I denna uppsats har vi utvärderat Give me five, som är ett länsövergripande samarbetsprojekt mellan förskola och bibliotek. Projektet är en läsfrämjande insats, initierat av Länsbiblioteket i Västerbotten och finansierat av Kulturrådet, där den moderna bilderboken används som ett pedagogiskt redskap för att nå femåringar och vuxna i deras närhet.Vi har i uppsatsen fokuserat på projektarbetet som pågått i Umeåområdet under åren 2011-2012, utifrån förskollärarnas perspektiv. Genom kvalitativa intervjuer på sex förskolor har vi besvarat våra frågeställningar som handlar om hur förskollärarna har upplevt att arbeta med projektet, hur väl arbetet överensstämmer med projektmålen, vilken betydelse projektorganisationen haft för arbetet samt hur det fortsatta arbetet med projektet kan utvecklas. Bedömningskriterierna är förskollärarnas subjektiva uppfattningar av det faktiska projektarbetet gentemot de uppställda projektmålen.Utifrån intervjuerna och det teoretiska ramverk vi studerat har vi kommit fram till våra slutsatser. Förskollärarna tycker att det har varit positivt att arbeta med projektet eftersom att de tillsammans med barnen har varit fria att styra över det kreativa arbete som utförts och även fått ta del av olika kulturella aktiviteter. Förskollärarna har dock ej varit medvetna om de skrivna projektmålen, utan arbetat utifrån de muntliga direktiv som givits samt förskolans läroplansmål. Projektorganisatoriska utvecklingsmöjligheter finns; genom att förankra och förtydliga projektbeskrivningen, utveckla samarbetet mellan förskollärare, bibliotekarier och kulturpedagoger samt erbjuda fler fortbildningstillfällen leds förskollärarnas arbete framåt. På detta sätt kan de också bli ännu bättre vägvisare till kulturen för barnen i förskolan.

No description available.

Sammanfattning Denna studie syfter till att bidra med kunskap om hur bilderboken och dess illustrationer kan verka som ett främjande verktyg i förskollärarens arbete med kemiundervisning och kroppslig energiomvandling. Genom en kvalitativ bildanalys ur ett semiotiskt perspektiv så har denna studie hämtat sitt underlag i fyra bilderböckers illustrationer. I dessa bilderböcker så analyserades illustrationens denotation, direkt observerbara fenomen och konnotation, illustrationens dolda budskap, gällande energiomvandlingar i kroppen. Resultatet visar på att denotation kan visa på kopplingar till kroppens energiomvandling. Illustrationens denotation visar en tydlig humörskiftning hos böckernas karaktärer tack vare illustrerade ansiktsuttryck bland annat. Genom konnotation så talar illustrationen om att något sker i kroppen när den får mat i sig alternativt när den leker och rör på sig. Detta tack vare de sinnesskiftningar och ansiktsuttryck som illustrationens denotation visar. Såväl observerbara som dolda fenomen i illustrationerna visar att energi till följd av matintag eller rörelse påverkar kroppen och visar att illustrationerna bär ett budskap som de vill kommunicera till läsaren.

Picture books are often used as an educational tool to develop childrens language and empathy. However norms in society suggest that some emotions are more acceptable than others. This caused an interest in how norms about emotions are reflected in picturebooks. The study aims to examine how emotions are expressed in Swedish picturebooks. What space different emotions get in relation to each other and how emotions are expressed depending on the gender and age of the characters.Using content analysis for a quantitative study of the emotions spelled out in the text and the emotions illustrated in the pictures allows for a comparison between how different elements in picturebooks express feelings. The expressed emotions are further examined from a norm critical perspective using Yvonne Hirdmanns theory of the gender system.The study shows that emotions are rarely named in the text but often illustrated in the pictures. The study also finds that not all emotions were represented in the material. It also became evident that women are portrayed as norm breaking by appropriating masculine characteristics and that norm breaking men are not represented in the material. In some books the heteronormative family were portrayed in the same way as in the 1970s. The conclusion is that norms in society are reflected in picturebooks and that it might have an educational effect not only on how and what emotions children should express, but also how parents and adults close to the children are expected to manage their emotions.

