The purpose of this thesis is about children librarians work with reading promotion activities. In this study five children librarians were interviewed. All the children librarians were interviewed through Microsoft team, Skype and Zoom due to the pandemic situation. An interview up to 15 questions were questioned during the interviews with the children librarians. The main research questions for this study is to answer what methods do children's librarians use regarding reading promotion activities? How do children's librarians plan, document and follow up reading promotion activities? How do children's librarians handle challenges that occur in the work to promote reading? In this thesis previous research shows that different methods of promoting reading activities affects small children’s desire to read positively. But there can also be bad consequences during reading activities if children don’t desire to read or have difficulties with speech learning which may affect children’s speech development negatively.

The aim of the study is to investigate a selection of picture books about the start of school to see how children's transitions from preschool to preschool class are depicted. This is to further investigate whether picture books can be used as a complement to transition activities. Through this study, we aim to gain more knowledge about whether the books in the study could serve as a complement to transition activities.  In total, six picture books have been processed using close-up reading as a method and the developmental ecological niche theory. Previous research shows that the transition between preschool and preschool class is a problem area where there are major shortcomings in the interaction between these different activities. Therefore, the study aims to investigate a transitional activity without collaboration requirements for the activities. The results show that the characters in the picture books place the greatest emphasis on the community rather than the teaching and education in school. The social interaction and emotions are close in the plot and are difficult to distinguish as they often reflect each other. / Syftet med studien är att undersöka ett urval av bilderböcker om skolstarten för att se hur barns övergångar från förskola till förskoleklass skildras. Detta för att vidare undersöka om bilderböcker kan användas som komplement till övergångsaktiviteter. Genom denna undersökning strävar vi efter att få mer kunskap kring huruvida böckerna i studien skulle kunna fungera som ett komplement till övergångsaktiviteter. Totalt har sex bilderböcker bearbetats med hjälp av närläsning som metod och den utvecklingsekologiska nischteorin.  Den tidigare forskningen visar att övergången mellan förskola och förskoleklass är ett problemområde där stora brister finns i samverkan mellan dessa olika verksamheter. Därav eftersträvar studien att undersöka en övergångsaktivitet utan samverkanskrav för verksamheterna.  Resultatet visar att karaktärerna i bilderböckerna lägger störst vikt vid gemenskapen snarare än undervisningen och utbildningen i skolan. Det sociala samspelet och känslor ligger nära i handlingen och är svåra att särskilja då de ofta återspeglar varandra.

Syftet med denna studie är att undersöka hur genus framställs i tio utvalda bilderböcker. Urvalet av de böcker som analyserats, skedde genom att två bibliotek tog fram information kring vilka de mest utlånade bilderböckerna år 2020 var bland barn i åldern 3–6 år, relaterat till de äldre barnen i förskolan. Studien utgörs av en hermeneutisk textanalys ur ett genusperspektiv. Bilderböckerna bearbetades sedan utifrån flera analysfrågor vid flertalet tillfällen för att se hur barnlitteraturen framställer genus utifrån relevant teori och vad tidigare forskning har visat på.  Vår slutsats är att bilderböcker till stora delar skildrar genus utifrån de stereotyper genusteorier pekar på och tidigare forskning visar, antingen i text, bild eller i ikonotexten. Denna slutsats baserar vi på de könsstereotypa karaktärer och miljöer som vi har funnit i de analyserade böckerna. De böcker som har pojkar som huvudrollsinnehavare genererar en berättelse som är snabb och händelserik i jämförelse med när flickor har huvudrollen. Karaktärernas egenskaper förstärker de traditionella könsmönstren oavsett om karaktärerna är djur eller människor. Bilderna i böckerna är de som många gånger förstärker könsstereotyper exempelvis genom färger eller kläder. / The purpose of this study is to analyze how gender is portrayed in picture books. The analyzed data consist of ten picture books. The selection of the ten books were made by two libraries producing information about the most borrowed picture books year 2020 for children in the age of 3-6 years, the older children in preschool. This analysis is carried out through a hermeneutic text analysis from a gender perspective. Our conclusion is that picture books largely depict gender based on the stereotypes that previous research discuss, either in text, image or iconotext. The conclusion is based on the stereotypical characteristics of the male and female characters as well as on how environments are portrayed in the analyzed books. The books with male protagonists generate a story that is fast and eventful in comparison with narratives with female protagonists. The characters’ characteristics reflect traditional gender patterns regardless of whether the characters are animals or humans. It is often the pictures that reinforce gender stereotypes, for example through colors or clothes.

