relevant för ytterligare forskning.