Syftet med uppsatsen är att granska Tove Janssons bilderböcker Hur gick det sen? Boken om Mymlan, Mumintrollet och lilla My (1952), Vem ska trösta knyttet?(1960) och Den farliga resan (1977) utifrån ett livsåskådningsperspektiv. Jag vill med detta påvisa att böckerna har flera bottnar och att man kan se och läsa dem som annat än bara bilderböcker för barn. Jag anser också att alla de tre böckerna är sammanlänkande tematiskt,som variationer på samma tema – livsvandringen, själens inre resa. Men böckerna kan också sammanlänkas tematiskt och metodiskt beträffande skräcktema, frihetslängtan, eller, som i mitt fall, ur ett livsåskådningsperspektiv. Jag hävdar också att man i bilderböckerna kan utläsa en utveckling från det trygga familjelivet som utspelar sig i Hur gick det sen? till individualitet i den sista boken Den farliga resan. Jag vill understryka att jag i min uppsats avhållit mig från att dra allt för många paralleller till Tove Janssons liv. Min analys utgår i första hand från text och bild och jag gör därmed inte anspråk på att vara biografisk.

Syftet med vår studie var att undersöka om, hur samt när förskollärare och lärare i förskolan, förskoleklass och skolår ett använder sig av barnböcker och högläsning i det pedagogiska arbetet med barn, samt deras medvetna tanke bakom bokval. Vi var även nyfikna på vilka yttre förutsättningar (miljön) det finns för att skapa läslust och läsro. Resultaten förväntades ge klarhet i hur sambandet mellan barnbokens ställning och dess användande såg ut. Resultaten visade att förskollärare och lärare värderar barnbokens roll i verksamheten högt och många visade på en medvetenhet om de förtjänster användandet av den för med sig. Detta återspeglades dock inte helt i den dagliga verksamheten, där barnlitteraturen främst erhöll en funktionell roll. Barnens egna bokaktiviteter var vanligare på förskolan än i förskoleklass och skolår ett. Vi fick veta att det i förskolan finns en avsedd plats i lugn och ro där barnen kan sitta och läsa, medan barnen i förskoleklass och skolår ett sitter i klassrummet och läser, på sina stolar, på golvet eller i en eventuell soffa. En förklaring till detta kan vara att de inte har tillgång till fler rum och kan då heller inte dela upp gruppen i mindre grupper. The purpose of this study was to investigate if, how and when teachers in preschool and school use literature and reading aloud in their work with children from a pedagogical point of view, and their conscious thought behind the choice of these books. We were also interested in the conditions to create a comfortable reading environment. We were expecting some clarification of the connection between the position and use of children’s literature. The results showed that teachers in preschool and school value children’s books and show awareness regarding its profits. This, on the other side, was not reflected in the daily activities, where children’s literature mainly had a functional role. The book activities were more common in preschool than in school. We also found out that the children in preschool more often had the access to calm environments where they could sit and read. In the school however, the children did not have the same opportunity, they often sat in the classroom in their benches, on the floor or possibly in a couch during reading. An explanation to this can be the lack of extra rooms to split up the class up into smaller groups

Mitt syfte är att, inom förskolan, undersöka vad pedagoger och barn tar med sig efter att ha läst en bok. Jag har valt att använda mig av sagor i olika genrer för att de ska kunna relatera till sagor av olika karaktär. Jag har använt mig av kvalitativa intervjuer i en fallstudie med en komparativ ansats där jag har valt att jämföra barn och pedagogers upplevelser av böcker. För pedagogerna använde jag mig av en gruppdiskussion medan barnens intervjuer var enskilda. Resultatet visar att pedagogerna anser att sagorna kan vara våldsamma men samtidigt en kunskapskälla. Berättelserna kan hjälpa barnen att bearbeta händelser och kan innebära att barnen identifierar sig med huvudpersonen. Det fanns både likheter och skillnader mellan pedagogernas och barnens svar.

Problem statement: Nowadays, women have a greater place in literature, both as a writer but also the role of the book and that is why I have chosen to examine how educators reason about their use of literature in preschool to combat the stereotype of gender roles. Motivation: An earlier survey shows that women now have a greater place in the recently released children's literature and, therefore, it is interesting to see how educators see their work on countering gender patterns using picture books. It is also interesting to examine whether the female roles in the books are consistent with the research I've used. Approach: I chose to use qualitative interviews with teachers in two preschools and also examined the recently released children’s books they worked with. Results: The results of my survey shows that teachers thoughts about their work on combating gender pattern occurs on an individual plan and depend on how the teacher interprets the guidelines. My survey also shows that the gender roles in the newly released picture books are consistent with earlier research I’ve used. Conclusion: It is therefore important that educators are aware of how easily gender patterns are induced, it happens on a daily basis through words and expectations that educators have on children.

