Syftet med denna uppsats är att diskutera hästens kön i en gravkontext och som våtmarksoffer. Detta är en komparativ studie baserad på textuellt källmaterial. De teoretiska begreppen som kommer att användas är genusteori, kunskapsteori, agens och personlighetsteori, för att på så sätt närma sig frågan om valacken, hästens tredje kön.   Hästen har haft en betydande roll för människan och detta går att utläsa i de olika kontexterd är skelettmaterial av häst påträffats. Fyra kontexter under järnåldern behandlas i denna uppsats, båtgravar i Uppland, kammargravar på Björkö, ryttargravar på Gotland och våtmarksoffer på Öland och Gotland. Det är inte bara hästen som är viktig, utan även utrustning som återfanns i gravarna, som kan berätta om hästens sociala roll i samhället. När hästar påträffats i gravar har större vikt lagts på den mänskliga individen och artefakterna de fick med sig, men hästen är inte ett föremål och kan därför inte klumpas ihop med analysen av dessa. Utifrån denna uppsats kan man tyda en preferens för det manliga könet på hästen, men det behöver inte betyda att alla varit hingstar. / The aim of this study is to discuss the gender of the horse in a funerary context and as a wetland sacrifice. This is a comparative study based on textual source material. The theoretical concepts that will be used are gender theory, epistemology, agency and personhood, in hope to approachthe question of the gelding, the horse's third gender. The horse has had a significant role for humans, and it’s possible to interpret this in the different contexts in which skeletal remains of horses can be found. Four contexts from the Iron Age are examined in this essay, boat graves in Uppland, chamber graves on Björkö, equestrian graves on Gotland and wetland sacrifices on Öland and Gotland. It is not only the horse that is important, but also the equipment that was deposited, which can reveal the horse's social role in society. When horses are found in graves, more emphasis has been placed on the person and the artifacts they brought with them. But the horse is not an object and therefore cannot be lumped together with the analysis of these. Based on this essay, a preference for the male gender of the horse can be concluded, but this does not necessarily mean that they all have been stallions.

Gender research in archaeology is a complex topic that puzzled scholars for decades. The past 50 years of it has seen a lot of theorizing, heated discussions, and requests for new additions to the archaeological toolkit so that this type of research can get a proper launch. Humans' approach to gender has changed drastically over the course of history and will probably always continue to change. This is why archaeology needs to stay up to date with current gender discourses, but also study the differences of it in the past. This thesis will approach the topic of gender in a couple of different ways. The first half of the thesis will provide a theoretical deep dive, followed by a trip around the globe where different views on gender are explored from a historical as well as a modern perspective. The second half of the thesis consists of two case studies where gender will be approached trough two 12th-century burial assemblages once located in separate areas of modern-day Sweden. The first one is grave 9 from the Sámi grave field at Vivallen, Härjedalen, and the second one is grave A6 from Klinta, Köpingsvik, Öland. These graves were chosen because they share many similarities and provide interesting analytical parallels to each other. They were also chosen because they make good examples of just how complex archaeological gender research can be, even when geographically confined to a small area like modern-day Sweden. / Genusforskning inom arkeologin är ett komplext ämne som har förbryllat forskare under många årtionden. De senaste 50 åren av arkeologisk genusforskning har kantats av teoribildning, åsiktsfyllda diskussioner och en begäran om nya verktyg så att den här typen av forskning kan sjösättas ordentligt. Människans inställning och uppfattning om vad genus är har skiftat kraftigt under historien och kommer förmodligen alltid att skifta. Detta är varför det är viktigt för arkeologin att hålla sig ajour med samtida genusdiskurser, men också genom att studera hur genus har förändrats i det förflutna. Den här uppsatsen ämnar att närma sig ämnet genus genom olika vinklar. Första halvan av uppsatsen består av en teoretisk djupdykning, följt av olika globala uppfattningar om hur genus har uppfattats både historiskt sett, men också hur inställningen till det är idag. Den andra halvan av uppsatsen består av två fallstudier där ämnet genus kommer att behandlas genom två tidigmedeltida gravar från 1100-talets 'Sverige'. Den första är grav 9 från det samiska gravfältet Vivallien i Härjedalen och den andra är grav A6 från Klinta i Köpingsvik på Öland. Dessa gravar valdes ut då de delar många likheter med varandra, men också för att de demonstrerar just hur komplex arkeologisk genusforskning kan vara även med en geografisk begränsning till ett litet område som nutida Sverige.