Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur synen på barn reflekteras genombarnlitteratur från åren 1930-2001. Mer specifikt har fyra olika bilderböcker analyserats:Hattstugan (1930), Känner du Pippi Långstrump (1947), Till vildingarnas land (1967) ochGittan och fårskallarna (2001). Analysen har rört böckernas personskildringar, berättarröstersamt tid, rörelse och kausalitet. De frågeställningar som har använts är: Hur framställsbarnkaraktärerna i dessa fyra barnböcker? Och vilken syn på barn gestaltas genom dessakaraktärer? Resultatet av analysen blev att ingen av böckerna förmedlar endast en syn på barnutan barnkaraktärerna framställs på flera olika sätt. Tydligt är dock att barnsynen sträcker sigfrån det inkompetenta barnet i den första boken till det relativt kompetenta och relativtresilienta barnet i de två sista av de analyserade böckerna. / The aim of this study is to contribute to the knowledge of how the view on children isreflected in children’s literature from 1930 to 2001. Specifically have four different picturebooks been analyzed, which are: Hattstugan (1930), Do You Know Pippi Longstocking?(1947), Where the Wild Things Are (1963/1967) and Bridget and the Muttonheads (2001).The analysis has concerned the book’s characterizations, the voice of the narrator along withtime, movement and causality. Two questions are asked in this essay and they are thefollowing: How are the characterizations of children portrayed in these picture books? Andwhich view on children do these characterizations portray? The result of the analysis was thatnone of the books portrayed only one view on children because the characterizations of thechildren were portrayed in different ways within the books. It is however evident that theviews on children go from the incompetent child in the first of the books to the relativelycompetent and relatively resilient child in the two latter books.

Denna uppsats jämför illustrationer av läraren i svenska och brittiska bilderböcker. I uppsatsen diskuteras nationella likheter och skillnader av lärarillustrationerna. Fokus ligger på hur bilderböckerna bidrar till att socialisera in barnen i förberedelserna inför skolstarten. Bildanalyserna jämförs även med den brittiska läroplanen The National Curriculum, och den svenska läroplanen, Lpo94, för att se hur pass realistisk den presenterade bilden av läraren är. Vi har valt att analysera illustrationer från tre böcker från vardera land, alla med ordet ”school” eller ”skola” i titeln. Alla böckerna är skrivna under varje lands rådande läroplan. För att kunna analysera bilderna har vi hämtat inspiration från analysmetoden polariserande bildanalys. Både Sverige och Storbritannien delar västvärldens syn på skola och lärande, båda länderna visar genom sina illustrationer läraren som en positiv och trevlig person som ständigt ler. Bilden av skolan blir därigenom god, frågan är hur pass realistisk denna bild är? Skillnaderna mellan de två länderna har mer att göra med kön och etnicitet. I en brittisk bok är läraren en skallig man, i en annan en mörkhyad ung kvinna och den tredje en medelålders kvinna. I de svenska bilderböckerna är bilden av läraren mer generell. Alla lärare är vita kvinnor, det som skiljer dem åt är deras skiftande åldrar. Det finns endast en manlig lärare med i de undersökta svenska bilderböckerna, en träslöjdslärare, stereotypen för manlighet. Vi fann i studien att fokus i de brittiska bilderböckerna ligger mycket mer på läraren än i de svenska. De brittiska lärarna är uppmuntrande, populära ledare. De svenska lärarna är ofta placerade i bakgrunden och hade en mer passiv roll. I de svenska bilderböckerna är det elevernas relationer med varandra som står i fokus. Eftersom urvalet av våra böcker endast täcker en bråkdel av alla bilderböcker för barn är inte tanken att vi ska komma med något absolut gällande resultat, men vi hoppas kunna se tendenser till generella slutsatser. Vi är öppna för att denna uppsats används för vidare studier. / This essay compares illustrations in picture books for children in Sweden, and the United Kingdom. The aim for this essay is to discuss national differences and similarities in how teachers are illustrated in picture books for children. Our focus is the illustrations and how they connect to the way the societies socialise children in preparation for starting school. The analysis of the illustrations is also compared to The National Curriculum and Lpo94, to see how the curriculum has influenced the authors and illustrators. We want to see how the pre-school socialisation, in the world of illustrations in picture books, is realistic if you compare it to the school system and curriculum with a background in cultural and sociological studies. We have chosen to analyse three picture books from each country, with the word “school” or “skola” in the title. The books have to have been printed during the ruling curriculum. The analysis of the pictures is inspired of a so called polarising picture analysis. Both countries share western culture and standards however, the picture of the teacher as a positive and nice person was something the both countries had in common. The illustration of the almost always smiling teacher made us draw some conclusions about how adults paint up a beautiful picture about starting school that is not necessarily realistic. The differences between the two countries had more to do with ethnicity and gender. In one book from The United Kingdom the teacher is a bold man, in another a black woman and in the third the teacher was a young lady with brown hair. In the Swedish children books all teachers were woman, there was only one male teacher, posted as a wood workshop teacher, a stereotype for males. There was however some variations in age among these women, but in other ways they are similar, smiling white women that are nice to children. We also found more of a focus on the teacher in the British children books, the teachers were the supported leaders, all very popular with the children. In the Swedish children books, the teachers are more passive, the relation between the pupils takes more of the focus. Since this essay only deals with a selection of picture books, we do not aim to make a clear conclusion. This essay is more likely a beginning of a further study.

