Syftet med detta examensarbete är att utifrån ett genusperspektiv visa hur pojkar och flickor beskrivs i bilderböcker för barn. För att få syn på detta har karaktärernas grad av aktivitet i handlande situationer analyserats. För att vidare fördjupa resonemanget och problematisera könsstereotyper så har ett feministiskt poststrukturalistiskt perspektiv använts som har applicerats på hur bokens karaktärer presenteras.   Metoden som använts är feministisk poststrukturalistisk textanalys där fokus legat på texternas samverkan med bilderna. Elva böcker har analyserats med hjälp av Maria Nikolajevas teorier rörande barnlitteratur och Hillevi Lenz Taguchis forskning om feministisk poststrukturalism.   Resultatet visar att även om teman och historier vid första anblick verkar vara könsneutrala så visar en noggrannare analys att mer dolda könsroller förekommer. Slutsatsen i detta arbete är att vissa könsroller ligger så djupt rotade i vårt samhälle att de kan vara svåra att se. Böckerna som barn kommer i kontakt med i sin vardag är väldigt viktiga när det handlar om hur de lär sig se på genusfrågor och därför är det viktigt att vuxna har en djupare förståelse kring hur de pratar om sådana frågor.   Aspekter på kön och genus är med det feministiska poststrukturalistiska synsättet något som ligger mer eller mindre dolt i hur människor förhåller sig till varandra. Strukturer och handlingsmönster tas för givna och risken finns att de återupprepas och normaliseras om man inte närmare studerar dem. Med en textanalys som den som gjorts i denna text kan man kritiskt granska företeelser som förekommer i böckerna. Genom att se på hur och varför saker presenteras som de gör kan man lättare få diskussionen till ytan. / The purpose of this thesis is to study how boys and girls are described regarding actions in children’s literature through a gender perspective, in order to observe whether the characters are passive or active when it comes to actions. To further deepen the reasoning and to problematize gender stereotypes a feministic poststructuralistic perspective has been applied to observe how the characters are being presented.   The method being used is a feministic poststructuralistic text analysis where focus has been on how text cooperates with pictures. Eleven books has been analyzed based on Maria Nikolajeva’s theories on children’s literature and Hillevi Lenz Taguchi’s research on feministic poststructuralism   The result shows that even though themes and stories seems to be gender neutral at first glance a deeper analysis shows that hidden gender roles are present. The conclusion in this thesis is that some gender roles are so deeply rooted in our society that they might be hard to perceive. Books that children come in contact with during a day are very important when it comes to how they learn about gender issues and therefor it is important that adults have a deeper understanding on how to talk about such issues.   Aspects on sexuality and gender are with the feministic poststructuralistic point of view something that lies more or less hidden when it comes to how people interact. Structures and action patterns are being taken for granted and there is therefore a risk that they are being repeated and normalized if not being studied. With a text analysis such as the one being done in this thesis one can critically study phenomena being present in books. By studying how and why things are presented the way they are one can easier move the discussion to the surface.

The purpose of my scientific essay is to examine the identity creating processes that goes on amongst pupils as well as pedagogues in leisure time centers. This seen from a gender perspective. The questions in this essay revolves around me as a role model in the leisure time center and how I use the binary gender categories in my line of work. Moreover, how can I present a safe environment for my pupils to try out their identity from a gender perspective. I analyze my questions seen through a leisure time center pedagogue ́s everyday worksituation under the influence of a workplace jargon. A jargon that seems to be enhancing the polatity between the binary gender categories. The theories I use in my essay to reflect upon my questions is Kants philosophy about freedom and the categorical imperative, Lenz Taguchis description of feministic poststructuralistic theory and Butlers theory on sex and gender as socially and cultural constructed. Through my scientific essay I have reflected upon my role as a role model in a way that takes me through an identity creating process of my own in my profession as a leisure time center pedagogue. And by takinga glance on my own actions it has created a bigger understanding of what has formed my own identity as a pedagogue from a gender perspective. This hopefully will increase my ability to present a safe environment for my future pupils in their identity creating processes in the leisure time center in a gender perspective. / Syftet med min vetenskapliga essä är att undersöka identitetsskapande processer på fritidshemmet, både hos pedagoger och elever. Frågeställningarna i essän berör min roll som förebild som blivande fritidshemslärare, hur jag förhåller mig till könskategorierna kvinna och man, flicka och pojke i mitt arbete. Och vidare hur jag skapar trygghet för att eleverna i fritidshemmet ska känna sig fria att pröva sin identitetur ett köns och genusperspektiv. Dessa frågor belyser jag ur ett gestaltat dilemma om hur en fritidshemslärares vardag kan präglas av en arbetsplatsjargong. En jargong som jag upplever förstärker polariteteten mellan könskategorierna kvinna och man. De teorier jag använder för att reflektera kring min vetenskapliga essäs frågeställningar är Kants teori om frihet och det kategoriska imperativet, Lenz Taguchis beskrivning av feministisk poststrukturalistisk teori och Butlers teori om kön och genus som socialt och kulturellt konstruerade. Genom min vetenskapliga essä har jag reflekterat kring min roll som förebild. Att skriva essän har i sig varit en identitetsskapande process för mig då jag vänt blicken mot mig själv i en situation som jag tidigare inte förstått min roll i. Vidare har jag genom essäskrivandet börjat förstå vilken komplex process identitetsskapande är och hur dessa processer är något som pågår samtidigt hos flera personer i ett socialt sammanhang. Min förhoppning är att detta kommer att öka min möjlighet och förmåga att se till att mina elevers identitetsskapande processer får fortgå i en trygg miljö på fritidshemmet.