Syfte och frågeställning Föreliggande studies syfte var att jämföra den mobila syreupptagningsutrustningen Oxycon Mobile [OM] vid rodd på roddergometer vid mätningar inomhus och utomhus. Frågeställningen var om OM visar jämförbara värden mellan inomhus- och utomhusmätning vid standardiserad arbetsform.   Metod Sju manliga roddare från nationell och internationell elit rodde vid två tillfällen 4x4 minuter med stegrande belastning (+30 W) på submaximal (SMx) belastning följt av 4 minuter maximal belastning (Mx) på roddmaskinen Concept 2 modell D. Testtillfället inomhus genomfördes i välventilerad lokal och utomhus genomfördes testet under tak med tre öppna väggar med temperatur 20,5 ± 0,9 respektive 15,3 ± 1,9° C och luftfuktighet 50,2 ± 7,5 respektive 61,0 ± 8,5 %. För att mer likna rodd utomhus på vattnet simulerade en fläkt den fartvind som uppstår vid rodd på vattnet. Syreupptagning (VO2), respiratorisk kvot (RER), ventilation (VE), hjärtfrekvens, takt och skattad ansträngning i ben och andning på Borg skala (RPE) mättes. Blodprov togs för analys av mjölksyra.   Resultat Ingen signifikant skillnad i VO2 (0,7 % högre på SMx och 0,2 % lägre på Mx vid mätning utomhus jämfört med inomhus) eller VE (1,3 % lägre på SMx och 0,6 % lägre på Mx vid mätning utomhus jämfört med inomhus) på någon belastningsnivå sågs mellan testet inomhus mot utomhus. RER visade signifikanta lägre skillnader (p<0,05) på de två första SMx belastningarna och på Mx (3,9 på SMx och 3,8 % på Mx). Inga signifikanta skillnader på hjärtfrekvens, takt eller mjölksyra på SMx eller på Mx sågs.   Slutsats Gruppens medelvärden visar på jämförbara värden av VO2 vid låg till medelintensivt arbete och under maximal intensitet. Dock visar resultaten en variation i VO2 med en spridning av skillnaderna mellan test inomhus och utomhus från 3,3 % lägre till 6,4 % högre på SMx och 3,9 % lägre till 5,0 % högre på Mx vid mätning utomhus jämfört med inomhus. Signifikanta lägre skillnader på RER vid låga belastningar gör att RER inte är jämförbart och vid beräkningar av energisubstrat kan felaktiga slutsatser dras. Vid testning av elitaktiva står den enskilde individens resultat i centrum. Det är då av stor vikt att även små prestationsökningar som krävt en lång tids träning att uppnå uppmärksammas och utvärderas. / Aim The aim of the present study was to compare the measurements of oxygen consumption from the portable system Oxycon Mobile [OM] between rowing on the rowing ergometer indoors and outdoors. The question at issue was whether OM is showing comparable values between measurements indoor and outdoor at a standardized way of working.    Method Seven male national and international level rowers rowed twice 4 x 4 minutes with increased workload (+ 30 W) at submaximal workload (SMx) followed by 4 minutes maximum load (Mx) on the rowing machine, Concept 2 model D. Indoor test was conducted in a well-ventilated room. The outdoor test was conducted under a roof with three open walls, temperature 20.5 ± 0.9 respectively 15.3 ± 1.9 ° C and humidity 50.2 ± 7.5 respectively 61.0 ± 8.5%. To more resemble rowing outdoors on water a fan simulated the air resistance that occurs when rowing on the water. Oxygen uptake (VO2), respiratory rate (RER), ventilation (VE), heart rate, stroke rate and rate of perceived exertion in legs and breathing on Borg´s RPE-scale (RPE) were measured. Blood samples were drawn for analysis of lactate.   Results No significant difference was seen between the test indoors to outdoors in VO2 (0.7% higher at SMx and 0.2% lower at Mx outdoor compared to indoor measurement) or VE (1.3% lower at SMx and 0.6% lower at Mx outdoor compared to indoor measurement) at any level of workload. RER showed significant lower differences (p < 0.05) on the first two SMx loads and Mx (3.9 at SMx and 3.8% at Mx). No significant differences in heart rate, stroke rate or lactate at SMx and Mx was found,   Conclusions The means show comparable values of VO2 at low to moderate intensity work and during maximal intensity. However, the results show a variation in VO2 with differences between test indoors and outdoors from 3.3% lower to 6.4% higher at SMx and 3.9% lower to 5.0% higher on Mx outdoor compared to indoor measurement. Significant lower differences in RER at low workloads makes RER not comparable and it can led to incorrect conclusions when calculating energy substrates. When testing elite athletes the focus is on the individual result of the athlete. It is therefore of great importance that even small increases in performance that required a long period of training to achieve the observed and evaluated.

