Sammanfattning Mobilitetsplaneringen har växt fram från globala trender som stärks av urbaniseringen, den tekniska utvecklingen och nya mobilitetsbehov. Mobilitetsplaneringen framför nya krav gällande sociala, ekonomiska och hållbara aspekter och är i behov av nya mobilitetslösningar. Bäst praktik, används inom internationella och nationella nätverk, för att dela nya lösningar, processer och innovationer. En mobilitetslösning som delas genom kunskapsdelningsmetoden bäst praktik, är det nya fenomenet mobilitetshus. Idag saknas en gemensam definition av mobilitetshus, vilket skapar oklarhet för mobilitetsplaneringen. Syftet med studien är att undersöka fenomenet mobilitetshus; dels vilken funktion ett mobilitetshus är tänkt att fylla och vilka transportbehov det är tänkt att adressera och dels att undersöka planeringen av bäst praktik angående mobilitetshus i Sverige. Studien undersöker exempel på befintliga och planerade mobilitetshus i Sverige. Studiens valda metoder grundas av befintlig teori och metodologi gällande bäst praktik. Kunskapsdelningen av bäst praktik kommer att förstås som en diskursiv process. Metoderna har ett förhållningssätt till befintlig data som innefattar Sveriges planering av det nya fenomenet mobilitetshus. Genom dokumentstudie, litteraturstudie och platsbesök, samlas en omfattande data för bäst praktik angående mobilitetshus i Sverige. Studiens resultat för de empiriska frågeställningarna delger att det finns en otydlighet av mobilitetshus definition och innehåll. Studien konstaterar att det saknas uppföljningsdokument, som redogör mobilitetshusens inverkan, resultat och funktion i staden. Studien rekommenderar att planeringen med bäst praktik angående mobilitetshus skulle kunna underlättas, genom att skapagemensamma förståelser av vad för “problem” mobilitetshus ska förväntas lösa i staden. I studien framkommer även att bäst praktik som kunskapsdelningsmetod, bidrar till en läroprocess. Lärprocessen tydliggörs vid undersökningen av befintliga och planerade mobilitetshus i Sverige.

Uppsala Municipality is planning to build the southeast city district (SÖS), aiming to achieve climate neutrality by 2030 and climate positivity by 2050. In this thesis, the integration of electric vehicles (EVs) and charging infrastructure was investigated. It also examined the power demand, and the potential of photovoltaic (PV) production in combination with a battery storage system in SÖS, and its ability to reduce power peaks. The study was delimited to only incorporating charging demand in mobility houses, not from the private parking spots, as well as excluding alternative fossil-free vehicle options. Utilizing a stochastic model and data from Copenhagen and Stockholm, using trends for car pools and EV ratio, two scenarios were designed to forecast the spread of EVs and their impact on the power grid in SÖS by 2050. Since SÖS consists of both residential housing and workplaces, three different simulations were created to take their differences in mobility pattern into account. The two scenarios generated a different number of EVs, which resulted in a varied amount of charging points. Furthermore, the difference in EVs and mobility patterns showed different values of power demands and power peaks. PV panels combined with a battery storage system were able to both reduce the daily power demand, as well as the power peaks. For the sensitivity analysis, different sizes of the battery storage were examined. Finally, this report presents guidance for how to manage the challenges with an increased power demand from the more extensive use of EVs.