Studiens syfte är att undersöka vilka genusnormer som synliggörs i bilderböckerna Tomtebobarnen (1910) av Elsa Beskow och Ska vi va? (2013) av Pija Lindenbaum. De valda bilderböckerna analyseras med hjälp av kvalitativ och kvantitativ metod samt begreppen ikonotext och Maria Nikolajevas tabell över kvinnliga och manliga egenskaper. Analysen stöds också med hjälp av tidigare forskning och ett antal centrala begrepp. Av analysen framgår det att Tomtebobarnen framställer genusnormer mer entydigt i både bild och text än Ska vi va?. Ska vi va? innehåller karaktärer som både bryter och förstärker genusnormerna genom sina illustrationer och text. Genusnormerna framkommer i båda böckerna via kläder, egenskaper och handlingar. Diskussionen belyser hur bilderböckerna kan användas i undervisningen och vilka pedagogiska utmaningar läraren kan stöta på i arbetet med böckerna. Studien konstaterar att det behövs vidare forskning om hur de aktuella bilderböckerna används i undervisningen idag och hur nya didaktiska metoder skulle kunna implementeras.

Denna kvalitativa studies syfte är att fördjupa kunskapen om hur bibliotekspersonal väljer böcker till sagostunder för barn i åldern 3-6 år, samt vilka idéer och värderingar som påverkar bokvalet. Bakgrunden till frågeställningarna tar avstamp i den litteraturdidaktiska diskussionen om kvalitetslitteratur samt FN:s barnkonvention. Det empiriska materialet utgörs av tre observationer av sagostunder samt fyra semistrukturerade intervjuer med bibliotekarier på fyra olika folkbibliotek i en kommun. Materialet har analyserats med tematisk analys, med Catarina Erikssons fyra idealtyper över olika synsätt på barnbiblioteket som teoretiskt ramverk. Studien tyder på att bibliotekarier främst hittar böcker till sagostunderna genom hantering av barnböcker i det dagliga arbetet, browsing i bibliotekets hyllor och genom tips från kollegor. Personlig smak, variation, representation samt barngruppens sammansättning visar sig vara viktiga överväganden som bibliotekarierna förhåller sig till i samband med bokvalet. De mest framträdande idealtyperna i vårt material är den musiska och den egaliserande. Barn är sällan direkt delaktiga i urvalsprocessen, men ofta indirekt delaktiga genom att deras reaktioner och preferenser tas tillvara.

Uppsatsen analyserar de tre bilderböckerna Kenta och barbisarna (2007) av Pija Lindenbaum, Mysteriet bland höghusen (2019) av Helene Forss och Bara Rumpor (2019) av Annika Leone ur ett genusperspektiv med utgångspunkt i värdegrundsarbetet. Syftet med uppsatsen är att se hur bilderböcker kan användas som ett verktyg för att skapa förståelse för varandras olikheter. Uppsatsen utgår huvudsakligen från Maria Nikolajevas bilderboksanalys och motsatsschema samt Yvonne Hirdmans genuskontrakt. Resultatet i analysen visar att bilderböcker kan agera som ett nyttigt verktyg för att bidra till uppfyllanden av värdegrundsarbetet i LGR22. Däremot är det viktigt att förstå hur olika former av normbrytning presenteras gentemot elever för att inte förstärka befintliga normer som är i behov av att utvidgas.

En kvalitativ textanalys av Pudlar och pommes (2016) och Vitvivan och Gullsippan (2021) med temat värdegrund. Tishko Taha. Svenska språket, svenska självständigt arbete på avancerad nivå, med inriktning F-3, 15 högskolepoäng. Örebro universitet VT2023. Uppsatsen är en kvalitativ textanalys där jag analyserar två verk av Pija Lindenbaum. Pudlar och pommes (2016) och Vitvivan och Gullsippan (2021). Jag undersöker hur dessa två barnböcker kan användas på olika sätt i värdegrundsarbetet i skolan F-3. Studiens syfte är att analysera de två bilderböckerna utifrån ett intresse för värdegrundsfrågor, det jag vill lyfta fram, hur böckerna på olika sätt gestaltar/aktualiserar värdegrundsfrågor. I studien kommer jag också att titta närmare på hur bild och text förhåller sig till varandra och vad de förmedlar till oss läsare.

Denna studie undersöker hur barnlitteratur kan möjliggöra och synliggöra värdegrundsarbetet i skolans lägre årskurser. Studien är baserad på tre skönlitterära bilderböcker med syftet att analysera hur genus, etnicitet och olika kroppsformer representeras. Urvalet i studien är hämtad från en topplista av bästsäljande barnböcker för december månad år 2023. Det teoretiska ramverket för studien grundas i det intersektionella perspektivet. Metod för studien är kvalitativ innehålls- och bildanalys. Studiens resultat visar att det utvalda materialet genomgående skildrar genus och etnicitet på ett övergripande jämställt och mångfaldigt sätt. Detta synliggörs exempelvis via jämställd fördelning av biologiskt kön bland karaktärer, normbrytande karaktärer där män gestaltas feminint i både utstyrsel och kroppsspråk, kvinnor som karaktäriseras i roller där män generellt dominerar enligt samhällsnorm samt vidrörs viktiga ämnen där det oavsett kön talas om sådant som enligt norm ses som svagheter hos det manliga könet – att prata om sina känslor. Den normativa vita mannen är fortfarande i majoritet i studiens material. Två av tre böcker skildrar en jämställd etnisk representation. Två av tre böcker skildrar olika kroppsformer eller normativa kroppsideal. Samspelet mellan text- och bildinnehåll skildras i materialet på ett lekfullt och pedagogiskt sätt med tydlighet, struktur, färg och kreativitet.

