Syftet med denna uppsats är att undersöka genus i bilderböcker publicerade under 1970-talet och 2010-talet och jämföra dem för att se om det finns en skillnad mellan åren. Jag har arbetat med pojkar och maskulinitet i fyra svenska bilderböcker för att se hur pojkarnas känslor är gestaltade samt hur de behandlas av andra karaktärer. Jag har även tittat på leksakerna som syns i illustrationerna för att se om de kan ge en indikation över pojkarnas genus samt studerat om genus är tydligast i bild eller text.   För att nå mina resultat har jag använt termen performativt genus samt ett schema över stereotypa könsroller skapat av Maria Nikolajeva för att se om pojkarna agerade i likhet med deras födda genus och om de var gestaltade på ett stereotypt maskulint sätt. Jag använde även Gillian Roses metod kompositionsanalys för att analysera bilderna. Min undersökning fann att pojkarna både visade sina performativa genus och ett större antal stereotypa manliga egenskaper men alla visade även ett par stereotypa kvinnliga egenskaper. Leksakerna existerade främst som rekvisita men befäste pojkarnas manliga genus då de flesta var maskulina. Jag kunde även se en skillnad i hur böckerna från 1970-talet och 2010-talet gestaltade genus, främst gällande hur känslor visades. De äldre böckerna fokuserade mer på pojkarnas fysiska aktiviteter medan de nyare fokuserade på deras känslotillstånd.

The purpose of this essay is to study and compare how male and female are portrayed in four picture books from the 2010s and 1970s, with a focus on the parents. And see what weight the images have to create gender norms in the books. Research has shown that children are affected by the books' gender representation, which makes it interesting to look at whether gender norms are visible in today's picture books (the 2010 century) and how it looked just after focus had been put on gender representation in picture books (1970s). In addition, I believe that the parents are interesting characters to study because there have not been so many analysis regarding parents' gender representation.   By the method of literary analysis, based on Nikolajevas Bilderbokens pusselbitar certain conclusions could be drawn. Among other things, in the case of the four analyzed picture books, it was difficult to find equality in the relationship between the parents. In addition, at least one parent in each picture book tended to become stereotyped because that parent was more in the background than the other. / Syftet med denna uppsats är att undersöka och jämföra hur manligt och kvinnligt porträtteras i två bilderböcker från 2010-talet respektive två bilderböcker 1970-talet med fokus på föräldrarna. Dessutom är syftet också att se vilken vikt bilderna har för att skapa genusnormer i böckerna. Forskning har visat att barn blir påverkade av bilderböckernas genusframställning vilket gör det intressant att titta på om genusnormer är synliga i dagens bilderböcker (2010-talet) samt hur det såg ut precis efter att ljuset hade hamnat på bilderböckernas genusframställning (1970-talet). Dessutom anser jag att föräldrarna är intressanta karaktärer att titta på eftersom det inte har utförts särskilt många undersökningar gällande föräldrars genusframställning. Genom metoden litterär analys med utgångspunkt i Nikolajevas Bilderbokens pusselbitar kunde vissa slutsatser dras. Bland annat att i de fyra analyserade bilderböckerna var det svårt finna jämställdhet i förhållandet mellan föräldrarna. Dessutom tenderade åtminstone en förälder i varje bilderbok att bli stereotyp eftersom den föräldern var mer i bakgrunden än den andra.

