Syftet med studien var att analysera bilderböcker av två författare, Elsa Beskow och Pija Lindebaum, från olika tidsperioder med bred spridning och stor produktion. Syftet var också att analysera hur bilderböcker har förändrats över tid. Genom den utvalda barnlitteraturen undersöktes genusframställningen utifrån respektive tidsperiod och författare genom både bild- och textanalys. Studien utgick från Hirdmans genusteori och analyserades via ett analysschema inspirerat av Nikolajeva. Analysens resultat diskuteras utifrån ett didaktiskt perspektiv.                      Studiens resultat visar att barnens vuxna förebilder ofta framställs stereotypiskt men att det mellan författarnas tidsperioder skett en omfattande utveckling i porträtteringen av könsöverskridande barnkaraktärer i barnlitteraturen. Ett överraskande resultat var att illustrationernas färger tydligt kopplades till karaktärernas kön. Ljusa färger som till exempelvis röd, rosa, orange kopplades till de feminina karaktärerna medan mörkare färger som till exempelvis blå, grön och grå kopplades till de maskulina karaktärerna. Ytterligare resultat var att det framkom mönster kring de övergripande handlingarna beroende av vilket kön den könsöverskridande karaktären hade. I de bilderböckerna där flickorna framställs som maskulina hade handlingen ett annat fokusområde. I bilderböckerna där pojkarna går över mot de feminina dragen fokuserar handlingen specifikt på det könsöverskridande som sker hos den feminina pojken. Detta synliggör vikten av att som pedagog fundera över hur val av barnlitteratur påverkar barn och deras identitetsutveckling utifrån ett genusperspektiv.

Syftet med studien har varit att undersöka vilka barndiskurser som blir synliga i de olika illustrationerna och hur Tummelisa förändrats över tid. För att få syn på vilka barndiskurser som illustrerats har jag valt sju olika svenska utgåvor från olika tidsperioder som sträcker sig mellan år 1907, då Elsa Beskows bilderbok gavs ut och år 2021 då den senaste versionen av Tummelisa illustrerad av Anna Höglund gavs ut. Som metod har jag valt semiotisk bildanalys för att analysera de olika illustrationerna. Frågeställningarna jag har förhållit mig till för att kunna uppnå studiens syfte har varit följande: Vilka barndiskurser blir synliga i de olika illustrationerna av Tummelisa? Finns det skillnader på hur Tummelisa illustreras i böckerna beroende på vilken tidsperiod boken illustrerades? I så fall vad för skillnader? Studien visar att variationen i illustrationerna av Tummelisa är bred, allt från ett litet avklätt barn nästan könlös till en figur med kvinnliga former. Vissa illustratörer väljer att medvetet lyfta fram hennes brister, det lilla barnets utsatthet och hjälplöshet. Medan i vissa böcker blir hennes utveckling mer tydlig och hon går från ett utsatt barn till en hjältinna. Jag har kunnat utläsa flera olika diskurser om barn i de olika utgåvorna, det ideala barnet, det naturliga barnet, det kompetenta barnet, det ensamma barnet, det sårbara barnet och diskursen om vuxenbarnet. Alla dessa diskurser finns samtidigt, de skapas hela tiden i relation till vårt sätt att tänka och tala om barn.

Uppsatsen jämför två svenska översättningar av bilderböckerna Lindbergh: Den äventyrliga berättelsen om en flygande mus (2014) och Armstrong: Den första musen på månen (2017) av den tyske författaren Torben Kuhlmann. Bilderböckerna innefattar rikligt med teknik och i översättningen av den förstnämnda boken benämns protagonisten som är en mus, som en hona, i översättningen av den sistnämnda boken benämns musen som en hane. Syftet med denna uppsats är att undersöka likheter och skillnader i hur mössen framställs ur ett genusperspektiv samt hur mössen behandlar teknik. Analysen är komparativ, det vill säga jämförande. Det som jämförs är hur protagonisterna ser på sig själva och sin förmåga att uppfinna och vara tekniska beroende på vilket kön de har. Detta görs med utgångspunkt i begreppet ikonotext, det vill säga genom ett stadium av sambandet mellan bild och text. Analysen lyfter några likheter och olikheter i bilderböckerna och hur det påverkar hur vi ser på flickor eller pojkar i förhållande till teknik. I analysen framgår att det finns en skillnad i hur protagonisten som benämns som hona och protagonisten som benämns som hane illustreras. Det framgår också att musen som är hane behandlar både mjuk och hård teknik, och att musen som är hona mest kommer i kontakt med den hårda tekniken. Uppsatsen diskuterar även hur bilderböckerna kan användas i undervisningssyfte och visar på att det fortfarande finns ett behov av fler högläsningsböcker som kopplar ihop teknik med kvinnliga förebilder. Då högläsningsböcker skulle kunna öka intresse för teknik hos flickor.

