Syftet med denna studie är att undersöka hur ridsport representeras i svensk media. Studien har som fokus att både jämföra mängden representation som ridsport får i jämförelse med ishockey, samt att undersöka hur kvinnliga och manliga ryttare gestaltas i svensk media. I den här studien har vi räknat och analyserat artiklar från Aftonbladet, Sydsvenskan och Dagens Nyheter under en period på tio år, mellan 2009-2019. Därefter gjordes en innehållsanalys med gestaltningsteorin och en kritisk diskursanalys som grund. Det vi undersöker i studien är framförallt hur ryttare representeras i media. Vi har valt att studera hur det rapporteras om ryttares prestationer, privatliv och relation till sina hästar för att ta reda på om rapporteringen skiljer sig mellan manliga och kvinnliga ryttare. Studiens fokus ligger även i att analysera vem det är som nämns och får komma till tals i artiklar som publicerats av de tre medierna, och om det skiljer sig i antalet manliga och kvinnliga ryttare i artiklarna.   Studien visar att det skiljer sig i antalet artiklar som publiceras om ridsport och ishockey i de analyserade medierna. Artiklarna om ishockey är fler. Slutsatsen är att ridsport är en underrepresenterad sport i svensk media, samt att kvinnliga ryttare ges mindre utrymme i medierna till skillnad från sina manliga kollegor.

Sammanfattning Bakgrund: Studier tyder på bristande kunskaper angående hanteringen av idrottsrelaterad hjärnskakning samt i rehabilitering efteråt. Ryttares återgång till fysisk aktivitet kopplat med en jargong som främjar en för snabb återgång, där saknas studier.  Syfte: Att undersöka och beskriva en grupp tävlingsryttares upplevelser och erfarenheter av att ha fått en idrottsrelaterad hjärnskakning samt återgången till sin idrott, vardagsliv samt fysisk aktivitet. Metod: Data från fem informanter insamlades via semistrukturerade intervjuer och har analyserats med en innehållsanalys. Resultat: I studien framgick det två teman; “Hur IH yttrade sig och påverkade vardagen” samt “Vägen tillbaka” med totalt tio kategorier samt 16 subkategorier. Utifrån resultatet framgick det brister i adekvat information vid vårdtillfället rörande återgång till fysisk aktivitet efter idrottsrelaterad hjärnskakning. Omgivningens reaktioner påverkade ryttarna initialt till en något långsammare återgång till fysisk aktivitet, samtidigt som de egna kraven på skötsel av hästen fanns ständigt närvarande. Konklusion: Studien tyder på att återgången fortfarande går för snabbt men att omgivningens påverkan, i kombination med egen förståelse samt att den tidigare jargongen börjat avta har lett till en långsammare återgång. Dock finns kvarvarande brister angående information kring hur återgången bör ske efter en idrottsrelaterad hjärnskakning inom vården. / Abstract Background: Studies indicate a lack of knowledge regarding the handling of the acute state of sport related concussion and during the rehabilitation afterwards. Equestrians return to physical activity associated with a jargon that promotes an over-rapid return, where studies are lacking. Purpose: To investigate and describe a group of competing equestrians experiences of receiving a suspected or diagnosed sport related concussion and also their return to sport, everyday life and physical activity. Method: Data from five informants were collected through semi structured interviews and analysed with a content analysis. Results: The study showed two themes; “How SRC expressed and influenced everyday life” and “The way back” with a total of ten categories and 16 subcategories. Based on the result, there were shortcomings in adequate information from the time of health care treatment regarding the return to physical activity after a sport related concussion. The society's reaction initially affected the riders to a slower return to physical activity, while the own requirements for taking care of the horse were constantly present. Conclusion: The study indicates that their return still goes on too quick, but the surroundings effects, in combination with their own understanding and that the previous jargon has begun to decline has led to a slower return. However, there are remaining deficiencies regarding the information about how the return should take place after a sport related concussion within the healthcare system.

