Enligt Sveriges folkhälsoenkät är psykisk ohälsa som bland annat depression och ångest, brist på tillit och sociala relationer vanligt förekommande hos personer med funktionsnedsättning och funktionshinder. För att förbättra den upplevda psykiska och sociala hälsan är deltagandet i fritidsaktiviteter av betydelse. I tidigare studier redovisas att deltagandet i fritidsaktiviteter förbättrar individens fysiska, psykiska och sociala hälsa. Fritidsaktiviteter som innefattar djur är hälsofrämjande på så sätt att det kan minska individens stressnivå, minska ångest och förbättra självkänslan. En form av aktivitet som innefattar djur är fritidsridning och hästunderstödd terapi. Denna studies syfte är att förstå hur funktionsnedsatta och funktionshindrade ryttares hälsoupplevelse, sociala relationer och identitet påverkas av deras hästintresse. Med begreppet hästintresse menas kontakt med hästar och ridning samt stallmiljö. För att besvara syftet valdes en kvalitativ metod med intervjuer. I studien medverkade nio ryttare med olika typer av funktionsnedsättning och funktionshinder. Studiens resultat analyserades utifrån hur identitet skapas i sociala sammanhang samt av individens performativa handlingar. Denna studie visade att kontakten med hästen och det sociala sammanhanget i stallet hade en positiv inverkan på ryttarnas hälsoupplevelse, sociala relationer och identitet. Det som kunde ses var förbättrad upplevd hälsa så som minskad stress och ångest, ökat antal sociala relationer, förbättrad självkänsla samt en stärkt identitet.

Våldsutsatthet har på senare tid kommit att betraktas som ett folkhälsoproblem. Personer som har utsatts för våld och våld i nära relation riskerar att drabbas av både psykisk och fysisk ohälsa som en konsekvens av våldet. Hästunderstödda insatser har visat sig kunna främja hälsan både psykiskt och fysiskt hos människor och skulle därigenom kunna vara en lämplig insats för att främja hälsan hos våldsutsatta. Syftet med studien är att studera terapeuters uppfattning av hästunderstödda insatsers möjlighet och lämplighet att främja psykisk hälsa hos våldsutsatta kvinnor. Av etiska skäl ämnar studien att belysa terapeuters upplevelse av hur våldsutsatts hälsa skulle kunna främjas. Studien har en kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer har tillämpats för insamlande av data. Vid val av respondenter användes ett målinriktat urval, vilket kom att resultera i sex stycken genomförda intervjuer. Insamlad data analyserades genom en manifest innehållsanalys. Resultatet tyder på att det finns en möjlig hälsofrämjande påverkan beträffande våldsutsattas psykiska hälsa genom insatsen. Respondenterna beskriver att hästunderstödda insatser tycks leda till ökad kroppskännedomen, reducerad stress och ökad närvaro. Resultatet tyder även på att klienters självförtroende kan stärkas, liksom att förtroende och tillit till andra individer kan etableras med hjälp av hästen.

Ojämlikhet i hälsa kan bero på flertalet orsaker, exempelvis graden av delaktighet och inflytande i samhället. En grupp som vanligen isoleras från samhället är flyktingar, vars anpassning till det nya landet kan vara påfrestande samtidigt som de drabbas av psykiska, fysiska och sociala svårigheter. Av den anledningen krävs interventioner i syfte att underlätta integrationsprocessen samt skapa förutsättningar för en tillfredsställande och hälsosam tillvaro i det nya samhället. Studiens syfte var att undersöka genomförarnas uppfattningar av arbetet med integrationssatsningen för flyktingpojkar på Salaortens Ryttarförening. En kvalitativ metod användes för att besvara syftet och data samlades in genom semistrukturerade intervjuer där sex personer som arbetat med integrationssatsningen deltog. Insamlad data analyserades genom en manifest kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att integrationssatsningen genererat flertalet positiva effekter gällande flyktingarnas mående. Det upplevdes finnas goda möjligheter kopplade till integration av flyktingar genom hästar och stallmiljö. Dessa möjligheter berörde inte enbart ökade förutsättningar för hälsa hos flyktingar, utan kunde även kopplas till en utveckling hos andra ungdomar och medlemmar i föreningen. Studien tyder på att hästar och stallmiljö torde kunna stödja integrationsprocessen hos flyktingar på liknande sätt som lagsporter, samtidigt som stallets unika miljö bringar ytterligare fördelar i form av exempelvis trygghet och vänskapligt stöd från hästen. / Inequalities in health can be due to several reasons, including the degree of involvement and influence in the society. One group of people commonly isolated from society is refugees, whose adaption to the new country can be stressful. Meanwhile, they often suffer from psychological, physical and social difficulties. Therefore, interventions to facilitate the integration process and creating conditions to a satisfying and healthy life in the new society are required. The purpose of this study was to investigate the implementers perceptions of working with the refugee integration projects implemented by Salaortens Ryttarförening. A qualitative method was used to answer the purpose, and data was collected by the use of six semi structured interviews. The collected data was analyzed with a manifest qualitative content analysis. Results showed that the refugee integration project had generated several positive effects related to the wellbeing of the refugees. It was perceived that good possibilities related to integration could be achieved through interaction with horses and being in a stable. These possibilities did not only affect the refugees through improved health conditions, but also affected the adolescents, and other members of Salaortens Ryttarförening. The study indicates that involvement with horses and the the environment regarding stables should support the integration process regarding refugees, similar to team sports. Meanwhile the unique environment of the stable can bring further benefits like a sense of security and friendly support from the horse.

