Studien har som grund den nya gymnasiereformen som tagit fart och medfört att svenska ridgymnasier har utvecklats. Då det tidigare riksidrottsgymnasiet inte längre kommer att drivas, har svenska ridsportförbundet valt att satsa på NIU, nationellt godkända utbildningar. Utbildningsmålet är att ryttarna ska kunna befinna sig på nationell elit vid gymnasiets slut. Syftet med studien var att undersöka hur ridsportens elva nationellt godkända utbildningar ser på begreppet talang, samt vilken roll hästmaterialet har i en ryttares talangutveckling. Skolornas tankar och åsikter presenteras kring NIU:s upplägg, uttagningsprocesserna, samt ryttartalang och att vad som krävs för att bli elitryttare. Studien tar stöd i teoretiska begrepp så som talang och talangutveckling där bl. a Fahlströms studier använts i analysen av skolornas arbete med att välja ut elever vid uttagningsprocessen samt vidare utveckling mot att bli elitryttare.   Resultatet visar att skolorna har en gemensam syn på vad en ryttartalang är då det finns såväl fysiska som psykiska aspekter som spelar in. Hästens påverkan samt vad som krävs för att bli elitryttare har visat sig vara två delar som hänger samman. Framförallt då hästen spelar stor roll i elitsatsningen. Det har även blivit märkbart att skolornas verksamheter ser olika ut.

Talang är ett komplext begrepp där definitioner från forskare inte alltid stämmer överens. Tränare har ofta en egen syn på när talang identifieras och hur den ser ut. Många förbund och akademier runtom i Europa bedriver ungdomsverksamheter så skiljer sig det ofta åt. Syftet med studien var att undersöka skillnader mellan europeiska fotbollstränare gällande deras perspektiv på talang, specialisering och relative age effect. Frågeställningar som ställdes var: Vad tror fotbollstränaren är mest viktigt mellan naturlig begåvning (talang) och tilltränade färdigheter? Vid vilken ålder kan talang identifieras? När bör en fotbollsspelare börja med talangutveckling? När bör en fotbollsspelare specialisera sig? Anser tränarna att de tar hänsyn till relative age effect vid uttagningar?   Metoden som användes i arbetet var främst kvantitativ genom en enkät. I enkäten ställdes även öppna frågor vilket ledde till en mer mixed method väg. Totalt i studien deltog 92 olika fotbollstränare från länderna England, Italien och Sverige. Resultatet visade att fotbollstränarna hade skilda åsikter på begreppen talang och specialisering, mellan vissa länder signifikanta skillnader, men de hade förhållandevis lika användning av relative age effect. Det framkom en del samband med tidigare forskning som gjorts inom området. Slutsats med arbetet visar att det finns samband mellan tränare som anser det tidigt går att identifiera talang, dessa tränare värdesätter ofta de genetiska anlagen högt. De tränare som anser att det går att identifiera talang senare värdesätter ofta den inre motivation högre än genetiken.

Talent identification and selection, a constant ongoing process in sports worldwide. It’s one of the keyfactors to how children become professional athletes but can also be a factor to why children quit sports.The purpose of this study was to provide knowledge about what is required for talent identification andselection in youth football. The following questions were addressed in the study; How do coaches definetalent and which criteria do they use in the selection process? How well do the coaches understand thecriteria, and in what way do they apply them during the identification process? Are there factors thatdiffer as well as factors that are important for coaches to acknowledge in identification betweenchildren and teens? What is the knowledge regarding Relative Age Effect and how much do coachespay attention to it? This study was done at the request of the Swedish Football Association, through aqualitative method of seven semi structured interviews with football coaches who had experience in therealms of football academies. The results demonstrated that coaches have different perspectives. Fourintegral parts were presented by the respondents which are psychological aspects, physical aspects,technical ability and play intelligence. The standout part was the psychological aspect, where all coachesstated that a player’s mentality decides if they will play professional football or not. The psychologicalaspect was also the one part that differed in the identification process between children and teens. Theability to react well to failure is something that was only observable in teens. Furthermore, the coacheswere all aware of Relative Age Effect and there were different ways of how it affected their organizations,the district teams had the most developed system to work with Relative Age Effect through Future Team.To conclude, talent identification criteria is often based upon the coaches’ own experiences andpreferences, which could be to their benefit but if coaches don’t have the adequate knowledge to handleeach individual talent, it could lead to children quitting sports before they reach their full potential.Coaches will need higher education to make better decisions and to gain a better understanding aboutselection, the challenges that follow but also which possibilities it creates.