Against the background of previous research regarding the interplay between pictures and text in teaching materials and picturebooks which shown an ambivalent approach to the use of pictures in narrative texts (Carney & Levin 2002) (Jonsson 2006) I set off to investigate the interplay between pictures and text in childrens litterature with the aim to illuminate how different interplays could be used in teaching. The study proceeded from the following questions: In which ways do pictures and texts interplay in some newly published reading textbooks? In which ways do pictures and texts interplay in some commonly read picturebooks for 8 year-old children? Which didactic consequenses could derive from this? Through a multimodal literacy-theory I analyzed three commonly read picturebooks for eight year-olds and three newly published reading textbooks in which I labeled the pictures using an analyzing-tool created by Joel R Levin, professor of Educational Psychology vid Department of Educational Psychology, University of Arizona where the relation between text and picture can be representative, decorative, organizing or informative, or interpretive as Levin puts it (Levin 1981). The total result showed that most text-picture-interplays are representative och informative, two interplays in which the reader is invited to interpret, make predictions, and make connections to own experiences or other stories. The organizing interplays create preconceptions and invites the reader to summarize the content and retell sequences or the whole story. The decorative interplays could through a multmodal literacy-theory rise questions about genres and social codes. The interplays between pictures and text are found being a great resource rather than an obstacle.

Syftet med denna uppsats är att genom närläsning undersöka hur genus framställs och uttrycks i tre bilderböcker med skräcktema för barn i förskoleålder, och även analysera om rädsla och mod uttrycks på könsstereotypa vis i dessa böcker. Böckernas karaktärer har analyserats med hjälp av Maria Nikolajevas teorier kring narratologi samt ett egenkonstruerat motsatsschema av könsstereotypa uttryck och egenskaper. Motsatsschemat är baserat på Nikolajevas eget motsatsschema samt Yvonne Hirdmans teorier om genussystem. Analysens huvudfokus är huvudkaraktärernas yttre uttryck och inre egenskaper, och hur dessa kan förstås ur ett genusperspektiv. Resultatet visar att trots att karaktärerna uttryckte både stereotypt manliga och kvinnliga uttryck och egenskaper så framställs och uttrycks genus på ett stereotypt vis i de tre böckerna. Med hjälp av motsatsschemat blev det tydligt att karaktärerna både framställdes stereotypt och normbrytande. Med hjälp av det narratologiska perspektivet kunde dessa uttryck ses som del i en process, då karaktärerna alltid uttryckte könsstereotypa egenskaper i slutet på berättelsen. I analysen blev det tydligt att karaktärernas uttryck för rädsla och mod skiljde sig åt beroende på kön. Både pojkar och flickor uttryckte rädsla, men pojkarnas rädsla följdes i alla böcker upp av en positiv karaktärsutveckling mot mod och självständighet. / <p>Full versionen av uppsatsen med bilder kan inte publiceras på grund av upphovsrätten.</p><p>Den som vill ha versionen med bilder kan mejla författaren för att få det.</p>

The aim of this thesis is to investigate if, and how, normcriticism is a factor for four librarians at public libraries whenthey select the titles to read at a organized story time forchildren.Four qualitative interviews were conducted, with the purposeto get a deeper knowledge on which perspectives were crucialin the four librarians’ processes of choosing what books topresent for the participants of the story time.To analyse the results of the interview, I used two theories.One which focused on norm criticism from four differentangles, and another with three views on reading, adjusted forthis study on reading aloud. The views for norm criticismwere taken from Kumashiros theory on anti oppressivepedagogy and Education for the other, education about theother, education that is critical of othering and privileging,and education that changes students and society. The viewsregarding book selection were the based on Sandins theory,and were emancipatory, the traditionalistic and the pragmatic.The study found that, for these particular librarians, the mostimportant factor was that, since the story time is voluntary, itis essential that the kids enjoy the activity. But, in regards tothe selection process, the librarians used an anti-oppressiveview in making sure that no harmful stereotypes were presentin the story. Sometimes at the expense of the classic tales.