Our thesis deals with norms in picturebooks and reading sessions in preschool. Based onour previous experience of practice and work in preschool, we have a perception thatchildren and adults have different awareness concerning picturebooks. The purpose of the study is therefore to find the norms which are passed through thepicturebooks, the norms which can be seen in reading sessions and what happens with themin the meeting between picturebooks and reading sessions. To visualize the norms we have in our analysis used theoretical tools, as a norm criticalperspective (reading sessions) and deconstruction (picturebooks). We have in our materialbeen looking for normmarkers, expectations that have been taken for granted and lookedfor identity of the categories: gender, sex, sexuality, ethnicity, religion, generation, age,function, and class. We have through a qualitative method, observation, obtained our material in fourdivisions, from two preschools in a major city in Sweden. In total we have attended fourreading sessions and analyzed five picturebooks that were read at these sessions. Our result show that the ruling norms, hetero- and whiteness norms, are reproduced bypicturebooks and reading sessions, while ideas about different and deviant sexuality,ethnicity, religion and functionality not were addressed therefore were taken for granted.Another phenomenon that we noticed was how the relationship between adults andchildren, during the reading sessions, was controlled by external conditions. Our conclusion is that awareness of norms in preschool during reading sessions andaround the picturebooks is not always so wide, which could lead to a reproduction of rulingand stereotypical norms.

Bilderboken är ett naturligt inslag i vardagen på förskolan i barns identitetsskapande. Genom bilderboken förmedlas olika normer och värderingar. Förskolans litterära utbud kan påverka genom att medvetet ge positiva förebilder och välja bort stereotyper. I denna studie har vi undersökt vilka karaktärer som finns att uttyda i bilderböcker när det gäller genus, samt vilka stereotypa egenskaper dessa tillskrivs, då syftet med studien är att undersöka möjliga genusnormer i bilderböcker och hur de har förändrats över tid. Studien omfattar tre bilderböcker från respektive tidsperiod, vilket sammanlagt ger sex bilderböcker. Analysen är utförd med en kvalitativ innehållsanalys och semiotisk text- och bildanalys, som utgår från Yvonne Hirdmanns teori om ett genussystem samt ett normkritiskt perspektiv. Studiens resultat visar att de valda bilderböckerna från 1970- och 1980-talet befäster traditionella stereotypa mönster och roller. Bilderböckerna utgivna 2016 utmanar samhällets normer när det gäller stereotypa egenskaper. Den föränderlighet angående genusnormer som blivit synlig i vårt resultat kan visa på att samhällets värderingar har förändrats. Vi hoppas att vårt arbete bidrar till att pedagoger i förskolan i framtiden gör medvetna val av bilderböcker samt reflekterar kring stereotypa roller som kan tänkas finnas i dem.

Syftet med studien var att belysa förskollärares syn på hur digitala bilderböcker kan användas som ett pedagogiskt verktyg i arbetet med inkludering av flerspråkighet. Metoden var en kvalitativ studie med intervjuer och observationer av fyra förskollärare som arbetar i en flerspråkig miljö. Observationerna genomfördes först där förskolläraren fick visa hur de arbetade med de digitala bilderböckerna i barngrupp och avslutades med en efterföljande intervju. Empirin sammanställdes och analyserades sedan utifrån teori om transspråkande. Resultatet visar att förskollärarna i studien har didaktiska tankar om hur de kan arbeta med digitala bilderböcker i samband med flerspråkighet men att de har svårigheter att förverkliga sina ambitioner. Idag använder de flesta förskollärarna de digitala bilderböckerna mest som förströelse där barnen blir konsumenter av underhållning. Förskollärarna berättar däremot oberoende av varandra, samstämmiga ideer som visar på möjligheterna i utförandet med appen Polyglutt. Polyglutt ger förskollärarna förutsättningar att inkludera flerspråkighet på ett naturligt sätt via en uppspelningsfunktion representerat på flera olika språk. Slutsatsen är att förskollärarna ser hur de kan använda den digitala bilderboken som ett pedagogiskt verktyg, dock behövs mer tilltro till den egna förmågan att nyttja appens fulla potential i detta syfte.

