• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 184
  • 1
  • Tagged with
  • 185
  • 54
  • 46
  • 45
  • 41
  • 41
  • 39
  • 37
  • 34
  • 27
  • 27
  • 26
  • 26
  • 25
  • 23
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
121

Skräpmonster, systrar och socialisation - en diskursanalys av bilderböcker på temat hållbar utveckling

Sjöberg, Amanda January 2019 (has links)
Hållbar utveckling är ett nytillkommet begrepp i förskolans reviderade läroplan. En vanlig kategorisering är att dela in begreppet i ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet. Eftersom hållbar utveckling kan ges olika tolkningar kan det vara svårt som pedagog att veta hur det ska komma till uttryck i förskolans undervisning. Bilderböcker är en del i förskolans verksamhet och denna studies syfte är att med hjälp av diskursanalys studera hur hållbar utveckling görs i några utvalda bilderböcker. Först framförs tidigare forskning på området hållbar utveckling i skola/förskola och studier kring att arbeta med bilderböcker som en del i ett lärande om hållbar utveckling. Genom Macnathens diskursanalytiska verktyg analyserades 15 bilderböcker, 9 där den ekologiska aspekten av begreppet framträder och 6 med fokus på den sociala aspekten. Den ekonomiska valdes bort på grund av studiens begränsade omfång. Med analysen ville jag ta reda på vilka diskurser som kommer till uttryck i dessa böcker. Den syftade även till att undersöka vilka av Öhmans och Östmans definierade undervisningstraditioner som framträdde i böckerna, samt hur ansvar fördelades i diskurserna. Studiens slutsats är att det i böckerna framträder olika diskurser om hållbar utveckling och att böckerna som kategoriserades inom den ekologiska dimensionen i större utsträckning gav uttryck åt ett normativt perspektiv, medan de sociala lutade mer åt det pluralistiska hållet. Barnen är de som i diskurserna ges ansvar till att göra världen mer hållbar.
122

”Skatter, sommar och soldater” Om hur identiteter och positioneringar skapas i barnböcker och i förskolans verksamhet

Hallin, Olivia, Suneson, Emelie January 2019 (has links)
Syftet med denna undersökning är att genom ett antal barnböcker samt intervju med en verksam förskollärare få syn på olika kulturer. Vi använder oss av ett intersektionellt perspektiv som en teoretisk utgångspunkt utifrån Mulinari och de los Reyes tolkning. Genom barnböckerna blev mångkultur, kulturkrockar och klasskillnader centrala för oss att få syn på hur olika kulturer skapas och förklaras, vilket också diskuterades av den verksamma förskolläraren i intervjun. Vår valda metod för att undersöka och analysera detta är narrativ analysmetod som har fokus på berättelser. Detta använder vi oss av både när vi analyserar barnböckerna och intervjun. Resultatet av vår studie bottnar i hur man som verksam förskollärare kan använda sig av barnböcker med dessa typer av fokus i förskolan för att skapa förståelse kring ämnena för barnen. Också att man som vuxen eller verksam förskollärare blir medveten om hur man kan tolka barnböcker och använda dess innehåll på nya sätt. Genom resultatet har vi blivit medvetna om att en barnbok kan ses utifrån olika perspektiv och att man som läsare kan få syn på olika syften med innehållet i en barnbok. Detta vill vi genom vår studie visa och inspirera till.
123

Antropocenens barn - Hur bilderböcker om klimat och miljö skapar barn som ska rädda världen

Schröder, Rebecca January 2020 (has links)
In this thesis I examine the view on and relationship between nature and children that is communicated in picture books on climate change and the environment. Departing from the position that education in the Anthropocene must take a new direction in how humans view their own place in nature, I look more closely at the ideas that enter preschools in Sweden through six picture books recommended by the university library of Malmö for reading about climate and the environment with children in Early Years Education. My purpose is to analyze and understand the values that such books convey on nature and on the relationship between the human and more-than-human world. To serve this purpose I pose three research questions: In what way is nature portrayed in the books? Which role play children in relation to nature in the books? & How is the relation between humans and nature characterized in the books?I follow an ecocritical perspective and dip into ideas of the common worlds of children and nature. My methodological approach is a qualitative one, involving visual text analysis and the Nature in Culture matrix. By applying these theoretical and methodological tools I identify common ecocritical metaphors coined by Greg Garrard such as the apocalypse, pastoral, wilderness, dwelling, animals and earth, that together create an image of earth as fragile and nature as separated from humans in the examined picture books. Children are romanticized as the independent protectors of nature and saviors of the earth. While small details of entangled relations between nature and children suggest ideas of more common world perspectives, the overall values of the picture books reinforce an anthropocentric attitude towards nature. I conclude that the view of children reinstating harmony in nature places a problematic and romanticized responsibility on children in climate and environmental fiction of the Anthropocene.
124