Det är vanligt förekommande att förskolor lånar bilderböcker från bibliotek. Jag vill därför i denna studie analysera ett biblioteks utbud av bilderböcker som har huvudkaraktär med mörk  hudfärg. Syftet är att ifrågasätta och belysa om det finns en vithetsnorm i bibliotekets utbud  av bilderböcker. Därefter analyseras de böcker med huvudkaraktärer som har mörk hudfärg  för att se om det finns ett “vi” och “dem” eller om någon karaktär ses som “den andre” som  innebär att något eller någon avviker från normen. Syftet är också att se till vilka  genusföreställningar, stereotyper som är synliga och om karaktärer eller platser representeras  olika baserat på var boken geografiskt utspelas. Studien görs utifrån metoden narrativ  dekonstruktion som innebär att analysen görs utifrån binära oppositioner olika motsatspar  med en hierarkisk maktordning. Teorierna som används tillsammans med metoden är  postkolonial teori och ett normkritiskt perspektiv. Ett schema med motsatspar har gjorts  utifrån ett postkolonialt och normkritiskt perspektiv som används i analysen av de utvalda  bilderböckerna. 1560 bilderböcker granskades och endast 26 av 1560 böcker hade  huvudkaraktärer med mörk hudfärg. I majoriteten av böckerna oavsett geografisk plats så är  mönstret att det inte finns tydliga “vi” och “dem” synliga i böckerna. Det poängteras oftast  inte ut att något skulle vara främmande eller avvikande bara i enstaka böcker. I böckerna som  utspelas i Sverige och i Afrika finns exempel på urbana och lantliga miljöer. Det finns fler  lantliga miljöer i böckerna som utspelas i Afrika och i samtliga böcker finns boskapsdjur  vilket inte är lika vanligt i böckerna som utspelades i Sverige. Några av böckerna ger en  föreställning av att Afrika är fattigt eller outvecklat. Det finns fler normativa  genusföreställningar i böckerna som utspelas i Afrika. Gemenskapen är mer påtaglig i de  afrikanska miljöerna än i de svenska. Ensamhet är synlig i böckerna som utspelades i Sverige  men inte i de böcker som utspelas i Afrika. I alla böcker finns variation av utseenden,  personligheter, handlingar, miljöer och normer vilket är en förutsättning för att  diskriminerande stereotyper inte ska skapas (Said 1978).

Fokus i föreliggande examensarbete är solidaritet och hur den kan uttryckas mellan karaktärer i bilderböcker för barn. I förskolans verksamhet är det vanligt förekommande med bilderböcker och de anses viktiga för tidig litteracitet, språkutveckling och framtida läsinlärning (Druker 2018, s.2; Björklund 2008, ss.221 - 224). Dock är det kanske inte lika vanligt att se bilderböcker i förskolan som utmanande och utvecklande skönlitterär läsning som gör oss till bättre människor. Syftet är att synliggöra hur text och bild i bilderböcker kan förmedla ett specifikt ämne. En forskningsfråga ställs för att vägleda undersökningen: Hur förmedlas solidaritet mellan karaktärer i bilderböckers text och bild? För att besvara syftet tillämpades metoden kvalitativ innehållsanalys i relation till ikonotext. Det innebar att data samlades in ur bilderböckerna och därefter kategoriserades det insamlade materialet med hjälp av analysfrågor. Undersökningens deskriptiva resultat visar solidariteten i tre huvudkategorier med tillhörande underkategorier. I den första huvudkategorin som benämns “solidaritet uttryckt som aktiv handling mellan karaktärer” ser en karaktär ett behov hos en annan samt handlar aktivt genom att ge hjälp i olika former. Några av underkategorierna, som framkommer ur nyss nämnda huvudkategori, är solidaritet som omedelbar hjälp och uttrycks då hjälp ges omgående till den som är utsatt. Vi har även noterat ömsesidighet mellan karaktärerna då båda hjälper varandra. Det synliggörs vidare att solidaritet mellan karaktärer i bilderböcker kan vara i form av verbalt försvar samt att försvara någon genom att visa med kroppsspråk.

Picture books are a big part of young children’s life and something that is daily used in most preschools in Sweden. Through books children can learn about the world and how to handle different situations they will meet in their lives. However, books may not always show a realistic representation of the world they live in, for example regarding how people with disability are portrayed. This study aims to examine how people with disabilities are portrayed in books for preschool children in Sweden. The study examines which disabilities are present in the books, which role the character has and how the storyline is affected by the disability. By reading books that have characters with disabilities, earlier studies show that children can get a better understanding of disabilities in order to become more accepting in regard to people with disabilities.  By using a content analysis for a quantitative study, the text and pictures in the 29 books have been studied in regard to the studies purpose. The result of the analysis of the text and pictures has then been examined from Claes Nilholm dilemma perspective.  The study shows that the type of disability affects the way the characters are portrayed and the space they get in the storyline. The type of disability also hugely affects the storyline and if the same book could have been written without the disability. For example, books with characters with a neurological disability could not have been written without the disability in question while most books with a character with an orthopedic disability could have. With this study we also show that there is a need for different types of books that include characters with disabilities so that children can get a better understanding. Books that explain the disability are needed as well as books where the character happens to have a disability.