The purpose of this essay is to examine and problematize subject formation in relation to the materiality of picture books. A total of eight contemporary picture books are analyzed: Naturen by Emma AdBåge, Jag blir en bubbla som blir ett monster som blir ett barn by Malin Axelsson and Klara Persson, Gittan och gråvargarna by Pija Lindenbaum, I skogen and Olli och Mo by Eva Lindström, En egen flock by Maria Nilsson Thore, Om jag fötts till groda by Annika Sandelin and Karoliina Pertamo and Det var en gång en räv som sprang i mörkret by Anna-Clara and Thomas Tidholm. The questions to lead the analysis are: How are subjects created in the picture books and how does the position operate? How does the book’s materiality and form affect subject positions? How do subject formation and agency relate to each other? How do subjects relate to their surroundings? The text ”När du är bättre än vi – Jantelagen, skammen och barnlitteraturen” by Maria Jönsson is central to the study. Other important theoretical texts are Jenny Jarlsdotter Wikström’s dissertation Materiella vändningar – Läsningar av Parland, Lispector, Berg och Byggmästar, Maria Nikolajeva’s book Bilderbokens pusselbitar and Ulla Rhedin’s book Bilderboken – På väg mot en teori. The essay seeks theorethical and methodological support in Eve Kosofsky Sedgwick’s Touching Feeling – Affect, Pedagogy, Performativity and Karen Barad’s Meeting the Universe Halfway – Quantum Physics and the Entanglement of Matter and Meaning, since the analysis and method build on meaning as a material-discursive phenomenon and reading and knowledge as performative processes. Subject formation is analyzed in relation to narrativity, picture book form, meetings, compromise and power. The essay shows how subject formation is affected by material aspects such as the turning of pages, the use of pageturners, and composition and placement of text and picture. The analysis shows vulnerable, shifting and unstable subjects that problematize the idea of subjects as strong, individualized, intact and delimited. Barad’s concept of diffraction is fruitful for understanding meetings and connections built on deficiency and vulnerability. The essay shows the importance of analysing and problematizing subjects and connections through deficiency in contemporary picture books, because of the potential for challenging ideas of what a subject is and what it implies. / Syftet med denna uppsats är att undersöka och problematisera subjekt i förhållande till bilderbokens materiella förutsättningar. Sammanlagt åtta samtida bilderböcker analyseras: Naturen av Emma AdBåge, Jag blir en bubbla som blir ett monster som blir ett barn av Malin Axelsson och Klara Persson, Gittan och gråvargarna av Pija Lindenbaum, I skogen och Olli och Mo av Eva Lindström, En egen flock av Maria Nilsson Thore, Om jag fötts till groda av Annika Sandelin och Karoliina Pertamo och Det var en gång en räv som sprang i mörkret av Anna-Clara och Thomas Tidholm. Frågor som leder analysen är: Hur skapas subjekt i bilderböckerna och hur fungerar positionen? Hur påverkar bokens materialitet och form subjektpositioner? Hur förhåller sig subjektskapandet till handlande? Hur förhåller sig subjekt till sina omgivningar? Studien utgår från texten ”När du är bättre än vi – Jantelagen, skammen och barnlitteraturen” av Maria Jönsson. Andra viktiga teoretiska verk är Jenny Jarlsdotter Wikströms avhandling Materiella vändningar – Läsningar av Parland, Lispector, Berg och Byggmästar, Maria Nikolajevas Bilderbokens pusselbitar och Ulla Rhedins Bilderboken – På väg mot en teori. Uppsatsen söker även teoretiskt och metodologiskt stöd i Eve Kosofsky Sedgwicks Touching Feeling – Affect, Pedagogy, Performativity och Karen Barads Meeting the Universe Halfway – Quantum Physics and the Entanglement of Matter and Meaning, eftersom analys och metod utgår från mening som materiellt-diskursivt fenomen och läsning och kunskap som performativa processer. Subjektformationen analyseras i relation till narrativitet, bilderboksform, möten, kompromiss och makt. Uppsatsen visar på hur subjektskapandet påverkas av materiella förutsättningar som bläddrande, pageturners samt komposition och placering av text och bild. Analysen synliggör sårbara, skiftande och instabila subjekt som problematiserar en idé om subjekt som starka, individualiserade, intakta och avgränsade. Barads diffraktionsbegrepp visar sig fruktbart för att förstå möten och gemenskaper som bildas utifrån brist och sårbarhet. Uppsatsen lyfter vikten av att analysera bristgemenskaper och problematiserade subjekt i den samtida bilderboken, utifrån dess potential att utmana idéer om vad ett subjekt är och innebär.

