I Sverige har konsumtionen av kyckling per invånare ökat de senaste åren och idag konsumeras 23,2kg per person och år. Eftersom tillväxten för svensk kyckling är hög ökar också medvetenheten hos företag att investera i klimatsmarta alternativ för att minska energibehovet som leder till en minskad uppvärmningskostnad. Det valda djurstallet värms upp med en flispanna där vattenburna värmeelement förser stallet med värme längs väggarna. Syftet med studien är att undersöka hur mycket värmeenergi som går att spara genom att använda den utsugna luften för att värma den luften som sugs in med hjälp av en värmeväxlare. Det har ansetts problematiskt att använda stallets frånluft för att tillgodose energi i form av värme eftersom den oftast är dammig och detta bidrar till att filter och kanaler täpps igen. Idag finns det ett antal luftvärmeväxlare som klarar denna typ av damm och partiklar.  Två olika värmeväxlare har jämförts, en rekuperativ (plattvärmeväxlare) och en regenerativ (roterande värmeväxlare). Stallet måste hålla ett lågt CO2 värde och kycklingarnas ströbädd måste hållas torr med hjälp av en låg luftfuktighet. Ventilationens volymflöde är ett beräknat teoretiskt värde. Resultatet av de två jämförda värmeväxlarna visar att den regenerativa (roterande) värmeväxlaren återför fukt vilket som bidrar till en fuktigare ströbädd jämfört med den rekuperativa (plattvärmeväxlare) som inte återför fukt. Studien genomfördes under kycklingarnas uppfödningstid, vilket varade från första januari i 34 dagar framåt. Dag 28–30 blir stallet självförsörjande på värme och värmeväxlaren kan då generera den värmen som krävs utan anläggningens tillhörande flispanna. Med hänsyn till skallklimatet är det att föredra en plattvärmeväxlare då den roterande värmeväxlaren återför vatten av tre gram per kg torr luft. Undersökningen visar det totala värmebehovet, som idag är cirka 48,2 MWh under en uppfödningsomgång, kan minskas med 24,8 MWh med hjälp av en värmeväxlare under denna omgång. / The consumption of chicken per inhabitant have increased in Sweden the last couple of years and today 23,2 kg is consumed per inhabitant and year. Because of this rise of Swedish chicken consumption, the awareness of investing in climate-smart alternatives have increased by the companies. The companies are decreasing the energy required during production, which ultimately leads to a reduced heating cost. The animal stall is heated by a boiler where water-based heating elements are providing the animal stall with heat along the walls.  It has been considered problematic to heat up the animal stall by reintroducing the air from inside the stall due to the fact that this air often is too dusty, which contributes to blockage of filters and ducts. There are a number of different heat exchangers that can handle this kind of dust and particles today.  Two different heat exchangers will be compared, a recuperative plate heat exchanger and a regenerative rotary heat exchanger. The animal stall must keep a low CO2 value and it is important to keep the chickens bedding dry by a low humidity inside the stall. The study shows that the total heat for one breeding round, which today is approximately 48,2MWh, which equals a saving by using an air heat exchanger of 24,8MWh. The result of the comparison of the two heat exchangers has shown that the regenerative (rotary) heat exchanger reintroduces moisture in the stall, which the recuperative (plate heat exchanger) does not. The follow up for this study was 34 days, from the chickens’ birth to the slaughter. During day 28-30 the animal stall becomes self-sufficient considering heat, which means that the heat exchanger could generate the heat required for the facility without the use of the stalls chip boiler. The study is implemented with a calculated volume flow due to a short outlet channel on the system, this can lead to a risk of a minor faulty value. Regard to the humidity in the stall, it is preferable to use a plate heat exchanger as the rotating heat exchanger precipitates water of 3 grams/kg of dry air.