The aim of this essay is to analyze six picture books from a gender perspective. Research and investigations shows that children's literature has a big influence on how young children understand norms and values related to gender identity. It is written in the Swedish curriculum for the non-compulsory school system that the pre-school should counteract traditional gender roles. In this essay, six picture books with stories that take place in a pre-school or a pre-school class are being analyzed. Two of them, according to their market strategy, challenges established gender norms. I have investigated if there are any differences between how the educator as a character and the pre-school are portrayed where a girl contra a boy has the leading role. The focus of the essay is on the educator’s approach towards the main character as well as how the pre-school or pre-school class is being portrayed. I have also compared the two books that challenges established gender norms with the other four. Qualitative content analysis has been used as method. Both the text and illustrations are interpreted and analyzed in the essay. The main theory that is applied in the analysis is the gender theory, in which the term "gender" refers to social constructions, rather than biological phenomenons, of femininities and masculinities. In conclusion it can be stated that the girl characters have a more positive relationship to the educator and the pre-school than the boy characters. In the books which have boys as main characters the relationship with the educator is implicitly or explicitly negative or distanced. In all of the books, in which boys hold the leading role, the pre-school or pre-school class is portrayed as a quite gender-segregated environment. This is an image that is not as noticeable in the books which have girls as main characters. It can also be interpreted that the books that are introduced to the market as challenging of gender norms in some aspects confirm, rather than challenge, established gender norms.

Syftet med denna studie är att granska hur den bild som förmedlas av individer med en annan etnisk bakgrund än svensk är konstruerad i bilderböcker. Detta sker genom en kvalitativ text- och innehållsanalys av fem bilderböcker utgivna mellan år 1995 - 2012. Böckerna som analyseras är Noah och bästa grejen, En hög med snö, Den andra mamman, Alfons och soldatpappan samt Afrika bakom staketet. För att uppnå syftet har tre frågeställningar formulerats: hur sker personskildringen av individer med en annan etnicitet än svensk? Hur används miljön i skildringen av individer med en annan etnicitet än svensk? Hur samverkar text och bild i skildringen av personer med en annan etnicitet än svensk? Resultatet som framkommit visar att författare väljer att närma sig etnicitet på olika sätt. En del framhäver explicit individers etniska ursprung, och andra väljer att inte kommentera en persons etniska bakgrund. I alla böcker, förutom i en, skildras individerna med ett annat etniskt ursprung med mörk hy och mörkt hår. I alla böcker skildras västerländska klädesplagg. Endast en sekvens i en bok skildrar icke västerländska kläder. Färgerna på klädesplaggen har uppmärksammats som en skillnad mellan individer med en svensk etnicitet och individer med en annan etnicitet än svensk. Personbeskrivningen sker i fyra av fem böcker endast genom bild. I två av böckerna har det uppmärksammats hur miljön bidrar till personbeskrivningen av individer med en annan etnisk bakgrund än svensk. Vid granskning av miljön har flera olika föremål framträtt som talar om för läsaren att en person har en annan etnisk bakgrund än svensk.

Detta examensarbete handlar om förskollärares erfarenheter av att kombinera bilderboksläsning och matematik i förskolan. Förskolans läroplan Lpfö98/10 (Skolverket, 2010) belyser att förskollärare ska se till att barnen i förskolan får stimulans och utmaning i sin språk och kommunikationsutveckling samt i sin matematiska utveckling. Läroplanen belyser dock inte hur detta arbete ska gå till. Den teoretiska utgångspunkten i detta examensarbete är Vygotskijs sociokulturella teori, vilket innebär att barn lär sig i sociala sammanhang. Utifrån våra erfarenheter sker bilderboksläsning dagligen i förskolan och detta sker oftast i ett socialt sammanhang. Studiens teoretiska perspektiv visar att språk och matematik är två ämnen som hör ihop och stödjer varandra. Eftersom vi enligt Vygotskijs teori lär oss i sociala sammanhang torde bilderboksläsning i förskolan kunna fungera som ett ypperligt tillfälle för barn att utveckla sin språk och kommunikationsförmåga samt sin matematiska förmåga. Dock visar studiens teoretiska perspektiv att bilderboken oftast endast används för att stödja barns språkutveckling men det finns forskning som visar att bilderboken kan fungera som ett matematiskt inspirerande material. I denna undersökning deltog sju förskollärare som vi intervjuat och intervjuerna har spelats in med hjälp av ljudupptagning. Utskrifter har gjorts av det insamlade materialet och sedan tolkats utifrån studiens teoretiska perspektiv. Resultatet visar att endast en förskollärare av sju ser bilderboken som en inspirerande matematisk miljö och som ett matematiskt redskap. De intervjuade förskollärarna ser bilderboken som ett språkligt material och inte som ett matematiskt material. Dock visar resultatet att även när förskollärarna endast talar om språk går det utifrån studiens teoretiska perspektiv se det utifrån ett matematiskt perspektiv. Studiens resultat visar att de intervjuade förskollärarna har förmågan att kombinera bilderboksläsning med matematik men majoriteten av de intervjuade förskollärarna nämner inte bilderboken som ett matematiskt material.

