Bakgrund: Hjärnskakning i idrott är vanligt och det finns etablerade riktlinjer för identifiering, hantering och rehabilitering. För tidig återgång till idrott kan medföra risker. Kvalitativ forskning om idrottares upplevelser och erfarenheter av och om idrottsrelaterad hjärnskakning har ej påträffats. Syfte: Att undersöka hjärnskakningsdrabbade idrottares upplevelser och erfarenheter om hjärnskakning inom idrott samt återgång till idrottsaktivitet efter skadehändelsen. Metod: Data insamlades från fem idrottare med hjälp av semistrukturerade intervjuer som analyserades med hjälp av innehållsanalys. Resultat: I studien framkom tre teman; ”Föranledd vårdkontakt”, ”Motiverande och hindrande faktorer för återgång till idrott”, samt ”Resonemang kring hjärnskakning” som innefattade bland annat att idrottarna upplevde undermålig information från vården gällande återgång till idrott efter hjärnskakning och att tränare hade bristande kunskap om omhändertagande vid idrottsskada. Idrottarna uppfattade ett behov av ökad kunskap. Stöttning och förståelse för idrottarens situation från omgivningen påverkade positivt för återgång medan press och rädsla för en ny hjärnskakning hämmade. Konklusion: Föreliggande studie har uppnått syftet att undersöka hjärnskakningsdrabbade idrottares upplevelser och erfarenheter om hjärnskakning samt återgång. Resultaten ökar förståelsen för idrottare som råkar ut för hjärnskakning i idrottssammanhang. Ytterligare forskning behövs för att bilda uppfattning om läget av idrottsrelaterad hjärnskakning i Sverige. / Background: Concussion in sport is common and there are established guidelines for identification, management and rehabilitation. Premature return to play may be dangerous. Qualitative research on athletes' experiences on sport-related concussion has not been found. Objective: To examine concussed athletes' perceptions and experiences about concussion in sports and return to play after their concussion. Method: Data was collected from five athletes using semi-structured interviews and was analyzed through content analysis. Results: Three themes emerged; "Cause for health care", "Motivations and hindrances on return to play", and "Reasoning about concussion”. They included for instance that athletes experienced poor information from health institutions regarding return to play, and coaches had insufficient knowledge of sport-injury management. The athletes perceived a need for increased knowledge. Support and understanding for the athlete's situation had a positive impact on the return to play while pressure and fear of a new concussion inhibited return to play. Conclusion: The objective to examine concussed athletes' perceptions and experiences about concussion in sports and return to play, has been achieved. The results increase our understanding for athletes who sustain concussions in sports. Further research is needed to form an estimation of ​​the extent of sports-related concussions in Sweden.

Sammanfattning Bakgrund: Studier tyder på bristande kunskaper angående hanteringen av idrottsrelaterad hjärnskakning samt i rehabilitering efteråt. Ryttares återgång till fysisk aktivitet kopplat med en jargong som främjar en för snabb återgång, där saknas studier.  Syfte: Att undersöka och beskriva en grupp tävlingsryttares upplevelser och erfarenheter av att ha fått en idrottsrelaterad hjärnskakning samt återgången till sin idrott, vardagsliv samt fysisk aktivitet. Metod: Data från fem informanter insamlades via semistrukturerade intervjuer och har analyserats med en innehållsanalys. Resultat: I studien framgick det två teman; “Hur IH yttrade sig och påverkade vardagen” samt “Vägen tillbaka” med totalt tio kategorier samt 16 subkategorier. Utifrån resultatet framgick det brister i adekvat information vid vårdtillfället rörande återgång till fysisk aktivitet efter idrottsrelaterad hjärnskakning. Omgivningens reaktioner påverkade ryttarna initialt till en något långsammare återgång till fysisk aktivitet, samtidigt som de egna kraven på skötsel av hästen fanns ständigt närvarande. Konklusion: Studien tyder på att återgången fortfarande går för snabbt men att omgivningens påverkan, i kombination med egen förståelse samt att den tidigare jargongen börjat avta har lett till en långsammare återgång. Dock finns kvarvarande brister angående information kring hur återgången bör ske efter en idrottsrelaterad hjärnskakning inom vården. / Abstract Background: Studies indicate a lack of knowledge regarding the handling of the acute state of sport related concussion and during the rehabilitation afterwards. Equestrians return to physical activity associated with a jargon that promotes an over-rapid return, where studies are lacking. Purpose: To investigate and describe a group of competing equestrians experiences of receiving a suspected or diagnosed sport related concussion and also their return to sport, everyday life and physical activity. Method: Data from five informants were collected through semi structured interviews and analysed with a content analysis. Results: The study showed two themes; “How SRC expressed and influenced everyday life” and “The way back” with a total of ten categories and 16 subcategories. Based on the result, there were shortcomings in adequate information from the time of health care treatment regarding the return to physical activity after a sport related concussion. The society's reaction initially affected the riders to a slower return to physical activity, while the own requirements for taking care of the horse were constantly present. Conclusion: The study indicates that their return still goes on too quick, but the surroundings effects, in combination with their own understanding and that the previous jargon has begun to decline has led to a slower return. However, there are remaining deficiencies regarding the information about how the return should take place after a sport related concussion within the healthcare system.