<p>Ryttare är idrottare som ska påverka sin häst på olika sätt för att få den att utföra olika rörelser. Det är därför viktigt att ryttaren är i god fysisk form, samt för att kroppen ska vara hållbar och klara av de olika fysiska krav som ställs. Intervjuer har gjorts med ryttare som alla ansåg att ryttare behöver fysträna, men många gör det inte framför allt på grund av tidsbrist. Intervju med Svenska Ridportförbundet visade att fysträning för ryttare är ett växande område som får allt större uppmärksamhet. Av intervjuerna och litteraturstudie framkom att ryttarens viktigaste egenskap är bålstabilitet och träning bör därför ha detta som utgångspunkt. Av intervjuerna framkom också att rörlighetsträning är viktigt för ryttare för att inte bli stel i nacke, axlar och rygg, samt att konditionsträning behövs då ridningen inte ger någon större kondition. Ett träningsprogram baserat på litteraturstudie, forskning och intervjuer har tagits fram. Programmet består i huvudsak av träning på balansboll och har bålstabilitet som grund för alla övningar för passa för ryttare. Två ryttare testade träningsprogrammet och ansåg att det skulle passa för de krav som ställs på dem som ryttare.</p>

Ryttare är idrottare som ska påverka sin häst på olika sätt för att få den att utföra olika rörelser. Det är därför viktigt att ryttaren är i god fysisk form, samt för att kroppen ska vara hållbar och klara av de olika fysiska krav som ställs. Intervjuer har gjorts med ryttare som alla ansåg att ryttare behöver fysträna, men många gör det inte framför allt på grund av tidsbrist. Intervju med Svenska Ridportförbundet visade att fysträning för ryttare är ett växande område som får allt större uppmärksamhet. Av intervjuerna och litteraturstudie framkom att ryttarens viktigaste egenskap är bålstabilitet och träning bör därför ha detta som utgångspunkt. Av intervjuerna framkom också att rörlighetsträning är viktigt för ryttare för att inte bli stel i nacke, axlar och rygg, samt att konditionsträning behövs då ridningen inte ger någon större kondition. Ett träningsprogram baserat på litteraturstudie, forskning och intervjuer har tagits fram. Programmet består i huvudsak av träning på balansboll och har bålstabilitet som grund för alla övningar för passa för ryttare. Två ryttare testade träningsprogrammet och ansåg att det skulle passa för de krav som ställs på dem som ryttare.

Enligt Sveriges folkhälsoenkät är psykisk ohälsa som bland annat depression och ångest, brist på tillit och sociala relationer vanligt förekommande hos personer med funktionsnedsättning och funktionshinder. För att förbättra den upplevda psykiska och sociala hälsan är deltagandet i fritidsaktiviteter av betydelse. I tidigare studier redovisas att deltagandet i fritidsaktiviteter förbättrar individens fysiska, psykiska och sociala hälsa. Fritidsaktiviteter som innefattar djur är hälsofrämjande på så sätt att det kan minska individens stressnivå, minska ångest och förbättra självkänslan. En form av aktivitet som innefattar djur är fritidsridning och hästunderstödd terapi. Denna studies syfte är att förstå hur funktionsnedsatta och funktionshindrade ryttares hälsoupplevelse, sociala relationer och identitet påverkas av deras hästintresse. Med begreppet hästintresse menas kontakt med hästar och ridning samt stallmiljö. För att besvara syftet valdes en kvalitativ metod med intervjuer. I studien medverkade nio ryttare med olika typer av funktionsnedsättning och funktionshinder. Studiens resultat analyserades utifrån hur identitet skapas i sociala sammanhang samt av individens performativa handlingar. Denna studie visade att kontakten med hästen och det sociala sammanhanget i stallet hade en positiv inverkan på ryttarnas hälsoupplevelse, sociala relationer och identitet. Det som kunde ses var förbättrad upplevd hälsa så som minskad stress och ångest, ökat antal sociala relationer, förbättrad självkänsla samt en stärkt identitet.

Arbetet syftar till att genom grafisk design lyfta upp problemet och de faror som ryttare utsätter sig själva och hästarna varje gång de rider på vägarna. För att ge ut mer information/statistik om problemet, har ett flertal undersökningar utförts. Dessa undersökningar ligger till grunden för vad som senare kom att bli en konstärlig artefakt.

No description available.

No description available.

No description available.

Bakgrunden till detta arbete var att företaget som kontaktades vill ta fram en ny modell av hästsportjacka. Arbetets syfte är att ta fram en modell som har form för funktionen. Vissa funktioner är mer viktiga än andra vid ridning, något som undersöks och presenteras i rapporten. Då många ryttare vistas utomhus blev det även viktigt att undersöka vikten av väderanpassade plagg. Ett grundmönster och en modell tas fram som även graderas. Modellen har två alternativa detaljer på ficka och sprund som lätt ska kunna bytas ut och användas istället för de som finns på slutprovet.Grunden och modellen konstrueras i Lectra´s programvara Modaris, som är ett mönsterkonstrukrionsprogram ämnat för konfektion. Ett antal provplagg sys upp och provas av, både på docka och provmodell som sedan analyseras för att sedan justeras. Alla specifikationer är gjorda i Microsoft excel, med bilder gjorda i Adobe Illustrator samt Lectra´s Kaledo Style. / Program: Designteknikerutbildningen