Syftet med den här studien är att undersöka hur genus framställs i fyra av Astrid Lindgrens bilderböcker. Vidare är syftet att undersöka om flickor och pojkar framställs olika i böckerna, och vilka medel som används i text och bild för att förmedla detta. Genom närläsning analyseras bilderböckerna metodiskt utifrån förutbestämda analyskategorier i texten, i detta fall de egenskaper som pojkar respektive flickor tillskrivs i text och bild. De kategorier som särskilt studeras är karaktärernas psykiska och fysiska egenskaper och sociala relationer ur ett genusperspektiv. Resultatet visar att majoriteten av de analyserade karaktärerna ser ut och beter sig på ett sätt som är förväntat av dem ur ett genusperspektiv. Det finns dock undantag där flickor utmanar det manliga idealet.

Studien analyserar två bilderböcker ur den svenska bilderbokskonstnären och författaren Elsa Beskows populära tantserie. Den första är Tant Grön, Tant Brun och Tant Gredelin skriven år 1918 och den andra är Petters och Lottas Jul utgiven för första gången år 1947. Syftet med denna studie är att undersöka och jämföra hur barnkaraktärerna i böckerna framställs, hur böckernas barnsyn kommer till uttryck och undersöka hur böckernas barnsyn förhåller sig till den barnsyn som kommer till uttryck i FN:s barnkonvention. Ytterligare en del av studiens syfte är att föra en diskussion kring hur pedagogen kan arbeta med bilderböckers syn på barn i äldre tider. Studien utgår ifrån det Lena Kåreland tar upp om behov- och kravpedagogik, Ellen Keys barnsyn och det Anne Banér tar upp om framväxten av sekelskiftets traditionella barnsyn. Studien utgår även ifrån Maria Nikolajevas föreställningar om bilderboken. Analysen visar att barnkaraktärerna framställs som lydiga och hjälpsamma. Analysen visar även att de båda böckerna ger uttryck för behov- och kravpedagogik samt att böckernas barnsyn till stor del är påverkad av Ellen Keys barnsyn. De båda böckernas barnsyn stämmer även i hög grad överens med den barnsyn som kommer till uttryck i FN:s barnkonvention. Den avslutande didaktiska diskussionen kommer fram till att pedagogen kan arbeta med tantböckerna i klassrummet parallellt som pedagogen arbetar med temat barn och barns villkor i äldre tider.

Syftet för min studie är att undersöka genusframställningen av karaktärer i bilderböcker ur ett språkligt och bildligt perspektiv. Bilderböckerna som analyseras är utvalda från en topplista av de mest sålda barn- och ungdomsböckerna i Sverige år 2016. Studien berör huruvida populär barnlitteratur är acceptabel ur ett genusperspektiv, samt om könsfördelningen bland karaktärerna är jämställd. Den kvantitativa metoden som appliceras på text- och bildanalysen bygger generellt på att studera ordval och illustrerade händelser och koppla dessa till teorier om genus. Resultatet visar att de sex analyserade bilderböckerna mer eller mindre varierar i genusframställnigen, varav två bilderböcker mestadels skildrar normbrytande könsroller och resterande fyra mestadels skildrar stereotypa könsroller. Resultatet visar även att könsfördelningen bland karaktärerna är snedfördelad i samtliga bilderböcker. Slutsatsen är att populära bilderböcker i Sverige år 2016 främst skildrar traditionella könsroller, men att normbrytande könsroller också är vanligt.