Vårt syfte med denna uppsats är att undersöka möjligheterna att i pedagogisk verksamhet arbeta med populär barnlitteratur för att förankra läroplanernas värdegrund samt att undersöka vilka moraliska och/eller etiska dilemman det finns i populär barnlitteratur och hur man kan koppla samman dessa dilemman med värdegrunden som beskrivs i skolans styrdokument. Förskolan och skolans personal ska verka för att förmedla och förankra värdegrunden som beskrivs i Lpfö 98 och Lpo 94. Värdegrundsbeskrivningen är komplex och måste tolkas vilket vi försökt gestalta i vårt bakgrundskapitel. I det kapitlet finns även ett avsnitt om barnlitteratur och vad vi menar med det begreppet. Med hjälp av en narratologisk textanalys av de texter vi valt ut bland, Bokjuryns vinnare 2009, visar vi vilka etiska och moraliska problem de gestaltar och kopplar sedan detta till värdegrunden. Resultatet av vår undersökning är att alla de utvalda böckerna lyfter moraliska och/eller etiska dilemman och att dessa går att koppla till värdegrundsbegreppet. Slutsatserna av detta resultat är att eftersom det finns en koppling mellan barnlitteratur och värdegrunden öppnar det för ett aktivt arbete om värdegrundsrelaterade frågor med hjälp av barnlitteratur.

The society in which we live is controlled by various kinds of rules, both written and unwritten. These rules tell us not only how we should act as humans but also how we should act as women and men. Adults teach their children the rules of the society in various ways, but they also act as model figures. Children are influenced by conscious and unconscious actions and also by activities performed by the adults. Furthermore, adults write children’s books which bring the essential content into children’s lives. These books propagate the image of men and women and these images influence children’s view regarding both genders. The aim of this paper was to examine how boys and girls are represented from a gender perspective, based on the 10 children’s books most often borrowed from Stockholm City Library in the year 2010. The method used in this paper is both qualitative and quantitative content analysis. The result showed that feminine and masculine characters are presented from the stereotype gender’s point of view, especially in terms of physical appearance. Some exceptions appeared in terms of stereotypical properties and activities of the genders, but masculine rules appeared to be dominating. On the other hand, there were significantly more masculine characters than feminine characters in the examined children’s books.

In Sweden exist a Swedish institute for children’s book which is a national information center. They have an annual "Book tasting" where they present statistics and trends from the latest publications of literature for youth and children. In their “book tasting’’ from 2010 a number of picture books had, as they say, children who descend from non-Swedish culture (Swedish institute for children’s book, 2010).  The aim of this thesis is to investigate how the ethnical diversity describes in these picture books from 2010. To understand how the ethnical diversity describes in these books I had two questions which helped me in my research. The questions were: Do these picture books have some features which are ethnic stereotype? Do the ethnical diversity in the picture books describes as multi-cultural or intercultural condition? The thesis is based upon a qualitative text analysis and from this main group did I choose discourse analytical approach to analyze my picture books. My working model is inspired by associate professor Pil Dahlerup and professor Maria Nikolajeva. In the theoretical framework do I assume from PhD student Hassan Sharif (2008) who separate the term multi-cultural from the intercultural term. He says that the multi-cultural term can sees as descriptive, which means that the multi-cultural term work as a description of the society’s condition while the intercultural term sees like a process where all cultures in the society gives space to interact and cooperate with each other on equal terms. My first conclusion is that several of the picture books describe ethnical diversity stereotyped. An example is the stereotype of the dark man as black and with black curly hair. Another example is the stereotype of people with darker skin color as happy and affective. One picture book didn’t have stereotype persons or characteristics. My second conclusion is that only one picture book did describe the ethnical diversity as an intercultural condition. The other picture books describe the ethnical diversity as a descriptive multi-cultural condition.