Ridsport har hög skadefrekvens, men med förbättrad känsla för ridning skulle fler ryttare klara sig från att falla av hästen, som är den vanligaste skadeorsaken. Syftet med denna studie är att undersöka om ryttare upplever att feedback från instruktör och häst påverkar deras utveckling av ryttarkänsla/känsla för ridning samt om det finns skillnader i detta avseende mellan professionella ryttare och hobbyryttare. RytRidsport har hög skadefrekvens, men med förbättrad känsla för ridning skulle fler ryttare klara sig från att falla av hästen, som är den vanligaste skadeorsaken. Syftet med denna studie är att undersöka om ryttare upplever att feedback från instruktör och häst påverkar deras utveckling av ryttarkänsla/känsla för ridning samt om det finns skillnader i detta avseende mellan professionella ryttare och hobbyryttare. Ryttarkänslan har definierats som förmågan att befinna sig över hästens tyngdpunkt, i samma tempo och färdriktning samt att i förväg kunna tolka hästens och sina egna signaler (Larsson, 2011). Studien har utgått från teorier om feedback i skolundervisning (Hattie &amp; Timperley, 2007). Undersökningen har skett genom en webbenkät med 32 frågor, varav 18 formulerats utifrån teorier om feedback i undervisning, riktad till ryttare med Facebook-konto, tre hippologiska tidskrifters webbversioner samt hästföretagare i gruppmail. 587 personer svarade på enkäten, varav 114 som är eller varit professionella ryttare. Resultatet av studien visar att ryttarna anser att feedback fungerar för att utveckla känslan för ridning och även används i ridundervisningen. Samtidigt märks några avseenden där överensstämmelsen är mindre. En slutsats är att feedback från hästen är omedelbar och värdefull, men att effektiv instruktion och diskussion med instruktör/tränare är användbara för att finna lösningar. En annan slutsats är att professionella ryttare har lättare att tillägna sig känslan för ridning genom feedback. / Horseback riding counts a high injury frequency, but with an enhanced feeling for riding, more riders would sustain less falls from the horse, which is the most prevalent cause of injury. The aim of this study is to investigate if horseback riders experience feedback from an instructor and horse to affect their development of feeling for riding, and if there are differences in this aspect between professionals and leisure riders. The feeling for riding has been defined as the ability to stay over the horse's center of gravity, in the same tempo and direction and to anticipate and interpret the horse's and one's own signals (Larsson, 2011). The study has proceeded from theories of feedback in school education (Hattie &amp; Timperley, 2007). The survey has been carried out through a web-based questionnaire covering 32 questions, of which 18 were framed from theories of feedback in education, aimed towards riders with Facebook account, visitors at three horse focussed magazine websites and email to horsebusiness related persons. The questionnaire got 587 respondents, of which 114 are or have been professional riders. The result of the study shows that the riders find feedback to be functional in developing the feeling for riding and that it is also used in riding instruction. However, there are some aspects with lesser congruency. One conclusion is that feedback from the horse is immediate and valuable, but an effective instruction and interactive discussion with the instructor/trainer are applicable to find solutions. Another conclusion is that it is easier for professional riders to apply the feeling for riding through feedback.

En kvantitativ studie genomfördes med syftet att undersöka i vilken utsträckning psykologiska strategier används av ryttare samt om det finns några eventuella skillnader i användandet av psykologiska strategier på träning och tävling och i mellan grenarna inom ridsporten. Vidare undersöktes det om det finns ett samband mellan användandet av psykologiska strategier och upplevd prestation. För att mäta detta användes en svensk version av självskattningsinstrumentet Test of Performance Strategies (TOPS). 185 ryttare deltog i studien, varav 107 stycken var dressyrryttare, 39 stycken var hoppryttare och 38 stycken deltog inom en övrig gren inom ridsporten. Resultatet visade en signifikant skillnad i användandet av psykologiska strategier mellan träning- och tävlingssammanhang, där strategierna användes mer i träningssammanhang. Resultatet visade även en signifikant skillnad i användandet av psykologiska strategier mellan grenarna i ridsport, där ryttarna inom hoppning och annan gren visade sig använda sig av mer automatisering på tävling än ryttarna inom dressyr. Dessutom fanns ett positivt signifikant samband mellan upplevd grad av prestationsnivå på tävling och användandet av psykologiska strategier. Samt ett ytterligare ett positivt signifikant samband mellan upplevd grad av prestationsnivå på träning och användandet av psykologiska strategier. Slutsatsen kunde dras att populationen använder mer psykologiska strategier i träningssammanhang samt de upplever att en hög grad av användande av psykologiska strategier resulterar i en upplevd hög grad av prestationsnivå. / A quantitative study has been conducted with the aim of investigating the extent to which psychological strategies are used by riders as well as whether there were any differences in the use of psychological strategies during training and competition and between the disciplines of the equestrian sport. Furthermore, it examined whether there was a connection between the use of psychological strategies and experienced achievement-level. To measure this a Swedish version of the self-assessment instrument Test of Performance Strategies (TOPS) was used. 185 equestrians participated in the study, whence 107 of them competed in dressage, 39 of them competed in jumping and 38 of them competed in another discipline. The result showed a significant difference in the use of psychological strategies in training and competition, where the psychological strategies was used more in the training sessions. The result also showed a significant difference in the use of psychological strategies between the disciplines, it showed that the equestrians who jumped and participated in another discipline used more automaticity in competition than dressage riders. In addition, there was a positive significant relationship between the degree of perceived performance on competition and the use of psychological strategies. There were also a positive significant relationship between the degree of perceived performance on training and the use of psychological strategies. The conclusion is that the population used more psychological strategies in training sessions and they experience that a high degree of using psychological strategies results in a high degree of perceived performance.