SammanfattningSociala medier är och har under ett antal år varit ett stadigt växande fenomen i det moderna samhället. Det har även visat sig att idrotten i allt högre utsträckning påverkas av vad som sker via de sociala medierna. Syftet med studien är att öka kunskapen om och fördjupa förståelsen för unga ryttares förhållande till sociala medier i vardagen kring hästen. Sex fokusgruppintervjuer med gymnasieelever på Flyinge AB och Ridskolan Strömsholm har genomförts. Resultatet har analyserats med hjälp av Erving Goffmans teorier kring ”Stigma”, ”fronstage” och ”backstage” samt ”impression management”. Studien visar att unga ryttare påverkas av sociala medier i vardagen kring hästen. Framförallt menar de unga ryttarna att bilden av den ”perfekta vardagen med hästen” påverkar dem och i vissa fall leder den till försämrat självförtroende och en känsla av att inte räcka till. Ridsportens idealbild som förmedlas via sociala medier är snäv och sätter stor press på vad ungdomarna själva lägger upp. Resultaten visar även att det är viktigt att ungdomarna ska kunna relatera till innehållet i det som publiceras och att de beundrar personer som vågar visa en genuin bild av hur vardagen kring hästen är. Dock framgår det att personer som vågar visa en bild som skiljer sig från normen om det perfekta livet kring hästarna ofta blir stigmatiserade.Sökord: Sociala medier, ridsport, stallbackskultur, unga ryttare, ridsportens idealbild / AbstractSocial media is, and have for several years, been a steadily growing phenomenon in modern society. In recent years, there have been indications of that sport is increasingly affected by what is happening in social media. The purpose of this study is to analyze young riders’relationship with social media in their daily life around the horse. Six focus group interviews with upper secondary level students at the Swedish national equestrian centers Strömsholm and Flyinge has been conducted and have been analyzed using the sociologist Erving Goffman’s concept of “stigma”, “frontstage” and ”backstage” and “impression management”. The results show that young riders are affected of what’s communicated on social media in, and about, the equestrian sport context in their everyday life around the horse. The “perfect picture” of a life around horses that is often communicated on social media, by for instance professional riders, affect young riders and their self-confidence. They compare themselves with this perfect picture produced on social media and get the idea that they are not as perfect themselves. The results also indicate that there is a strong urge among young riders to be able to relate to the content produced on social media and that they admire people who dare to show a true picture of their everyday lives around the horse. However, it appears that people who does dare to show a picture which differs from the norm about the perfect life around the horses often get stigmatized.Keywords: Social media, equestrian sport, equestrian culture, young riders, equestrian ideals

Det är av stort intresse för lärare och tränare att öka elevers inre motivation. Det finns flera studier av hur feedback påverkar den inre motivationen inom olika områden men motsvarande studie för ryttare saknas. Ridundervisning innefattar tre individer – tränare, ryttare och häst. Frågan är därför om ryttares inre motivation påverkas av tränarens feedback i samma utsträckning som i andra idrotter. I studien användes en inomgruppsdesign med 35 ryttare och tre betingelser; positiv feedback, negativ feedback samt ingen feedback. Instrumentet Intrinsic motivation inventory (IMI) användes för att mäta inre motivation som en funktion av fyra faktorer: intresse/nöje, upplevd kompetens, press/anspänning samt ansträngning. Resultaten visade att samtliga faktorer förutom ansträngning påverkades av vilken typ av feedback ryttaren fick. Intresse/nöje och upplevd kompetens var högst vid positiv feedback och lägst vid negativ feedback medan press/anspänning, som är negativt relaterat till inre motivation, var lägst vid positiv och högst vid negativ feedback. Av de 35 deltagarna var 19 kända av experimentledaren sedan tidigare. När tidigare känd/tidigare okänd användes som mellangruppsvariabel fanns en huvudeffekt för faktorn press/anspänning. De tidigare okända deltagarna upplevde högre anspänning än de tidigare kända deltagarna under alla betingelser. För faktorn ansträngning fanns en interaktionseffekt. De tidigare okända ansträngde sig mest vid positiv feedback och minst vid negativ feedback medan de tidigare kända deltagarna visade motsatta reaktioner. Störst effekt hade feedbacken på upplevd kompetens vilket kan leda till förbättrade prestationer. Slutsatsen av studien är att positiv feedback gynnar den inre motivationen hos ryttare och kan därmed förbättra deras utveckling och prestationer. / It is of utmost interest for teachers to increase student’s intrinsic motivation. Several previous studies have examined the impact of feedback on intrinsic motivation, but corresponding studies on riders are missing. Three individuals are involved at riding lessons – coach, rider and horse. The question therefore arises if the rider´s intrinsic motivation will be as affected by coaches’ feedback as in other sports. In this study, a within group design was used with 35 participating riders and three conditions: positive, negative or no feedback. The Intrinsic motivation inventory (IMI) was used to measure intrinsic motivation as a function of four factors: interest/joy, perceived competence, pressure/tension and effort. All factors except effort were affected by the type of feedback. Interest/joy and perceived competence were highest at positive and lowest at negative feedback, while pressure/tension that is negatively related with intrinsic motivation was lowest at positive and highest at negative feedback. Of the 35 participants, 19 were previously known by the experimenter. Previously known/unknown were used as a between factor variable. That revealed a main effect on pressure/tension. The previously unknown participants experienced more pressure/tension at all conditions. An interaction was revealed for perceived effort: the previously unknown stated most perceived effort at positive and least at negative feedback while the reactions were the opposite for the previously known. Feedback had greatest effect on perceived competence which may lead to better performance. The conclusion is that positive feedback increases the intrinsic motivation in riders and hence, is beneficial on their development and performance.