Denna uppsats analyserar bilderboken ur ett genusperspektiv. De bilderböcker som vi undersöker är: När Emil skulle dra ut Linas tand (1976), Titta, Madicken det snöar (1983) och Pippi i humlegården (1949) skrivna av Astrid Lindgren. Syftet med analysen är att undersöka hur genus framställs i bilderböcker samt hur detta kan påverka elevernas identiteter. För oss som lärare är det viktigt att ha en medvetenhet kring hur genus framställs inom bilderböcker för att kunna arbeta kring det. Problemet ligger inte enbart i framställningen av genus utan hur vi som lärare och elever förhåller oss till den. Uppsatsen är en kvalitativ analys, mer specifikt en bilderboksanalys. Teorin som tillämpas är en genusteori. Analysen visar på att det finns stereotypa genusframställningar inom bilderböckerna men resultatet visar dock även att det finns stereotyper som bryts av både maskulina och feminina karaktärer. Vi kom även fram till att detta kan påverka elevernas identiteter på ett negativt sätt då de kan bli begränsade av vissa framställningar. För att motverka detta ska vi som lärare arbeta genusmedvetet i undervisningen genom exempelvis genuspedagogik och kompensatorisk pedagogik.

Syftet med studien är att bilda kunskap om hur genusnormer beaktas vid valet av bilderböcker till förskolans utbildning. Frågeställningarna som besvarats i studien är:  Hur beaktas genusnormer vid valet av bilderböcker till utbildningen? Hur samtalas genusnormer i bilderböcker om med barnen? För att få svar på frågeställningarna har en kvalitativ forskningsmetod tillämpats. Två fokusgruppssamtal har genomförts med syfte att besvara hur genusnormer beaktas vid valet av bilderböcker till förskolan samt hur   genusnormer i bilderböcker samtalas om med barnen. Studien har inspirerats av genusteorin. Resultatet har analyserats utifrån studiens tre teoretiska analysbegrepp, genusnormer, makt och identitetsskapande.  Resultatet visar att genusnormer inte beaktas vid valet av bilderböcker då genus som ämne inte anses vara ett prioriterat ämne att samtala om med barnen. Deltagarna framhåller att genusarbetet i förskolan handlar om att alla barn ska vara kompisar och att fokuset hos dem är deras eget förhållningsätt gentemot barnen, inte valet av en specifik bok. Det framkommer av resultatet att det råder en osäkerhet hos deltagarna ifall barn besitter förmågan att kunna samtala om genusnormer i bilderböcker. Slutligen visar resultatet att förskollärare och pedagoger är i en maktposition i valet att inkludera arbetet med genusnormer i bilderböcker eller inte.

Inledning Bildsamtal i samspel mellan vuxna och barn i förskolan kan skapa möjligheter för barns tidiga språkutveckling. Bilden kan utgöra en utgångspunkt för samtal där barnet i sociala sammanhang kan få möjlighet att kommunicera sina tankar, idéer, erfarenheter och känslor. Förskollärares medvetna förhållningssätt i arbetet med bilderböcker och bildsamtal kan uppmuntra och stimulera barns nyfikenhet för bilder och berättelser i barnlitteratur.Syfte I vårt examensarbete ville vi undersöka förskollärares upplevelser och erfarenheter av bildsamtalets betydelse och möjligheter för barns tidiga språkutveckling. Vårt fokus var bilder i bilderböcker.Metod Studien bygger på en kvalitativ undersökning med self report som metod för datainsamling. Den metodansats som valts är den hermaneutiska.Resultat Resultatet visar att samtliga förskollärare i undersökningen använder bilder i bilderböcker som utgångspunkt för samtal och kommunikation med barn redan i tidig ålder. Undersökningen visar att förskollärarna är medvetna om vikten av bildsamtal som de upplever påverkar barns tidiga språkutveckling. Förskollärarna beskriver några betydelsefulla faktorer som påverkar barns möjligheter att utveckla sitt språk. De belyser förskollärares förhållningssätt, arbetssätt samt att barn får möjlighet att ingå i sociala sammanhang i samband med att de möter bilder i bilderböcker.