Syftet med denna studie är att undesöka vilket matematiskt innehåll förskollärare synliggör vid användning av bilderboken Lilla nollan och dom andra. För att besvara studiens frågeställningar har både observationer och kvalitativa intervjuer använts. Två förskollärare från en förskola valdes ut. Barnen som deltog vid observationerna var 4-5 år gamla. Resultatet visar att förskollärarna synliggör ett brett matematiskt innehåll i den ovannämnda bilderboken. De fokuserar på siffror, räkneramsan, räknar antal och jämför form och storlek. Samtal om siffran 0 och dess betydelse förs med barnen. De reflekterar och resonerar tillsammans med barnen över olika matematiska företeelser som de möter i bilderboken med stöd av dess bilder. Förskollärarna ger också flera exempel på hur barnen har utvecklat matematiska begrepp. De tar även tillvara på den mångfald och den variation av matematik som bilderboken erbjuder. / The purpose of this study is to investigate which mathematical contents preeschool teachers visible when using the picture book Little O and all the others. In order to answer the study questions, both observations and qualitative interviews have been used. Two preeschool teachers from one preeschool were selected. The children who participated in the observations were  4-5 years old. The results show that preeschool teachers reveal a broad mathematical content in the above mentioned picture book. They focus on numbers, countingchants, counting numbers and compare the shape and size. Conversations about the number 0 and the importance of it takes place. They reflect and resonate with the children of different mathematical phenomena they encounter in the picture book by virtue of its images. Preeschool teachers also give several examples of how the children have developed mathematical concepts. They also utilize both the diversity and the variety of mathematics that the picture book offers.

Uppsatsens syfte är att belysa hur samhällsutvecklingen avspeglas i barnbilderböcker och hur barn och vuxna inom sjukvården framställs. De barnböcker som ingår i undersökningen är När Lasse Larsson åkte ambulans av Ann Mari Falk och Tord Nygren (1966), Emma hos doktorn av Gunilla Wolde (1977), Malin på besök hos doktorn av Bengt Fahlström (1983), Aj! eller när jag hamnade på sjukhus av Ann Forslind (1994) och Händiga Hanna lagar pappa av Titti Knutsson & Lisen Adbåge (2007). Utifrån metoden och teorin kritisk diskursanalys belyses böckerna, och textanalyserna kompletteras med analys av bild och grafisk form. Resultatet visar att budskapet framförs allt mer i bilderna. Olika former av påverkan från medier i det omgivande samhället, och samverkan mellan bild, text och grafisk form blir tydligare än i de tidigare böckerna. Det omgivande samhället och dess värderingar avspeglas i barnböckerna genom tidstypiska familjekonstellationer, hemmiljöer och arbetslivsskildringar och i relationen mellan barn och vuxna i sjukvården.