Vem får vara med? En intersektionell textanalys av bilderböcker

Westman, My January 2018 (has links)
Denna studie undersöker ur ett intersektionellt perspektiv karaktärer i 37 bilderböcker som ingår i ett bokpaket som alla Malmö stads förskolor fick ut år 2016. Syftet är att förstå vilka möjligheter till identifikation dessa böcker ger barnen. Metoden som används är kvalitativ textanalys, vilken grundas ett hermeneutiskt perspektiv. Analysmetoden är inspirerad av den hermeneutiska cirkeln och sambandet mellan förståelse och förförståelse. I analysen har text och bild setts som en enhet – en ikonotext och textanalysen har alltså innefattat inte bara text utan också bild. I de alla de 37 böckerna har en överstiglig analys gjort av huvudkaraktärerna och sedan har fem böcker analyserats mer ingående utifrån olika intersektionella aspekter såsom genus, kön, etnicitet, funktion, sexualitet med flera.I resultatet gick att utläsa att genus är den intersektionella aspekt som bilderboksskaparna har fokuserat på då många karaktärer ur ett genusperspektiv är komplext framställda. Könsfördelningen bland huvudkaraktärerna var relativt jämt fördelad mellan pojkar och flickor, men icke-könade karaktärer utgjorde endast en ungefärlig tiondel. Majoriteten av huvudkaraktärerna var vita och endast i tre böcker förekom karaktärer med någon form av funktionsvariation. Endast i en bok förekom samkönat föräldraskap, men ensamstående föräldrar förekom något mer frekvent. Dock var den familjekonstellation som oftast förekom kärnfamiljen.
125

Förmänskligade djur, familjekonstellationer och goda intentioner i normbrytande bilderböcker

Arthursson, Therése, Svensson, Hanna January 2019 (has links)
En betydelsefull effekt av förskollärares val av böcker för barn är att en bok förmedlar normer till barn. Denna uppsats syfte har varit att undersöka hur bild och text framställer normer i normbrytande bilderböcker. Våra frågeställningar behandlar på vilket sätt heteronormativitet och vithet framställs i bilderböckerna samt vad förmänskligade djur gör med normbrytande framställningar i bilderböckerna. Vi har studerat fem stycken utvalda bilderböcker som bryter mot normer med visuell textanalys som metod. Som teoretiskt perspektiv har vi använt socialkonstruktivism, att samhället är social konstruerat i människors samspel med varandra och de analytiska begreppen är vithet och heteronormativitet.Resultatet av heteronormen i bilderböckerna visade sig ha en modern syn och flera olika familjekonstellationer framställdes. Angående vithet syntes det att trots goda intentioner till att bryta normer bidrog det till att normer om vithet förstärktes. Förmänskligande djur möjliggör att fler barn kan känna igen sig i bilderböckerna samt att det kan vara enklare att ta upp känsliga och obehagliga ämnen med karaktärer av djur. Det blir svårt att dra en generell slutsats av framställningen med förmänskligade djur då det är handlingen i boken som är avgörande. Beroende av bilderbokens ämne är det ibland mer fördelaktigt med framställning av mänskliga karaktärer och ibland med djur.
126

“Kan alla barn känna igen sig?” - En bilderboksanalys ur ett genusperspektiv

Johansson, Hanna, Johansson, Kerstin January 2020 (has links)
Barn i ett- till treårsåldern möter bilderböcker varje dag i förskolan och kan lära sig att förstå världen genom det som böckerna förmedlar. Pedagogers val av böcker kan därför spela en ledande roll vilka normer som vidareförs till barn. Denna studie syftar till att undersöka hur genus synliggörs i bilderböcker som riktar sig till yngre barn, då det kan skapa en större förståelse för hur böcker kan fungera normbrytande i förskola och samhälle. Studien undersökte bilderböcker skrivna mellan 1970-2020, för att även studera om det skett en utveckling i hur genus framställs i bilderböcker efter läroplanen för förskolans framskrivning 1998. Då bilderböcker ofta porträtterar karaktärer även som djur eller figurer blev det relevant att även undersöka hur genus skiljer sig mellan dem och människor. Genom en bilderboksanalys analyserades 18 bilderböcker för barn i ett- till treårsåldern med hjälp av ett normkritiskt perspektiv, samt Yvonne Hirdmans genusteori om ett genussystem. Utifrån en kvalitativ och kvantitativ innehållsanalys fördes statistik över bilderböckernas karaktärer, samt deras färger, egenskaper och sysslor, vilket sedan tolkades med utgångspunkt i ett genusperspektiv. Studiens resultat påvisade att moderna bilderböcker porträtterat karaktärer till störst del som normbrytande i egenskaper och sysslor. De kvinnliga karaktärerna illustrerades övervägande med normbrytande färger, medan de manliga illustrerades med normativa eller neutrala. I de äldre bilderböckerna porträtterades kvinnorna normativt, vilket visade på en utveckling i jämförelse med de moderna. De manliga karaktärerna påvisade inte på någon större utveckling, då de i de äldre böckerna redan var normbrytande i samma bredd som i de moderna. Resultatet visade även att mänskliga karaktärer oftare porträtterades med stereotypt manliga eller kvinnliga karaktärsdrag än djur och figurer. Neutrala karaktärer var även till större del porträtterade bland djur och figurer än bland människor. Slutsatsen av resultatet blev att barn behöver ta del av bilderböcker skrivna i båda tidsperioderna, då det ger en mångfald som kan inkludera fler karaktärsdrag och då även möjliggöra en förståelse hos barnen för olikheter.
127