Clothes and toys are a big part of our children's lives. Clothing reflects how individuals are seen and after that it is easier to categorize individuals by gender or economic status. There are not so many toys that are gender neutral. Often cars are considered a masculine toy while the barge doll is seen as girlish and feminine. The primary school curriculum points to the importance of teaching and permeating through a gender perspective. This is because students perceive what is feminine and masculine through the teaching and treatment of the school (Skolverket,2011:8). This study will examine six selected picture books, picture books that are published to convey a norm breaking pattern with a focus on clothes and toys. It is therefore of great importance that teachers have the knowledge about which material can be a help for the teacher when the teacher in teaching conducts student-close discussions on gender. The teacher also needs to have the knowledge and ability to carry out teaching on all subjects from a gender perspective. The purpose of this study is to investigate whether the picture books on which the essay is based can help a teacher in his or her active professional role in finding, in a student-close way, inputs to book conversations, discussions and didactic links to gender science. This must be done through the analytical part of the picture books, where the focus is on the production of clothes and toys from a gender perspective. The study will be graded on a content analysis, a qualitative study in which the result of the analysis of the picture books is weighted together with previous research on the subject.When the study is completed, there is a clear pattern that should be highlighted. This pattern shows differences between girls and boys' clothes. Girls wear clothes in bright colors while boys almost always wear clothes in cooler and darker colors. Another result that clearly appeared in the analysis is that the clothes that the children use are linked to different activities. These activities are in turn linked to gender and this affects the combination of clothes in boys and girlsway to dress. / Kläder och leksaker är en stor del av våra barns liv.Kläder speglar hurenindividsesi andras ögonoch efter det är det lättare att kategorisera in individenefter kön eller ekonomisk status. Det samma gäller leksaker, det finns inte så många leksaker som är genusneutrala. Ofta anser både män och kvinnor attbilar är en maskulin leksak medan barbiedockan ses somenflickig och femininleksak.Grundskolans läroplan markerar tydligt betydelsenavatt undervisning sker och genomsyras av ett genusperspektiv. Dettaär viktigtpå grund av att elever uppfattar vad som är kvinnligt ochmanligt genom undervisningens utformningoch hur eleverna blir bemöttai skolan (Skolverket,2011:8).Denna studie kommer granska sex utvalda bilderböcker, bilderböcker som är utgivna för att förmedla ett normbrytande mönster med inriktning på kläder ochleksaker. För att undervisningen ska genomsyras av ett genusperspektiv är det viktigtatt pedagogenhar kunskaperom vilket material som kan vara en hjälp förpedagogen när heni undervisninggenomförelevnära diskussionerom genus.Syftet med denna undersökning är att ta reda påom bilderböckerna somuppsatsenbygger på kan hjälpa pedagogeni dennes aktiva yrkesroll.Syftet med att använda litteratur är för att på ett elevnära sätt hitta ingångartill boksamtal, diskussioneroch didaktiska kopplingar till genusvetenskap. Studienska göras genom den analytiska delen av bilderböckerna där fokusligger på framställningenav kläder och leksaker ur ett genusperspektiv.Undersökningen kommer lutas på en innehållsanalys, en kvalitativstudie därresultatetav bilderboksanalysenvägs samman med tidigare forskning i ämnet. När studien färdigställts finns ett tydligt mönster som bör lyftas fram. Detta mönster visar skillnader mellan flickor och pojkars kläder. Flickor bär kläder i ljusa färger medan pojkar nästan alltid har kläder i kallare och mörkare färger. Ett annat resultat som tydligt framkom i analysen är att klädernasombarnen använder är knutna till olika aktiviteter. Dessa aktiviteter är i sin tur knutna till kön och detta påverkar kombinationen av kläder hos pojkar och flickor.

Bakgrund: Genus är något som engagerat och intresserat mig under hela utbildningen men även utanför skolan, i vardagen. Med denna undersökning vill jag synliggöra, inte minst för mig själv, vilka stereotyper dagens barn blir exponerade för i litteratur som riktar sig specifikt till dem. Frågor om genus, jämställdhet och könsroller är något som jag vill påstå är högaktuellt i dagens samhälle, vilket gör undersökningar av denna typ än mer angelägna. Dessutom finns det relativt få undersökningar som behandlar genus i barnlitteratur (Kåreland, 2005). Syfte: Mitt syfte är att undersöka hur genus framställs i ett urval bilderböcker skrivna på 2000-talet för barn i åldrarna 3-6 år; vilka stereotyper och normöverskridningar som blir synliga men också hur de olika karaktärerna framställs beroende på vilket kön de tillhör. Metod: Urvalet består av sju av de mest sålda bilderböckerna för barn i åldern 3-6 år på Adlibris. Böckerna är alla skrivna på 2000-talet. Varje bok lästes noggrant och analyserades ur ett genusperspektiv. Resultat: Resultatet visar att män/pojkar och flickor/kvinnor ofta framställs på ett stereotypt sätt med avseende på exempelvis karaktärsdrag och yrkesroller. Det finns dock även karaktärer som överskrider normerna på mer eller mindre tydliga sätt. Pojkar/män är överrepresenterade som huvudkaraktärer och i böckernas titlar, trots det högre antalet kvinnliga karaktärer totalt sett. Även de yrkesroller som var synliga i urvalet var nästan genomgående stereotypa, med kvinnor som omvårdare eller verksamma inom serviceyrken och med män i beskyddande yrken som vakt och polis.