Arbetet inleds med grunläggande teori för byggnadsakustik. En litteraturstudie genomförs för att ta fram förbättringsalternativ för ett antal konstruktionsdelar för två valda mätobjekt. Efter utförd fältmätning beräknas sammansatt reduktionstal av skiljevägg utifrån uppmätta och utgivna värden. En jämförelse görs och förbättringsalternativen fastställs. Analys av resultat visar dels att odämpade luftdon gör stor negativ verkan på ljudreduktionen för den sammansatta fasadväggen. För lägenhetsavskiljande vägg visar sig resonans uppkomma vid ”fel” uppbyggnad av väggkonstruktionen. / The thesis begins with basic theory of building acoustics. A literature study is made to develop improvement options for a number of building components of the two selected measurement objects. After completion of field measurement, a composite reduction index is calculated for measured and published values. A comparison is made and improvement options are set. Analysis of the results shows that undamped air-vents makes a big negative impact on the noise reduction of the composite facade wall. For apartment separation wall it turns out that resonance occur with a "wrong" wall construction.

Det finns inte mycket information dokumenterad om fotgängares interaktion med fordon vid övergångställen och det är denna interaktion vi studerat inom detta examensarbete. Arbetet har varit en studie av befintlig litteratur på området, genomförandet av en fältmätning och en analys av denna fältmätning. Det finns många olika faktorer som påverkar en fotgängare då han korsar en gata. Syftet med examensarbetet var att hitta dessa faktorer och sambanden mellan dem samt redovisa allt i en modell. Examensarbetet avgränsades till att enbart ta hänsyn till fysiska faktorer. Den faktor vi främst fokuserade på var tidsluckan till ett fordon som en fotgängare accepterar för att kunna korsa gatan, främst genom att det var den dominerade faktorn i litteraturen. Fältmätningar genomfördes för att samla in data för analys och mäta de viktigaste faktorerna. Sammanlagt genomfördes tre fältmätningar, ett signalreglerat i Stockholm och två obevakade övergångsställen i Linköping. Antalet intressanta mätfall var begränsat vid samtliga mätplatser och därför har vi inte kunnat se alla de samband av faktorer som vi förväntade oss. Den största skillnaden mellan signalreglerat och obevakat övergångsställe var väntetiden. En mätplats gav tillräckliga värden till den accepterade tidsluckan för att beräkna en regressionsmodell. Kritisk tidslucka för en fotgängare påverkas främst av om denne korsar gatan ensam eller i grupp och av fotgängarens gånghastighet. Faktorerna ålder och kön, vilka starkt förväntades påverka den accepterade tidsluckan, visade sig ha väldigt lite påverkan. Med kritisk tidslucka menas den gräns över vilken fotgängaren normalt accepterar en förekommande tidslucka i fordonsflödet. När trafiken är tät och tidsluckan tenderar att minska så påverkar det fotgängaren så att den accepterade tidsluckan minskar. Fotgängare som accepterar extremt korta tidsluckor under 5 sekunder gör detta endast om fordonshastigheten är lägre än genomsnittet.

<p>Det finns inte mycket information dokumenterad om fotgängares interaktion med fordon vid övergångställen och det är denna interaktion vi studerat inom detta examensarbete. Arbetet har varit en studie av befintlig litteratur på området, genomförandet av en fältmätning och en analys av denna fältmätning. Det finns många olika faktorer som påverkar en fotgängare då han korsar en gata. Syftet med examensarbetet var att hitta dessa faktorer och sambanden mellan dem samt redovisa allt i en modell. Examensarbetet avgränsades till att enbart ta hänsyn till fysiska faktorer. Den faktor vi främst fokuserade på var tidsluckan till ett fordon som en fotgängare accepterar för att kunna korsa gatan, främst genom att det var den dominerade faktorn i litteraturen. Fältmätningar genomfördes för att samla in data för analys och mäta de viktigaste faktorerna. Sammanlagt genomfördes tre fältmätningar, ett signalreglerat i Stockholm och två obevakade övergångsställen i Linköping. Antalet intressanta mätfall var begränsat vid samtliga mätplatser och därför har vi inte kunnat se alla de samband av faktorer som vi förväntade oss. Den största skillnaden mellan signalreglerat och obevakat övergångsställe var väntetiden. En mätplats gav tillräckliga värden till den accepterade tidsluckan för att beräkna en regressionsmodell. </p><p>Kritisk tidslucka för en fotgängare påverkas främst av om denne korsar gatan ensam eller i grupp och av fotgängarens gånghastighet. Faktorerna ålder och kön, vilka starkt förväntades påverka den accepterade tidsluckan, visade sig ha väldigt lite påverkan. Med kritisk tidslucka menas den gräns över vilken fotgängaren normalt accepterar en förekommande tidslucka i fordonsflödet. När trafiken är tät och tidsluckan tenderar att minska så påverkar det fotgängaren så att den accepterade tidsluckan minskar. Fotgängare som accepterar extremt korta tidsluckor under 5 sekunder gör detta endast om fordonshastigheten är lägre än genomsnittet.</p>