Utifrån vår erfarenhet råder det en övervägande könsnormativitet i den litteratur som riktar sig till barn och som används i förskolans verksamhet. Forskning visar att litteraturen i förskolan bland annat fungerar som ett verktyg i barns identitetsskapande och att förskollärare via litteraturen reproducerar normer inför barnen. Vi ser därför att det är av vikt att litteraturen i förskolan skildrar olika bilder av kön, inte enbart de normativa. Vår studies syfte är att undersöka hur kön framställs hos ett antal rollfigurer i ett urval av bilderböcker. Studien bygger på en kvalitativ metod, i detta fall en djupgående läsning av materialet som sedan analyseras utifrån en multimodal analysmodell. Detta görs med hjälp av genus- och queerteori, med ett fokus på begreppen kön och performativitet samt normer och normkritik. Urvalet av böcker baseras på en webenkät samt på statistik från Malmö Stadsbibliotek. I studien framkommer det att rollfigurerna i böckerna i vissa fall uppvisar könsnormativa attribut och egenskaper, medan de i andra fall agerar tvärtemot traditionella uppfattningar om kön. Slutsatsen blir således att skildringen av rollfigurerna är mer komplex än vad som antagits från början.

Målet med studien var att försöka ta reda på vilken roll bilderboken har i EFL klassrummet, i den svenska grundskolans årkurs 1-3, och hur de medverkande lärarna definierar bilderböcker. Tidigare forskning visar att användandet av bilderböcker i EFL klassrummet bidrar med flera fördelar för elever, bland annat utveckling av literacy. Den tidigare forskningen visar också att lärare bör ha i åtanke och undersöka att bilderböcker de väljer att använda ger en rättvis bild av engelsktalande områdens kultur, innan de påbörjar arbetet med bilderböcker.  Genom analys av kvalitativa intervjuer visar resultatet av denna studie att flera av de medverkande lärarna ser att det finns en tidsbrist i engelskundervisningen, vilken bidrar till att de väljer att inte använda bilderböcker. En stor fördel som de deltagande lärarna ser med bilderböcker är just bilderna, i form av bildstöd, som flera av dem nämner som fördelaktiga vid inlärning av ett nytt språk. / The aim of this study was to find out whether or not picture books have a role in the EFL classroom in the Swedish primary school, year 1-3, and how the participating teachers define picture books. Previous research show that using picture books comes with several benefits for the pupils, including developing literacy. The previous research also show that teachers should have in mind and investigate if the picture book of their choice do the culture, pictured in the picture book, justice. Through analysis of qualitative interviews, the result of this research show that several of the participating teachers notice that there is lack of time, which is part of the reason why they choose not to use picture books. One benefit that the teachers notice with picture books are the pictures, used as image support when learning a new language.

I detta examensarbete undersöktes syftet hur pedagoger i förskolan förhåller sig till ordlösa bilderböcker. Metoden som användes var kvantitativ metod med digitala enkäter som skickades ut via grupper på Facebook. Pedagogerna valdes ut med ett konsekutivt urval och enkäten inbringade totalt 59 svar. Resultatet av enkäten analyserades med en kvalitativ innehållsanalys med fokus i den sociokulturella teorin. Resultatet från enkätstudien visade att pedagoger hade en positiv inställning till ordlösa bilderböcker samt att de flesta pedagogerna använde eller hade använt sig av böckerna inom verksamheten. Den främsta anledningen till användningen var för att stimulera barnens språkutveckling. För att göra barnen delaktiga i berättande framgick det av resultatet att de skapade berättelserna tillsammans och att pedagogerna efterfrågade deras tankar. Detta möjliggjorde att den ordlösa bilderboken kunde vara medierande för barns språkutveckling i samspel med andra.