Examensarbetet bygger på en läsryggsäck som kan användas som ett didaktiskt arbetsredskap med 2-3 åriga barn i förskolan. Studiens syfte är att lyfta estetiska kommunikationsformer och beskriva semiotiska egenskaper i fem snuttefilmer. Syftet är också att granska och analysera lärarhandledningens innehåll. Snuttefilmerna bygger på bilderböcker vilket ses som multimodal kommunikation då bilder, tecken och berättande samverkar. Det empiriska materialet består av fem kvalitetsfilmer och en lärarhandledning för förskolan. I bearbetning av filmerna används fem estetiska kriterier och en semiotisk analys av den rörliga bilden. Lärarhandledningens innehåll granskas med textanalys med fokus på didaktiska aspekter. Det sociokulturella perspektivet i arbetet används för att kommunikation och språk kan ses som ett verktyg för samspel, tänkande och samtal i en social aktivitet.Resultatet av snuttefilmerna visar en gestaltning av verkligheten som kan vara djur, rutiner, leksaker, personer, relationer och miljöer som yngre barn kan känna till. Resultatet visar att filmerna inte består av några dialoger utan av en berättarröst, ljudeffekter och upprepande musik. Bilderna i filmerna är enkla med få detaljer i bakgrunden. I filmerna gestaltas barnrollerna som självständiga att upptäcka världen men att de också kan hjälpa andra. Resultatet av filmerna och lärarhandledningens innehåll kan ge möjlighet att möta både personliga och känslomässiga upplevelser som kan få uttryckas verbalt och med kroppen. Resultatet visar också att kommunikativa samspel finns med som en röd tråd genom lek och samtal i handledningen.

The aim of this study has been to investigate how the death of a close relative is described in pictures and texts through the eyes of a child character in three picture books. The analysis has also considered how the child character copes with the tragedy and how he or she finds support in the grief process. The books analysed here are Resan till Ugri-La-Brek (1987), Farväl, Rune (1986), and Jättebra Olga! (2010). Since these are works of fiction, this study does not assume that they are an accurate reflection of reality, but the way the child characters act and cope with their grief has been compared with the findings of empirical research on how children react in real situations. The material has been examined by means of a qualitative literary analysis comparing the books according to the research questions. The study finds that the child characters receive evasive explanations from people around them concerning what death means, for instance that the person is sleeping. A common reaction among the children is to deny what has happened. To find the way out of the grief, the child characters begin by looking for answers to their questions about death, and by thinking of memories of the dead person. According to empirical research, abstract explanations of death should be avoided for children in grief, since this can cause confusion. Everyone will be affected by grief some time during life, and children can ask questions about this uncertain subject. Another aim here has therefore been to consider any possible benefits the books may have for practical application in the classroom when discussing these matters.

Vad finns det för böcker i förskolan idag, finns det en bok för alla där man kan känna igen sig i?  Barn behöver böcker i förskolan som väcker deras intresse för hur omvärlden ser ut idag med dess mångfald av etniciteter. Med detta som utgångspunkt har vi valt att studera hur pedagoger arbetar för att göra detta möjligt. Syftet med detta självständiga arbete är att undersöka hur förskollärare ser på etnisk mångfald i den barnlitteratur som finns tillgänglig för förskolor samt vilka resurser förskollärare använder sig av när det gäller urvalet av dessa böcker. Den datainsamlingsmetod vi använt oss av är kvalitativa intervjuer, dessa intervjuer ställs i relation till det sociokulturella perspektivet. Under arbetet presenterar nio förskollärares syn på etnicitet i bilderböcker. Resultatet som dels framkom i intervjuerna är, enligt förskollärarna i vår studie, att utbudet av bilderböcker med etniskt mångfaldsinslag är en bristvara i dagens förskola. Detta bekräftas i tidigare forskning. Inom detta arbete menar de förskollärare vi intervjuat att biblioteken är viktiga då de kan erbjuda stöd och hjälp i urvalet av barnböcker till verksamheten. Dessutom blir förskollärarna en viktig resurs som tar hjälp av biblioteken i att välja barnböcker. Studien tyder således på att lokala biblioteket har goda förutsättningar att vara den mest givande resursen när det kommer till att hitta etniska bilderböcker för barn.

In this study I have analysed three picture books from a gender perspective: Gittan gömmer bort sig, Vera och Vilgot i byggvaruhuset, and Superhjälte. The aim was to find out how the characters are presented from a gender perspective and whether traditional gender patterns are reinforced or challenged. The aim is to find signs of equality between the sexes. The method used is discourse analysis. The theory from which I proceed is gender-focused literature analysis.   The analyses showed that several of the characters break traditional gender patterns and that the equality of the sexes is manifest. It is above all the children in the books who do not follow the norm, whereas the adults are more stereotyped. My perception is that these books seek to question traditional gender roles. A broad repertoire of books can help to affect children’s view of gender. School should uphold the equality of the sexes, and as teachers we can help to shape the children so that they do not get stuck in traditional patterns.