The starting point for this study is to analyze and explore representations of gender in picturebooks depicting preschool. The Swedish preschool works after the curriculum, where workwith gender is included, and with values that should reflect the practice. This work should bemediated by those who are active in the preschool. Literature, and the interpretation thereof, plays an important role in the preschool which this study will raise the importance of. Literature affects its receiver and the preschool in today’s society in Sweden is a commonplace for children, therefore this study will focus on picture books that portray the everydaydepictions that take place in the preschool environment. Seven picture books released between 1976 and 2016 have been subjected to qualitative image and text analysis where the iconotexthas a large place in the analysis of the study. The gender analysis is done with focus on whichnorms that are represented in literature, with gender markers and gender system connected tostereotypical behaviour with boys and girls in mind. This is also set in the relation to thecurrent curriculum in the Swedish preschool. The investigation of these issues shows that thebehaviour of the characters in the picture books both affirm and reject the norms that areconnected to gender. This is shown in picture books from different eras. / Utgångspunkt för denna studie är att analysera och utforska hur bilderböcker skildrarförskoleverksamhet med ett genusperspektiv. Arbete med genus och värdegrund ingår iläroplanen och ska genomsyra förskolans verksamhet. Verksamma i förskolan ska förmedladetta i sitt arbete. I förskolan har litteratur en viktig roll och vad som i den kan tolkas lyfts idenna studie upp. Litteratur påverkar dess mottagare och då förskolan idag är en vanligtförekommande plats för barn idag i Sverige har också valet av material i studien kommit atthandla om vardagsskildringar som utspelar sig i förskolans miljö. Sju bilderböcker utgivnamellan 1976 – 2016 har analyserats med hjälp av kvalitativ bild- och textanalys därikonotexten har fått stort utrymme i studiens analyser. Genusanalysen är gjord med fokus påvilka normer som representeras i litteratur, med könsmarkörer och genusframställningarkopplat till stereotypa beteenden hos pojkar och flickor i åtanke. Detta ställs också i relationtill de rådande styrdokumenten. Studiens analyser visar på beteenden hos karaktärer ibilderböckerna som både bekräftar och bryter normer kopplat till kön. Detta visar sig också ibilderböcker från olika tidsepoker.

The purpose of this Master’s thesis is to examine if there is any gender role stereotyping conveyed in recent children’s picture books. The picture books examined are the ten most popular which are selected by a combination of Bokjuryn in Sweden, 2005, and children voting. Furthermore there is a winner each year. The investigation concerns how protagonists, girls and boys, are portrayed and, moreover, if there are any breaches of traditional gender patterns. The method used consists of a qualitative text analysis and in order to be able to do this study a model of analysis is created. This model relates to gender researcher Lissa Pauls fourteen basic questions reduced to five fundamental categories and, to some extent, Gustaf Cavallius model for analyzing pictures. The five categories are the protagonist’s character traits, actions, relationship to surrounding individuals, the way she/he looks and in what settings we find the protagonists. In order to establish personal traits we use a schema consisting of a description of characters, traditionally associated with girls and boys. The result of the analysis reveals that gender role stereotyping still is common in the selected picture books. The male characters outnumber female, they are portrayed in a much more diverse way, are more in control of their life and engage more in adventurous activities further away from the home. These findings are consistent with Yvonne Hirdman’s, Ylva Elvin–Nowak’s and Heléne Thomsson’s theories about gender systems, male – female dichotomy, male domination and how we, as human beings, constantly are in the process of creating gender roles in our lives. / Uppsatsnivå: D