Syftet med detta examensarbete är att utifrån ett genusperspektiv visa hur pojkar och flickor beskrivs i bilderböcker för barn. För att få syn på detta har karaktärernas grad av aktivitet i handlande situationer analyserats. För att vidare fördjupa resonemanget och problematisera könsstereotyper så har ett feministiskt poststrukturalistiskt perspektiv använts som har applicerats på hur bokens karaktärer presenteras.   Metoden som använts är feministisk poststrukturalistisk textanalys där fokus legat på texternas samverkan med bilderna. Elva böcker har analyserats med hjälp av Maria Nikolajevas teorier rörande barnlitteratur och Hillevi Lenz Taguchis forskning om feministisk poststrukturalism.   Resultatet visar att även om teman och historier vid första anblick verkar vara könsneutrala så visar en noggrannare analys att mer dolda könsroller förekommer. Slutsatsen i detta arbete är att vissa könsroller ligger så djupt rotade i vårt samhälle att de kan vara svåra att se. Böckerna som barn kommer i kontakt med i sin vardag är väldigt viktiga när det handlar om hur de lär sig se på genusfrågor och därför är det viktigt att vuxna har en djupare förståelse kring hur de pratar om sådana frågor.   Aspekter på kön och genus är med det feministiska poststrukturalistiska synsättet något som ligger mer eller mindre dolt i hur människor förhåller sig till varandra. Strukturer och handlingsmönster tas för givna och risken finns att de återupprepas och normaliseras om man inte närmare studerar dem. Med en textanalys som den som gjorts i denna text kan man kritiskt granska företeelser som förekommer i böckerna. Genom att se på hur och varför saker presenteras som de gör kan man lättare få diskussionen till ytan. / The purpose of this thesis is to study how boys and girls are described regarding actions in children’s literature through a gender perspective, in order to observe whether the characters are passive or active when it comes to actions. To further deepen the reasoning and to problematize gender stereotypes a feministic poststructuralistic perspective has been applied to observe how the characters are being presented.   The method being used is a feministic poststructuralistic text analysis where focus has been on how text cooperates with pictures. Eleven books has been analyzed based on Maria Nikolajeva’s theories on children’s literature and Hillevi Lenz Taguchi’s research on feministic poststructuralism   The result shows that even though themes and stories seems to be gender neutral at first glance a deeper analysis shows that hidden gender roles are present. The conclusion in this thesis is that some gender roles are so deeply rooted in our society that they might be hard to perceive. Books that children come in contact with during a day are very important when it comes to how they learn about gender issues and therefor it is important that adults have a deeper understanding on how to talk about such issues.   Aspects on sexuality and gender are with the feministic poststructuralistic point of view something that lies more or less hidden when it comes to how people interact. Structures and action patterns are being taken for granted and there is therefore a risk that they are being repeated and normalized if not being studied. With a text analysis such as the one being done in this thesis one can critically study phenomena being present in books. By studying how and why things are presented the way they are one can easier move the discussion to the surface.

Uppsatsen analyserar tre normbrytande bilderböcker för barn i syfte att undersöka hur genus förmedlas samt vad som gör bilderböckerna till normbrytande respektive icke normbrytande. Analysen är uppdelad i två delar: i den första används Gerard Genettes teorier kring paratexter; närmare bestämt bokomslaget. Därefter diskuteras bilderböckernas paratexter utifrån ett övergripande queerperspektiv med fokus på användningen av färg och karaktärsdrag. Analysens andra del utgår ifrån Kristin Hallbergs ikonotext för att undersöka hur genus konstrueras i interaktionen mellan bild och text.  Uppsatsen diskuterar hur genus konstrueras i ikonotexten, vilka egenskaper som framhävs och vad de indikerar.  Slutligen resoneras det kring de faktorer som bidrar till om bilderböckerna kan anses vara normbrytande eller icke i förhållande till heteronormen.

Just nu är över 60 miljoner människor på flykt i världen. Ungefär hälften av dessa är barn. Elever i Sveriges skolor möter nästan dagligen flyktingar på ett eller annat sätt, antingen personligt eller genom nyheter och sociala medier. Det är av vikt att de har kunskaper att kunna bemöta människor som är eller har varit på flykt. Problemorienterade böcker är ett sätt att behandla problematiska ämnen på ett mer sofistikerat sätt med eleverna. I den här uppsatsen jämförs och analyseras två valda bilderböcker som båda berör ämnet flykt.Böckerna som valts är Flykten och Trolleri med Karam Nadjar. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur barn på flykt framställs i de valda böckerna. Vidare är syftet att utifrån analysen se hur böckerna kan användas i undervisningen för att ge elever kunskaper om barn på flykts livssituation. Resultatet visade att barnen i de valda böckerna framställs på olika sätt. Barnen i Flykten är på flykt just nu och stöter på hinder och motgångar varje dag. De vill inte fly men mamman bestämmer. I boken Trolleri med Karam Nadjar leds handlingen av Karam som kommit till Sverige och precis börjat i en svensk klass. Han kan inte det svenska språket men låter inte det hindra honom. Han längtar efter att få flytta ifrån flyktingförläggningen och få en lägenhet där han och hans mamma kan bo. Båda böckerna kan användas i ett klassrum för att behandla frågor om flykt. Böckerna uppmuntrar båda till olika diskussionsämnen som kan ge Sveriges elever kunskaper om flyktingbarns livssituation.