The study is a qualitative literature analysis with the purpose of examining how children and preschool pedagogues were portrayed in picture books that take place in the preschool environment, based on gender perspectives. To define the material, books that take place in the preschool environment had been selected. The purpose of the study was also to examine how relationships between children and preschool pedagogues were portrayed, from a gender perspective. And whether there was a difference between the gender portrayals depending on the year when the book was published. The picture book analysis has created an understanding of how preschool pedagogues can work gender pedagogically with literature as a tool, together with the children. The analysis and the results have shown that there are variations in how gender and gender roles were portrayed in the picture books. It also showed that there are picture books that are gender conscious and that some maintain and enhance gender roles.

Syftet med den här studien är att undersöka vilka möjligheter de yngsta barnen i förskolan har att ta del av bilderböcker. Genom observationer har jag studerat barn på två olika avdelningar i spontana och planerade situationer. Resultatet visar att det är vanligast med spontana situationer när det gäller de yngsta barnen i förskolan och detta sker varje dag. I de spontana situationerna utforskar barnen böcker själva och också tillsammans med pedagoger. Planerade situationer där barnen kommer i kontakt med böcker sker inte lika ofta i de yngre åldrarna, men förekommer vid några tillfällen i studien. I planerade situationer förekom till exempel dockteater tillsammans med hela barngruppen. / The purpose of this study is to examine which possibilities the youngest children in the preschool have, to take part of picture books. Through observations I have studied children in two different departments in spontaneous and planned situations. The results show that the most common situation is spontaneous reading when it comes to the youngest children in preschool, and this occurs every day. In the spontaneous situations the children discover books both by themselves and together with the pedagogues. Planned situations when the children get in contact with books doesn’t happen as often in the youngest ages but occurs in some occasions in the study. In planned situations, for example puppetry occur with the hole group of children at the same time.

In this essay I have studied how the kid’s school start are described in picture books. The studied questions are: How the school is described in these selected picture books; what feeling does the main character have into the school start; how the teachers are described in this selected picture books and how are the power relationship described in these selected picture books? The method I have chosen for this essay is a discourse analysis of seven selected picture books with the meaning of starting school. All books studied are written during the 1990 and forward. The result of this essay is that the discourse is not so easy to establish. It seems clear about what Bergström och Boréus (2005) means about Foucault's opinion about the truth, that there is not just one truth. That we can see in this essay about the handled theme. There is a red line between most of the books but also some differences. In the analysis we have also been able to see different sides of the kid’s experience of the first day at school or by the thought of starting school. There is a majority of good thoughts from the young students and good descriptions by the end of the teacher, school building and the power relationship. But the largest difference between is how they describe different perspective and various feelings. The biggest difference is how they describe the feelings about beginning school, either very positive expectations or fear. But there is also a negative description of the same categories as above. Both the good and the negative thoughts is a part of the of the young students experience of the school start and that’s why there is not so easy to claim just one truth about the questions in this essay. Both the positive and negative illustration of the school start in the selected picture books. Like Borén (1997) says, are the school not problem-free, but there is a lot of joy too and that can we see in this essay.

The aim of my thesis was to examine if educators need to be critical of what they read to the children from a gender perspective. I examined how picture books depict gender and if the books enhances or breaks perception of gender roles. I also examined educator’s perception of gender and if they think picture books can affect children’s perceptions of gender, but also what educators think about gender equality through picture books. The study is based on analysis of five picture books and interview with five educators. The results of analyzes showed that picture books are stereotyped and enhances perceptions of gender roles. The result of the interviews showed that teachers had different perceptions of gender when they selected picture books, and most of them believed that stereotypes in picture book affect children’s perceptions of gender.   The educators perceptions about equality work though picture books was different, some educators perceive it as just reading unisex picture books while other educators perceive it as reading picture books with girls in main role. My conclusion is that educators need to be critical of what they are reading from a gender perspective because books usually represent gender stereotypes. The educators also need more knowledge about how gender is represented in the picture books and what gender equality means.

I det här arbetet blir två respondenter i åldrarna sex och sju, tillsammans med en förälder, tilldelade en varsin bok med döden som tema. Böckerna de blir försedda med är “Adjö, herr Muffin” av Ulf Nilsson och Anna-Clara Tidholm, samt “Dödenboken” av Pernilla Stalfelt. Undersökningen görs i syfte att förstå huruvida en barnbok kan öppna upp för allvarligare samtal mellan barn och förälder. Tanken med arbetet är att se huruvida bild och text tillsammans kan starta konversationer ur ett biblioterapeutiskt perspektiv. I början var tanken att undersökningen skulle rikta in sig på sorg hos barn och hur en bilderbok skulle kunna hjälpa till att föra vidare samtalet. Dock blev arbetet snarare inriktat på död på grund av hur pass lite barnlitteratur det finns som berör just ämnet sorg.