I Sverige har konsumtionen av kyckling per invånare ökat de senaste åren och idag konsumeras 23,2kg per person och år. Eftersom tillväxten för svensk kyckling är hög ökar också medvetenheten hos företag att investera i klimatsmarta alternativ för att minska energibehovet som leder till en minskad uppvärmningskostnad. Det valda djurstallet värms upp med en flispanna där vattenburna värmeelement förser stallet med värme längs väggarna. Syftet med studien är att undersöka hur mycket värmeenergi som går att spara genom att använda den utsugna luften för att värma den luften som sugs in med hjälp av en värmeväxlare. Det har ansetts problematiskt att använda stallets frånluft för att tillgodose energi i form av värme eftersom den oftast är dammig och detta bidrar till att filter och kanaler täpps igen. Idag finns det ett antal luftvärmeväxlare som klarar denna typ av damm och partiklar.  Två olika värmeväxlare har jämförts, en rekuperativ (plattvärmeväxlare) och en regenerativ (roterande värmeväxlare). Stallet måste hålla ett lågt CO2 värde och kycklingarnas ströbädd måste hållas torr med hjälp av en låg luftfuktighet. Ventilationens volymflöde är ett beräknat teoretiskt värde. Resultatet av de två jämförda värmeväxlarna visar att den regenerativa (roterande) värmeväxlaren återför fukt vilket som bidrar till en fuktigare ströbädd jämfört med den rekuperativa (plattvärmeväxlare) som inte återför fukt. Studien genomfördes under kycklingarnas uppfödningstid, vilket varade från första januari i 34 dagar framåt. Dag 28–30 blir stallet självförsörjande på värme och värmeväxlaren kan då generera den värmen som krävs utan anläggningens tillhörande flispanna. Med hänsyn till skallklimatet är det att föredra en plattvärmeväxlare då den roterande värmeväxlaren återför vatten av tre gram per kg torr luft. Undersökningen visar det totala värmebehovet, som idag är cirka 48,2 MWh under en uppfödningsomgång, kan minskas med 24,8 MWh med hjälp av en värmeväxlare under denna omgång. / The consumption of chicken per inhabitant have increased in Sweden the last couple of years and today 23,2 kg is consumed per inhabitant and year. Because of this rise of Swedish chicken consumption, the awareness of investing in climate-smart alternatives have increased by the companies. The companies are decreasing the energy required during production, which ultimately leads to a reduced heating cost. The animal stall is heated by a boiler where water-based heating elements are providing the animal stall with heat along the walls.  It has been considered problematic to heat up the animal stall by reintroducing the air from inside the stall due to the fact that this air often is too dusty, which contributes to blockage of filters and ducts. There are a number of different heat exchangers that can handle this kind of dust and particles today.  Two different heat exchangers will be compared, a recuperative plate heat exchanger and a regenerative rotary heat exchanger. The animal stall must keep a low CO2 value and it is important to keep the chickens bedding dry by a low humidity inside the stall. The study shows that the total heat for one breeding round, which today is approximately 48,2MWh, which equals a saving by using an air heat exchanger of 24,8MWh. The result of the comparison of the two heat exchangers has shown that the regenerative (rotary) heat exchanger reintroduces moisture in the stall, which the recuperative (plate heat exchanger) does not. The follow up for this study was 34 days, from the chickens’ birth to the slaughter. During day 28-30 the animal stall becomes self-sufficient considering heat, which means that the heat exchanger could generate the heat required for the facility without the use of the stalls chip boiler. The study is implemented with a calculated volume flow due to a short outlet channel on the system, this can lead to a risk of a minor faulty value. Regard to the humidity in the stall, it is preferable to use a plate heat exchanger as the rotating heat exchanger precipitates water of 3 grams/kg of dry air.