Denna uppsats undersöker hur katter representeras i två illustrerade barnböcker, och jämför med observationer av katters beteende ur ett etologiskt perspektiv. Syftet med detta är att uppmärksamma och bidra till ökad förståelse bland grafiska formgivare, illustratörer och andra ämnesintresserade för de utmaningar som avbildning av katter och andra djur kan resultera i. Materialet består av två barnböcker, som undersöktes med hjälp av en semiotisk analys, med utgångspunkt i teorier om representation och semiotik. Resultatet visar att en och samma djurart kan representeras på vitt skilda sätt. I den ena boken efterliknade karaktären en verklig katt i sina beteenden, medan karaktären i den andra boken gestaltades som en förklädd människa. Uppsatsen avslutas med en diskussion om hur de två sätten att representera katter kan påverka läsarens föreställning av katters beteende och behov.

Bakgrund Denna undersökning grundar sig på tidigare forskning samt litteratur som behandlar den ojämställdhet som förekommer när det gäller skildringen av manliga och kvinnliga karaktärer i barnlitteratur. Syfte Syftet med arbetet är att undersöka två normkritiska bilderböcker med fokus på att granska och analysera om de bryter mot könsroller och i så fall hur. Denna studie är en kvalitativ textanalys där bilderböckerna har analyserats, för att se vilka mönster som framträder när det gäller könsnormer. Resultat Resultatet av studien visar att de båda barnböckerna delvis lyckas förmedla ett normkritiskt förhållningssätt när det kommer till hur karaktärerna presenteras i böckerna. Det råder ett dubbelt budskap i de båda böckerna, vilket leder till att man som läsare kan misstolka skildringen av karaktärerna som presenteras i respektive barnbok. Studien påpekar att pedagoger görs medvetna om förlegade könsmönster i barnböcker samt att kritisk granska den barnlitteratur som erbjuds under lässituationerna med barnen för att på så sätt utmana barns idéer om könsnormer.

Studiens syfte var att öka kunskap om vilka möjligheter litteraturen i förskolan erbjuder i arbetet med jämställdhet genom att genomföra en genusanalys av den skönlitteratur som barn möter i förskolan. Den teoretiska utgångspunkten i analysen var genussystemet. Undersökningsmetoden byggde på en kvalitativ analys i text, bild samt ikonotext av fem bilderböcker. Nikolajevas schema över feminina respektive maskulina egenskaper användes också i analysen. Resultatet visar att det förekommer både könsstereotypa och utmanande uttryck i bilderböcker som läses i förskolan utifrån fysiska attribut, beteenden och egenskaper. Slutsatsen är att bilderböcker kan användas som underlag för normkritik för arbetslag, rektorer och barn i förskolans jämställdhetsarbete. Bilderböcker kan även användas med uppföljande boksamtal med barn för att vidga deras genusrepertoar.

Abstract The purpose of the study is to contribute further knowledge about preschool teachers' didactic choices when they plan and implement teaching in of sustainability and more precisely shed light on how preschool teachers adapt their work to promote newly arrived children's knowledge of sustainability. Eight preschool teachers from four preschools participated in the study. To get answers to the purpose of the study, the method structure telephone / zoom interviews was used. To analyze the interview material, a thematic / qualitative analysis was used as a research method. The results from the interviews show that preschool teachers are aware of the importance of sustainability development in children. When it comes to using picture books, the results show that preschool teachers do not use the multicultural possibilities that children's picture books offer to highlight different alternatives of sustainability education. The study also shows that some preschool teachers believe that they need competence development, while others believe that they do not need special knowledge to teach the newly arrived children about sustainability.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka vilka bilder av män och maskulinitetbarn möter i bilderböcker. Detta har undersökts genom en analys av 11 utvaldabilderböcker. Bilderböckerna har valts ut via ett urval där kriterierna har varit attböckerna skulle vara vällästa av barn samt att där skulle finnas med vuxnamän/manskaraktärer.Studien utgår från ett poststrukturalistiskt synsätt, med fokus på genusteorier och kritiskmansforskning.Resultatet visar att männen i böckerna har fått ett flertal olika positioner och bär på enmängd olika egenskaper. Vissa gemensamma mönster har funnits att hitta. Många avmännen har porträtterats på ett stereotypiskt manligt vis, med ett fysiskt ochutåtagerande uttryck med mycket aggressivitet. Men det har även gått att finna en deltraditionellt kvinnligt kodade egenskaper hos männen. Det är väldigt få av männen istudien som enbart visar upp stereotypiskt manliga egenskaper, och i de fallen handlardet om bifigurer som endast finns med kort i böckerna. Illustrationerna i böckerna harvisat sig bidra till det stereotypiskt manliga, och i stort sett alla männen i studien harfått manligt kodade utseende och kläder. I illustrationerna har en del manligt kodadesysslor synts, som samtidigt inte nämnts i texten.

Användning av bilderböcker är vanligt förekommande på förskolor och är med och bidrar till hur barn uppfattar världen. Därför kan det tänkas viktigt att pedagoger är medvetna om vad olika bilderböcker förmedlar för syn till barnen. I denna uppsats studeras Alfonsböckerna, som räknas som populära bilderböcker, utifrån anknytningsteorin. Syftet är att synliggöra vilket/vilka anknytningsmönster som kan sägas dominera i bilderböcker. Anknytningsmönster är ett begrepp inom anknytningsteorin som handlar om de strategier barn använder för att få så mycket närhet som möjligt från de vuxna som vårdar dem. Metoden som används i denna uppsats är innehållsanalysen, vilken används både kvantitativt och kvalitativt. Innehållsanalysen, som kan användas då syftet är att kartlägga innehållet i en text, används i denna uppsats med syftet att olika sorters anknytningsmönster ska kunna identifieras. Analysen av Alfonsböckerna visar att olika sorters anknytningsmönster är synliga i böckerna och att det undvikande anknytningsmönstret kan sägas dominera (är vanligast förekommande). Det finns en förhoppning om att denna uppsats ska kunna inspirera vuxna bilderboksläsare att börja reflektera kring vad olika bilderböcker egentligen förmedlar ur anknytningssynpunkt.