Denna studie är en kvalitativ innehållsanalys där syftet är att utifrån ett genusperspektiv identifiera och analysera på vilket sätt sorg skildras i relation till flick- respektive pojkkaraktärer i fyra bilderböcker. Studien har utgått från dessa tre frågeställningar, hur skildras känslan sorg i relation till flick- respektive pojkkaraktärer? Hur skildras utagerandet av känslan sorg i relation till flick- respektive pojkkaraktärer? Hur skildras bemötandet från vuxna av flick- respektive pojkkaraktärer gestaltade som sorgsna? I studien har både texter och illustrationer analyserats i fyra bilderböcker som alla behandlar känslan sorg i form av förlust av en närstående eller i form av ett husdjur. Analysen utgår från teorier om genus och specifikt genus i bilderböcker.   Resultatet visar att de fyra bilderböckerna till viss del följer normer som finns i samhället kring manligt och kvinnligt beteende men de kvinnliga karaktärerna ses oftare inneha egenskaper som betraktas som typiskt manliga än tvärtom.

Syftet med denna studie är att undersöka hur kvinnor/flickor och män/pojkar framställs i fem vanligt förekommande bilderböcker som används vid högläsning för barn mellan tre och sex år. Tidigare forskning har påvisat att stereotypa könsroller är överrepresenterade inom barnlitteraturen och att manliga huvudkaraktärer dominerar över kvinnliga karaktärer. Studien utgörs av en kvalitativ text- och bildanalys av fem utvalda bilderböcker utifrån ett genusperspektiv. Studien undersöker hur könsroller representeras, och om det finns några stereotypa könsmarkörer.  Studien visar att de kvinnliga huvudkaraktärerna dominerar över de manliga i de fem undersökta titlarna. Studiens resultat visar även att det förekommer karaktärer som bryter mot de stereotypa könsrollerna, liksom karaktärer som upprätthåller stereotypa könsroller. Sammanfattningsvis finns det en variation av karaktärer som både bryter mot samt upprätthåller könsnormer i det undersökta materialet. Slutligen rekommenderar studien att pedagoger bör utveckla ett normkritiskt förhållningssätt till den litteratur de väljer att läsa högt för barnen.

Syftet med denna studie var att göra en diskursanalys av bilderböcker som utspelar sig i Norrland från två olika tidsperioder, från 1980-2000 och från 2010 och framåt. Jag har undersökt hur miljöer och karaktärer skildras, vilka diskurser som framträder och vilka konsekvenser detta kan få för de personer som läser böckerna. Studien kom fram till att det har funnits en tydlig natur- och glesbygdsdiskurs där norrländska miljöer har likställts med naturområden och glesbygder, men att nyare litteratur utmanar dessa och ger läsaren alternativa norrländska världar att läsa om.

I denna studie undersöker vi med hjälp av narratologisk metod hur flykt framställs i bilderböcker genom förlopp och perspektiv. Detta gör vi genom att analysera fyra bilderböcker utgivna efter 2015 i samband med en ökning av flyktingar runt om i världen. Detta görs i en kvalitativ textanalys som bemöter ämnet flykt och grundas i ett hermeneutiskt perspektiv. Syftet med vårt examensarbete är att se hur flykt framställs och skildras i de olika bilderböckerna för att kunna nå en förståelse om vad de förmedlar och hur flykt framställs. Frågeställningarna i studien är: Hur skildras flykt som förlopp? Vilka perspektiv på flykt förmedlar/kommer fram i bilderböckerna?I analysen har det verbala och det visuella setts som två komponenter som bildar en helhet, alltså en ikonotext där texten och bildernas samverkan analyserats. De fyra böckerna har analyserats ingående i tre olika rubriker, flykten som förlopp, perspektiv på flykten och bilden av flykten. Detta har gjorts för att belysa och utläsa de olika aspekter i en berättarteknik och perspektiv som kan förekomma i bilderböckerna med teman som förekommer i svenska förskolor. I resultatet gick det att utläsa hur det visuella kompletterar det verbala och hur det kan finnas utrymme för vidare kunskap. Vidare i vårt resultat kan vi se att flykten som förlopp skiljer sig åt i de fyra valda bilderböckerna genom olika berättarperspektiv, konflikttyper och intriger. Perspektiven som förmedlas i bilderböckerna skiljer sig åt och ger olika bilder av hur flykt förmedlas, från att vara verklighetstroget till ett mer sagolikt perspektiv. Slutligen resonerar vi över pedagogernas viktiga och stödjande roll i att kunna uppmärksamma olika teman som kan skildras genom förloppet och olika perspektiv. Därav diskuteras pedagogernas roll och behov att ha en övergripande kunskap för att kunna behandla bilderböckerna som redskap i komplexa ämnen. Detta då olika föreställningar, samverkan mellan bild och text samt olika perspektiv kan påverka förmedlingen av bilderböckerna. Något som kan leda till olika diskussioner, skildringar och bearbetning tillsammans med barngruppen, beroende på vad de kan uppmärksamma tillsammans med hjälp av tidigare erfarenheter.