Framställningen av barn, förskola och motsvarande barninstitutioner : En analys av åtta bilderböcker mellan 1970-2018

Dahlsten, Michelle, Karlsson, Robin January 2020 (has links)
Syftet med denna studie är att analysera åtta bilderböcker för att undersöka hur synen på barn, förskola och motsvarande barninstitutioner har framställts och förändrats i bild och text från 1970-talet fram till senare 2010-tal. Metoden har baserats på text- och bildanalys med hjälp av några av Nikolajevas analysverktyg för att undersöka bilderböckernas uppbyggnad, karaktärer och miljöer närmare. Resultatet visar att större delen av bilderböckerna benämner förskolan som "daghem" också förkortat "dagis" samt att många böcker beskriver personalen som "fröknar". De flesta böckerna framställer barnkaraktärerna som självständiga men även i behov av omsorg. De nyare bilderböckerna skildrar en rikare variation av material och aktiviteter inom ramarna för förskola, än tidigare producerade böcker. Slutsatsen som kan dras ur studien är att gamla diskurser av barninstitutioner dominerar och att förändring sker under lång tidsperiod. Det finns en minimal förändring i hur barnen framställs i förskola och motsvarande barninstitutioner och majoriteten av böckerna framställer barn i en komplex dynamik mellan självständighet och behov av omsorg och närvaro.
128

Från realism till normkritik : - barnböcker om sexualitet för barn i förskoleåldern under ett halvt sekel, 1970-talet till 2010-talet

Claesson, Johan January 2020 (has links)
Studiens intentioner är att ta reda på hur sexualiteten har framställts i sexualupplysningsböcker för barn i förskoleåldern med fokus på begreppen; familj, genus, biologiskt kön, könsumgänge och befruktning, under tidsperioden från 1970 till 2019. Vidare vilken funktion och stöd litteraturen kan fylla i förskolan då den används som ett verktyg i undervisningen. Studien använder sig av kvalitativ textanalys av sexualupplysningsböckerna och tidigare forskning för att tolka och förstå och därmed skapa kunskaper av det studerade i fokus. Studien visar på att 1970-talets böcker hade större variation av begrepp av biologiskt kön och könsumgänge än senare årtionden. 2010-talet är det årtionde som har minst begrepp, men med de böckerna går det att se en medvetenhet på hbtq-, normkritiska- och genusfrågor där exempelvis andra familjekonstellationer samt sätt att skaffa barn på belyses. Det finns väldigt lite forskning kring sexualundervisning för barn i förskolan, här har senare skolgång fått större uppmärksamhet. Och när det kommer till hur sexualupplysningsböcker används som ett didaktiskt redskap i förskolan är det brist på kunskaper. Här framträder behovet av forskning kring hur sexualupplysningsböcker för barn i förskoleåldern används av personal i förskolan i undervisningen. Den här studien belyser även att det är brist på barnperspektivet i sexualupplysningslitteraturen då det är den vuxnes sexualitet som träder fram genomgående i böckerna.
129

Miljödiskurser och barn subjektspositioner i bilderböcker : En kvalitativ studie / Environmental discourses and children’s subject positions in children’s picture books : A qualitative study

Bouvier Roguet, Séverine, Åhlander, Karolina January 2021 (has links)
Studien är en kvalitativ undersökning inom området hållbar utveckling som riktar sig mot förskolan. Studiens syfte är att analysera valda miljö bilderböcker från 2015 till 2021 för att synliggöra vilka miljödiskurser och barn subjektspositioner som finns och hur de framställs i dem. Undersökningen grundas i en redogörelse av tidigare forskning inom arbete med hållbar utveckling i förskolan, miljöfrågor i bilderböcker samt barn subjektspositioner i relation till hållbar utveckling och miljö bilderböcker. Vårt urval, tio miljö bilderböcker, har analyserats med hjälp av Boréus analysfrågor och med utgångspunkt i diskursanalytisk teori samt identifierade teoretiska begrepp. Resultatet visar att våra miljö bilderböcker berör hållbar utvecklings komplexa aspekter eftersom de innehåller flera miljödiskurser och barn subjektspositioner parallellt och överlappande. Slutsatsen är att många av våra miljö bilderböcker kan ses som ett relevant pedagogiskt verktyg som berör hållbar utveckling på ett holistiskt sätt.
130

"Det är Den Arge som kommer uppför Pappas rygg" : En analys av våldet i bilderboken Den Arge

Åslin, Elin January 2022 (has links)
I denna uppsats analyseras våldet i bilderboken Den Arge, författad och illustrerad av Gro Dahle och Svein Nyhus. Uppsatsens frågeställningar är dessa:  Hur agerar karaktärerna före, under och efter våldshandlingen?  Hur förhåller sig bilderbokens fiktiva gestaltning av våld till vetenskapliga studier om våld i nära relationer?

Page generated in 0.0713 seconds