<p>I uppsatsen undersöker jag ur ett queerteoretiskt perspektiv, och med diskursanalys och dekonstruktion som metoder, heteronormativitet i skönlitterära bilderböcker. Analysen stödjer sig dels på Michel Foucaults samt Ernesto Laclaus och Chantal Mouffes diskursteorier, dels på Judith Butlers beskrivningar av samhällets heterosexuella matris och identitet som en performativ processuell konstruktion. Jag undersöker om och på vilka sätt heterosexualitet framställs som given sexuell identitet i de mest lånade bilderböckerna på Stockholms stadsbibliotek de senaste åren och i ett urval böcker som skildrar hur familjer får barn. Det innefattar granskning av såväl vilka relationer som representeras i böckerna som vilka subjektspositioner som böckerna erbjuder läsaren. Har läsaren möjlighet att identifiera sig med litterära figurer utan att först ta ställning till kön, undrar jag. Och om subjektspositionerna är knutna till genuspositioner i böckerna, vilka sätt att vara flicka/kvinna och pojke/man framställs? Det är avgörande i undersökningen, mot bakgrund av Butlers teorier, för att förstå i vilken utsträckning och på vilka sätt uppfattningen om könen som heterokulturellt komplementära – en uppfattning som naturaliserar heterosexualitet som given sexuell identitet – framställs i bilderböckerna. Jag undersöker även vilken betydelse möjligheten att kunna göra olika läsningar av bilderböcker har för läsarens konstruktion av mening och innebörd i dem. Därtill avslutar jag uppsatsen med att diskutera dels vilka konsekvenser ett heteronormativt utbud i bilderböcker i förskolan kan få för barns skapande av identitet samt av uppfattningar om såväl hur flickor och pojkar kan vara som om normalitet i fråga om sexuell identitet, dels hur utbudet kan utgöra grund för diskriminering av regnbågsbarn.</p>

<p>Denna uppsats jämför illustrationer av läraren i svenska och brittiska bilderböcker. I uppsatsen diskuteras nationella likheter och skillnader av lärarillustrationerna. Fokus ligger på hur bilderböckerna bidrar till att socialisera in barnen i förberedelserna inför skolstarten. Bildanalyserna jämförs även med den brittiska läroplanen The National Curriculum, och den svenska läroplanen, Lpo94, för att se hur pass realistisk den presenterade bilden av läraren är.</p><p>Vi har valt att analysera illustrationer från tre böcker från vardera land, alla med ordet ”school” eller ”skola” i titeln. Alla böckerna är skrivna under varje lands rådande läroplan. För att kunna analysera bilderna har vi hämtat inspiration från analysmetoden polariserande bildanalys.</p><p>Både Sverige och Storbritannien delar västvärldens syn på skola och lärande, båda länderna visar genom sina illustrationer läraren som en positiv och trevlig person som ständigt ler. Bilden av skolan blir därigenom god, frågan är hur pass realistisk denna bild är?</p><p>Skillnaderna mellan de två länderna har mer att göra med kön och etnicitet. I en brittisk bok är läraren en skallig man, i en annan en mörkhyad ung kvinna och den tredje en medelålders kvinna. I de svenska bilderböckerna är bilden av läraren mer generell. Alla lärare är vita kvinnor, det som skiljer dem åt är deras skiftande åldrar. Det finns endast en manlig lärare med i de undersökta svenska bilderböckerna, en träslöjdslärare, stereotypen för manlighet. Vi fann i studien att fokus i de brittiska bilderböckerna ligger mycket mer på läraren än i de svenska. De brittiska lärarna är uppmuntrande, populära ledare. De svenska lärarna är ofta placerade i bakgrunden och hade en mer passiv roll. I de svenska bilderböckerna är det elevernas relationer med varandra som står i fokus.</p><p>Eftersom urvalet av våra böcker endast täcker en bråkdel av alla bilderböcker för barn är inte tanken att vi ska komma med något absolut gällande resultat, men vi hoppas kunna se tendenser till generella slutsatser. Vi är öppna för att denna uppsats används för vidare studier.</p> / <p>This essay compares illustrations in picture books for children in Sweden, and the United Kingdom. The aim for this essay is to discuss national differences and similarities in how teachers are illustrated in picture books for children. Our focus is the illustrations and how they connect to the way the societies socialise children in preparation for starting school.</p><p>The analysis of the illustrations is also compared to The National Curriculum and Lpo94, to see how the curriculum has influenced the authors and illustrators. We want to see how the pre-school socialisation, in the world of illustrations in picture books, is realistic if you compare it to the school system and curriculum with a background in cultural and sociological studies.</p><p>We have chosen to analyse three picture books from each country, with the word “school” or “skola” in the title. The books have to have been printed during the ruling curriculum. The analysis of the pictures is inspired of a so called polarising picture analysis. Both countries share western culture and standards however, the picture of the teacher as a positive and nice person was something the both countries had in common. The illustration of the almost always smiling teacher made us draw some conclusions about how adults paint up a beautiful picture about starting school that is not necessarily realistic.</p><p>The differences between the two countries had more to do with ethnicity and gender. In one book from The United Kingdom the teacher is a bold man, in another a black woman and in the third the teacher was a young lady with brown hair. In the Swedish children books all teachers were woman, there was only one male teacher, posted as a wood workshop teacher, a stereotype for males. There was however some variations in age among these women, but in other ways they are similar, smiling white women that are nice to children. We also found more of a focus on the teacher in the British children books, the teachers were the supported leaders, all very popular with the children. In the Swedish children books, the teachers are more passive, the relation between the pupils takes more of the focus.</p><p>Since this essay only deals with a selection of picture books, we do not aim to make a clear conclusion. This essay is more likely a beginning of a further study.</p>