Det byggs mer och mer med prefabricerade håldäcksbjälklag vilka har stora dimensionerings och produktionsfördelar. Långa spännvidder och lätta bjälklag gör denna typ av konstruktion känslig för vibrationer och därför ställs konstruktörer idag inför en problematik som inte tidigare vanligtvis varit en dimensionerande faktor. Som en naturlig följd av detta är kunskapen inom området begränsad och förståelsen för denna typ av konstruktion vid dynamiska problem eftersatt. Hur håldäcksbjälklag beter sig vid små dynamiska laster, från mänsklig aktivitet på bjälklaget, och hur denna typ av problematik ska hanteras beräkningsmässigt behöver studeras. Vid statiska beräkningar antas bjälklaget vara enkelspänt men vid dynamiska beräkningar kan bland annat inte detta antagande göras då effekten från elementens sammankopplingar och eventuella pågjutningar påverkar bjälklagets styvheter och därmed dess dynamiska beteende. Dynamikproblem kan inte behandlas genom att studera enskilda element då bjälkaget måste hanteras som en sammanhängande enhet där kringliggande struktur påverkar hela bjälklagets dynamiska beteende. I detta arbete har fältmätningar i en befintlig byggnad, med excitering av en mänsklig analyser för att studera hur bjälklaget kan hanteras och dynamiska responsberäkningar. Fältmätningar har genomförts på tre olika bjälklagstyper där accelerationer har studerats i en mängd olika punkter. Accelerationer i fältmitt, intill upplagsväggar, parallella väggar och balkar har studerats för att leda till slutsatser kring hur bjälklagets styvheter påverkar dess dynamiska beteende. Dessa slutsatser kring uppmätta accelerationer har sedan legat till grund modeller kan representera verkligheten på ett godtagbart sätt beträffande dynamiska problem. Finita element-beräkningar för de tre olika bjälklagen har genomförts med varierande resultat, där det kunnat konstateras att komplicerade bjälklagsgeometrier med inslag av pelare, balkar och flera fack håldäckselement är svårt att beräkningsmässigt representera på ett bra sätt. Däremot har det visat sig att enkla bjälklagsgeometrier med endast ett fack håldäckselement upplagt på betongväggar kan representeras relativt väl. Parallella väggar har kunnat konstateras fungera som upplag med accelerationer av samma storleksordning som intill upplagsväggar. Dessutom har det visat sig genom mätningar och beräkningar att en pågjutning rimligen kan antas ha en uppstyvande effekt för bjälklaget. Däremot hur stor denna uppstyvande effekt är har inte kunnat konstateras, då detta skulle kräva andra typer av mätningar.

Dagens planering och projektering av konstruktioner präglas av ett resursutnyttjande, miljömässigt och ekonomiskt tänk, där resultatet kan medföra brister med avseende på dynamiken. Därmed är det ytterst viktigt att skapa goda förutsättningar för noggranna beräkningsmodeller som i ett projekteringsskede kan representera konstruktionernas dynamiska beteende. I denna rapport utfördes en jämförelseanalys mellan en FE-modell och en fältmätning, där Folke Bernadottes bro har använts som underlag. Syftet är att presentera skillnader och likheter i naturliga frekvenser och modformer baserat på jämförelseanalysen, samt belysa några av de viktigaste faktorerna bakom dessa. Resultatet visade för en kalibrerad FE-modell 11 % genomsnittlig skillnad för de naturliga frekvenserna och 99 % överensstämmelse med avseende på modformerna, där den mest väsentliga parametern i modellen var upplagsvillkoren. / Today's planning and design of constructions is characterized by a resource utilization, environmental and economic thinking, where the result can lead to shortcomings with regard to dynamic behaviour. Thus, it is extremely important to create good conditions for accurate calculation models that in a design phase can represent the dynamic behaviour of the structures. In this report, a comparison analysis was performed between an FE-model and a field measurement, where Folke Bernadotte's bridge has been used as basis. The purpose is to present differences and similarities in natural frequencies and mode shapes based on the comparative analysis, and to highlight some of the most important factors behind these. The result showed for a calibrated FE-model an average difference of 11 % for the natural frequencies and 99 % agreement with respect to the mode shapes, where the most important parameter in the model was the support conditions.