Just nu är över 60 miljoner människor på flykt i världen. Ungefär hälften av dessa är barn. Elever i Sveriges skolor möter nästan dagligen flyktingar på ett eller annat sätt, antingen personligt eller genom nyheter och sociala medier. Det är av vikt att de har kunskaper att kunna bemöta människor som är eller har varit på flykt. Problemorienterade böcker är ett sätt att behandla problematiska ämnen på ett mer sofistikerat sätt med eleverna. I den här uppsatsen jämförs och analyseras två valda bilderböcker som båda berör ämnet flykt.Böckerna som valts är Flykten och Trolleri med Karam Nadjar. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur barn på flykt framställs i de valda böckerna. Vidare är syftet att utifrån analysen se hur böckerna kan användas i undervisningen för att ge elever kunskaper om barn på flykts livssituation. Resultatet visade att barnen i de valda böckerna framställs på olika sätt. Barnen i Flykten är på flykt just nu och stöter på hinder och motgångar varje dag. De vill inte fly men mamman bestämmer. I boken Trolleri med Karam Nadjar leds handlingen av Karam som kommit till Sverige och precis börjat i en svensk klass. Han kan inte det svenska språket men låter inte det hindra honom. Han längtar efter att få flytta ifrån flyktingförläggningen och få en lägenhet där han och hans mamma kan bo. Båda böckerna kan användas i ett klassrum för att behandla frågor om flykt. Böckerna uppmuntrar båda till olika diskussionsämnen som kan ge Sveriges elever kunskaper om flyktingbarns livssituation.

Sammanfattning- Förskolans mottagande av barn på flykt - vikten av samverkan inom kommunen. Receiving children seeking asylum into pre-school-¬the importance of cooperation in local government.Förväntat kunskapsbidragSverige har i många år tagit emot familjer och barn som fått fly från krig, förföljelse och andra katastrofer. I denna studie framkommer vilka kunskaper som är viktiga och på vilka olika sätt pedagoger kan arbeta med barn som upplevt krig och flykt. Studien visar även på vikten av kommunens betydelse när det gäller samverkan mellan de olika delarna i organisationen för ett bra mottagande av familjer och barn på flykt. Studiens fokus är på organisation, arbetssätt och förhållningsätt i kommuner och bland pedagoger på förskolan.Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att ur ett systemteoretiskt och KASAM (salutogent) perspektiv bidra med kunskap om förskolans mottagande och arbete med barn på flykt. Frågeställningarna som besvaras i studien är.•Hur organiserar förskolan mottagandet av barn på flykt?•På vilka olika sätt arbetar pedagogerna i mötet med barn på flykt?TeoriStudiens teoretiska position som anknyts i analysen utgår från systemteori och KASAM. Beträffade frågor och analys som berör organisation, så som hur kommunen och förskolan arbetar med mottagandet av barn på flykt, används den systemteoretiska teorin med utgångspunkt från Von Bertalanffys systemteori och Bronfenbrenners utvecklingsekologiska system. I de avsnitt som berör arbetssätt och förhållningsätt används Antonovskys KASAM begrepp utifrån ett salutogent perspektiv.MetodFör att uppfylla studiens syfte har intervjuer använts som metod. Förskollärare, specialpedagoger, förskolechefer, barnskötare och barnläkare, som har lång erfarenhet av mottagande och arbete med barn på flykt, har intervjuats. För att få en kommunövergripande inblick i förskolans mottagande av barn på flykt har även utbildningschefer, flyktingsamordnare och verksamhetsutvecklare intervjuats. Alla har olika arbetsbeskrivningar i organisationen vilket har betydelse för mottagandet av familjer och barn på flykt.ResultatAtt ta emot familjer och barn på flykt är en krävande process inte bara för den enskilda förskolan utan för hela kommunen. För att få en helhet i mottagandet av barn på flykt behövs ett kommunövergripande arbetssätt där alla nivåer i organisationen är delaktiga. I systemteori är information, kunskaper och erfarenheter viktiga att delge för att få en helhet. Hur kommunen organiserar mottagandet är beroende dels var Migrationsverket har sina boenden och dels kommunens storlek. Detta påverkar i sin tur den enskilda förskolan vilka barn som ska placeras på förskolan. Studien visar att det finns tre olika organisationsformer för förskolan i mottagande av barn på flykt; direktplacering, introduktion/flyktingförskola eller öppen asylförskola. Respondenterna ger sin syn på vilken organisationsform de upplever bäst, då det handlar om integration eller segregation. Studien visar att det finns två olika pedagogiska modeller som pedagogerna kan arbeta efter med barn på flykt. Dessa liknar varandra då de utgår från KASAM- begreppet, det salutogena, att se på det friska hos barnet och att arbeta med anknytningspedagogik. Att barnet får trygghet är A och O. Pedagogernas interkulturella förhållningssätt spelar också en stor roll.ImplikationerDenna studie har visat på behovet av kunskap i mottagandet av barn på flykt och deras bearbetning av traumatiska händelser som flykt, nytt land och nytt språk. Utifrån det harspecialpedagogen en roll i att handleda pedagoger, kartlägga barnets bakgrund, fokusera på det friska och titta på styrkor hos barnet. Helt enkelt att se barnet bakom krig, flykt och trauma. Det kan också innebära att samarbeta med andra aktörer och vara delaktig i att verksamhetsutveckla förskolans mottagande av familjer och barn på flykt.NyckelordBarn på flykt, förskola, KASAM, mottagande, nyanländ, trauma, organisation, systemteori.