<p>Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur synen på barn reflekteras genombarnlitteratur från åren 1930-2001. Mer specifikt har fyra olika bilderböcker analyserats:Hattstugan (1930), Känner du Pippi Långstrump (1947), Till vildingarnas land (1967) ochGittan och fårskallarna (2001). Analysen har rört böckernas personskildringar, berättarröstersamt tid, rörelse och kausalitet. De frågeställningar som har använts är: Hur framställsbarnkaraktärerna i dessa fyra barnböcker? Och vilken syn på barn gestaltas genom dessakaraktärer? Resultatet av analysen blev att ingen av böckerna förmedlar endast en syn på barnutan barnkaraktärerna framställs på flera olika sätt. Tydligt är dock att barnsynen sträcker sigfrån det inkompetenta barnet i den första boken till det relativt kompetenta och relativtresilienta barnet i de två sista av de analyserade böckerna.</p> / <p>The aim of this study is to contribute to the knowledge of how the view on children isreflected in children’s literature from 1930 to 2001. Specifically have four different picturebooks been analyzed, which are: Hattstugan (1930), Do You Know Pippi Longstocking?(1947), Where the Wild Things Are (1963/1967) and Bridget and the Muttonheads (2001).The analysis has concerned the book’s characterizations, the voice of the narrator along withtime, movement and causality. Two questions are asked in this essay and they are thefollowing: How are the characterizations of children portrayed in these picture books? Andwhich view on children do these characterizations portray? The result of the analysis was thatnone of the books portrayed only one view on children because the characterizations of thechildren were portrayed in different ways within the books. It is however evident that theviews on children go from the incompetent child in the first of the books to the relativelycompetent and relatively resilient child in the two latter books.</p>

I uppsatsen undersöker jag ur ett queerteoretiskt perspektiv, och med diskursanalys och dekonstruktion som metoder, heteronormativitet i skönlitterära bilderböcker. Analysen stödjer sig dels på Michel Foucaults samt Ernesto Laclaus och Chantal Mouffes diskursteorier, dels på Judith Butlers beskrivningar av samhällets heterosexuella matris och identitet som en performativ processuell konstruktion. Jag undersöker om och på vilka sätt heterosexualitet framställs som given sexuell identitet i de mest lånade bilderböckerna på Stockholms stadsbibliotek de senaste åren och i ett urval böcker som skildrar hur familjer får barn. Det innefattar granskning av såväl vilka relationer som representeras i böckerna som vilka subjektspositioner som böckerna erbjuder läsaren. Har läsaren möjlighet att identifiera sig med litterära figurer utan att först ta ställning till kön, undrar jag. Och om subjektspositionerna är knutna till genuspositioner i böckerna, vilka sätt att vara flicka/kvinna och pojke/man framställs? Det är avgörande i undersökningen, mot bakgrund av Butlers teorier, för att förstå i vilken utsträckning och på vilka sätt uppfattningen om könen som heterokulturellt komplementära – en uppfattning som naturaliserar heterosexualitet som given sexuell identitet – framställs i bilderböckerna. Jag undersöker även vilken betydelse möjligheten att kunna göra olika läsningar av bilderböcker har för läsarens konstruktion av mening och innebörd i dem. Därtill avslutar jag uppsatsen med att diskutera dels vilka konsekvenser ett heteronormativt utbud i bilderböcker i förskolan kan få för barns skapande av identitet samt av uppfattningar om såväl hur flickor och pojkar kan vara som om normalitet i fråga om sexuell identitet, dels hur utbudet kan utgöra grund för diskriminering av regnbågsbarn.