Denna studie syftar till att belysa vilken biologisk information som finns i bilderböcker riktade till förskolebarn i åldern 3-6 år. Bilderböckerna har genom en innehållsanalys analyserats utifrån textens och bildens innehåll för att besvara syftet. Sammanlagt har 4 bilderböcker analyserats. Resultatet visar att bilderböckerna innehåller tydliga teman där ofta djur och växter skildras återkommande genom både text och bild. Majoriteten av bilderböckerna förmänskligade djuren i text men främst sker förmänskligandet genom illustrationerna. Bilderböckerna innehåller biologisk information som ofta berör djurens levnadssätt samt beskriver biologiska processer. Resultatet visar även att bilderböckernas innehåll varierar, någon bok beskrev biologiska föremål outsagt genom illustrationer, medan andra bilderböcker skildrade innehållet uttryckligt med hjälp av text och bild.     Studien bidrar med kunskap om vilken biologisk information som bilderböcker kan innehålla samt vilka teman som är vanligt förekommande. Resultatet tyder på att bilderböcker kan vara användbart i förskolans undervisning förutsatt att pedagogerna har kunskaper gällande det innehåll bilderböcker presenterar. / This study aims to shed light on biological information that can be found in picture books targeted to preschool children aged 3-6 years. The picture books have been analyzed using a content analysis. Based on the text and picture content, 4 picture books have been analyzed with the purpose to answer the study’s aim.  The results show that the picture books contain obvious themes where animals and plants often are described by both image and text. Most picture books depicted animals anthropomorphically in text, however most anthropomorphism in the picture books takes place though the pictures. Results also show that picture books contain biological information that often describes animals’ way of life and different biological processes. The results also show that the content of picture books varies. Some picture books described biological objects indirectly through illustrations, while other picture books described the content explicitly by using both text and pictures.  The study contributes with knowledge of which biological information picture books have. Furthermore the study shows which themes are common in picture books aimed at preschoolers. The results indicate that picture books can be useful in preschool education, provided that preschool teachers are aware of the type of information that picture books present.

In this study the information structure in children´s picture books for the age range 3-6 is analyzed. The information structure is primarily visible in the word order and is largely language specific, which means that it plays a central role when a text is translated into a new language.  In this study the translations of children´s picture books between Swedish and German and their originals are analyzed. The purpose is to find what constituents are put in the initial position (Vorfeld). The initial position is important in terms of cohesion and thematic development and is generally where the topic is placed.  German is overall believed to have a bigger variation in the initial position, with more initial adverbials, whereas Swedish is more prone to place a subject in initial position. The languages are also believed to have different levels of markedness in terms of an object or a cleft-construction in the initial position. The results show that while the German books and translations do have a bigger variation and the Swedish books and translations have a higher subject frequency, the differences are not striking. This is partly attributed to the fact that an age range of three years is quite large and two of the three German books are written for younger children, while the Swedish books seem to have an older target group, which also means a higher rate of linguistic complexity. The marked structures object and cleft-construction in initial position do however follow strong language specific tendencies.