I detta arbetet har jag analyserat tio bilderböcker som är utgivna på 1950-talet och tio böcker som är utgivna i början på 2000-talet. Jag har i min analys använt mig av en metod som bygger på att jag använt mig av ett abstrakt schema. Detta schema delar upp könsstereotypa drag beroende på om det ses som maskulint eller feminint. Jag har också läst forskning som bedrivits inom några närliggande områden, läseböcker, reklam, feministiska sagor och bilderböcker. Jag har studerat på hur kön konstrueras i bilderböcker från 1950-talet respektive 2000-talet. Könsrollerna i böckerna från 1950-talet är oftast tydligare än i böckerna från 2000-talet. Det jag kommit fram till är att bilderböckerna ofta avspeglar det samhälle som existerar då de är skrivna. Detta gäller särskilt de böcker som är utgivna under 1950-talet. De böcker som är skrivna under 2000-talet fjärmar sig ofta lite mer från verkligheten, för att istället visa upp en fantasivärld i högre utsträckning. Men även synen på barn lyser igenom. Barnböcker av idag är något mer könsneutrala än för ca.50 år sedan. Dock gestaltas många karaktärer i böckerna med könsstereotypa drag, även om dessa inte är lika framträdande som i bilderböckerna från 1950-talet. Det som jag också har uppmärksammat när jag har bedrivit denna undersökning är att könsstereotyper är något som förändras. Vi har alltså inte samma könsstereotyper som på 1950-talet, men det betyder inte att de inte existerar.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur kön framställs i litteraturen som är tillgänglig för barnen på förskolor. Det gjordes kvalitativ analys från ett normkritiskt perspektiv av de böcker som personalen på fyra olika avdelningar upplevde lästes i störst omfattning för tillfället, totalt åtta böcker. Resultatet visade att det fanns en balans mellan andelen kvinnliga och manliga huvudkaraktärer samt att karaktärer tenderade att visa både klassiskt kvinnliga och manliga egenskaper oavsett kön, dock tog klassiskt manligt kodade egenskaper, teman och yrken mer plats i böckerna, vilket gjorde att det fanns fler möjligheter för flickorna att visa normbrytande egenskaper. Det visade sig också att mammor framställdes som mer närvarande och omhändertagande än pappor. Studiens slutsats är att även på avdelningar där det finns en jämnvikt mellan manliga och kvinnliga karaktärer behövs det fler böcker som förmedlar fler och varierade sätt att vara pojke och flicka på.

Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare beskriver att de tillämpar bilderböcker för att främja barns språkutveckling i förskolan. Frågeställningarna som har besvarats är: Hur beskriver förskollärarna att de arbetar med barns språkutveckling med stöd av bilderböcker? Hur beskriver förskollärarna att undervisning genom bilderböcker kan främja barns språkutveckling? Genom en kvalitativ metod med två samtal i fokusgrupper har studien genomförts. Studien har en sociokulturell utgångspunkt där empirin har bearbetats och analyserats.  Resultatet visar att förskollärarna upplever en varierad komplexitet gällande arbetet med bilderböcker i förskolans kontext. Förskollärarna diskuterar en inbjudande läsmiljö samt vikten av att skapa ett framtida intresse för läsning hos barnen. De förklarar att läsning av bilderböcker för barn i förskolan kan ha olika syften. I resultatet framkommer det även att förskollärarna vill skapa en läslust för barnen genom att frambringa positivitet kring läsningen. Att samtala under och efter läsning av bilderböcker kan enligt förskollärarna främja barnens fantasi och svåra ord och begrepp kan tillsammans bearbetas. Förskollärarna förklarar däremot att tiden och förskollärarens egen tillgänglighet i förskolans verksamhet inte alltid räcker till för högläsning.

I denna kvalitativa studie undersöktes hur förskollärare anser sig använda högläsning i verksamheten, samt att undersöka hur pedagogerna uppfattar att högläsningen bidrar till barnens språkliga utveckling. Fem förskollärare observerades och intervjuades med semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna transkriberades och analyserades genom tematisk analys för att hitta likheter och olikheter i förskollärarnas svar. Vår studie visade att förskollärare anser att högläsningen är viktig för barn, dock visade intervjuerna på att det perfekta högläsningstillfället för förskollärarna såg olika ut. Faktorer som spelade in var den socioekonomiska status upptagningsområdet hade, tid för planering, gruppstorlek, samarbete med bibliotek samt verksamhetens rutiner. Skillnaderna som gestaltade sig var dels hur ofta högläsningen skedde, hur förskollärarna valde att involvera barnen i läsningen, vilka böcker som användes, samt vilka förväntningar förskollärarna hade på högläsning vid olika tidpunkter på dagen. Trots skillnader och likheter visar denna studie på att förskollärare nedprioriterar högläsningen till fördel för annat, trots att förskollärarna var väl medvetna om att högläsningen gynnade barnens språkliga utveckling. / <p>Betyg i Ladok 240110.</p>