Inledning Bildsamtal i samspel mellan vuxna och barn i förskolan kan skapa möjligheter för barns tidiga språkutveckling. Bilden kan utgöra en utgångspunkt för samtal där barnet i sociala sammanhang kan få möjlighet att kommunicera sina tankar, idéer, erfarenheter och känslor. Förskollärares medvetna förhållningssätt i arbetet med bilderböcker och bildsamtal kan uppmuntra och stimulera barns nyfikenhet för bilder och berättelser i barnlitteratur.Syfte I vårt examensarbete ville vi undersöka förskollärares upplevelser och erfarenheter av bildsamtalets betydelse och möjligheter för barns tidiga språkutveckling. Vårt fokus var bilder i bilderböcker.Metod Studien bygger på en kvalitativ undersökning med self report som metod för datainsamling. Den metodansats som valts är den hermaneutiska.Resultat Resultatet visar att samtliga förskollärare i undersökningen använder bilder i bilderböcker som utgångspunkt för samtal och kommunikation med barn redan i tidig ålder. Undersökningen visar att förskollärarna är medvetna om vikten av bildsamtal som de upplever påverkar barns tidiga språkutveckling. Förskollärarna beskriver några betydelsefulla faktorer som påverkar barns möjligheter att utveckla sitt språk. De belyser förskollärares förhållningssätt, arbetssätt samt att barn får möjlighet att ingå i sociala sammanhang i samband med att de möter bilder i bilderböcker.

Målet med denna studie är att ge insikt i hur barn kommunicerar genom sina teckningar och vilken nytta pedagoger kan få av bildsamtal med barn om deras teckningar för att verkligen förstå vad det är barnet vill kommunicera. Undersökningen gjordes i form av en kvalitativ webbenkät med kvantitativa inslag som skickats ut till ett urval av pedagoger. Då det handlar om hur pedagoger tolkar och förstår barns teckningar så har en semiotisk ansats använts till analysen av det data som kommit in av enkäten i form av bildanalyser och reflektioner. Vidare tas det även upp hur viktigt det är att pedagoger förbereder och tänker igenom de frågor de ställer till barn för att inte påverka deras berättande och avsikter med sina teckningar. Felformulerade frågor och gissningar från pedagoger kan hämma barns lust att fortsätta sitt estetiska skapande. Studien visar att respondenterna tolkar både färgers känslomässiga innebörd och bilders budskap och motiv olika. Vidare visar studien att barnens intention med teckningarna kom till korta i de bildanalyser som gjordes innan respondenterna fick ta del av barnens berättelser runt sina teckningar. Det är av vikt att ge barns teckningar och bildspråkliga utveckling lika stort utrymme som övrig språkligutveckling i förskolan. / The aim of this study is to provide insight into how children communicate through their drawings and what benefit preschool teachers can get from picture-talks with children about their drawings to really understand what it is the child wants to communicate. The survey was conducted in the form of a qualitative online survey with quantitative elements that were sent out to a selection of educators. When it comes to how educators interpret and understand children's drawings, a semiotic approach has been used to analyze the data received from the survey in the form of image analyzes and reflections. Furthermore, it is also discussed how important it is for educators to prepare and think through the questions they ask children in order not to influence their narrative and intentions with their drawings. Misformulated questions and guesses from educators can inhibit children's desire to continue their aesthetic creation. The study shows that the respondents interpret both the emotional meaning of colors and the messages and motifs of images differently. Furthermore, the study shows that the children's intention with the drawings fell short in the image analyzes that were made before the respondents were allowed to take part in the children's stories about their drawings. It is important to give children's drawings and pictorial development as much space as other linguistic development in preschool.