Multiple studies show that growing up with a mentally ill parent affects children in many ways. In recent years many children ́s picturebooks about mental illness have been published, making it an accessible subject for the youngest readers. The aim of this study is to examine how children’s experiences of parental mental illness is described in picturebooks on the topic, and if these books can be helpful in increasing children's sense of coherence. The study is based on an analysis of eight Swedish picturebooks dealing with different types of mental illness directed to children in the age group 3-6 years. The books’ descriptions of children’s experiences of parental mental illness are mapped and the content is analyzed using Antonovsky’s theory Sense of Coherence, SOC. The study shows that children’s experiences of parental mental illness as described in the books, are relatively consistent with descriptions found in interview studies with children with experiences of parental mental illness. Furthermore, the study shows that the picturebooks can be helpful for children with experiences of parental mental illness, especially in combination with the presence of an adult whom the child trusts to talk to. Finally, the study shows that the picturebooks offer answers to children’s frequently asked questions about parental mental illness. / Flertalet studier visar att barn på olika sätt påverkas av att växa upp med en psykiskt sjuk förälder. De senaste åren har flera bilderböcker på ämnet psykisk ohälsa givits ut, vilket gör det till ett ämne som även de yngsta läsarna kommer i kontakt med. Syftet med studien är att undersöka hur barns upplevelser av föräldrars psykiska ohälsa beskrivs i bilderböcker på ämnet, och om böcker av detta slag kan vara en hjälp i att öka barns känsla av sammanhang. Studien bygger på en analys av åtta svenska bilderböcker som berör olika typer av psykisk ohälsa riktade till barn i åldersgruppen 3–6 år. Böckernas beskrivningar av barns upplevelser av föräldrars psykiska ohälsa kartläggs och innehållet analyseras utifrån Antonovskys teori Känsla av Sammanhang, KASAM. Studien visar att bilderböckernas beskrivningar av barnens upplevelser av förälderns psykiska ohälsa stämmer relativt väl med de beskrivningar som återfinns i intervjustudier med barn med erfarenhet av att växa upp med en förälder med psykisk ohälsa. Vidare visar studien att bilderböckerna kan vara en hjälp till barn med egna erfarenheter av att leva med en psykiskt sjuk förälder, speciellt i kombination med att en vuxen finns tillgänglig för samtal med barnet om bokens innehåll. Till sist visar studien att bilderböckerna erbjuder svar på vanliga frågor barn har om föräldrars psykiska ohälsa.

Följande arbete syftar till att analysera bilderböcker som vunnit Augustpriset med fokus på karaktärernas genusframställning. Böckerna har analyserats genom en kvalitativ bild- och textanalys där fokus varit genus och kön. Det är inte bara det biologiska könet som spelat roll i analysen, utan mycket handlar om de handlingar som karaktärerna utför och vad handlingarna kan säga om deras genus. De teorier som arbetet har som grund är Hirdmans (2001, 1988/2020) samt Butlers (2007) genusteorier. Litteraturanalyserna visade att genusframställningen i primärlitteraturen ser olika ut och att genus inte nödvändigtvis stämmer överens med det biologiska könet. Den viktigaste slutsatsen är att förskollärare kan påverka vilka genusframställningar som barnen ska få ta del av i förskolans verksamhet genom att medvetet välja litteratur till undervisning. Det är viktigt att ge barnen en bred bild av genusframställning eftersom det i läroplanen framkommer att personalen i förskolan ska inspirera barnen att ta sig för aktiviteter som går utanför de stereotypa könsnormerna (Skolverket, 2018). / The following study aims to analyze picture books that have been awarded with the August Prize. The study focuses on characters' gender representation and the picture books have been analyzed through a qualitative picture- and text analysis. The characters biological sex has one role in the analysis, but the emphasis lays on the characters actions and what the actions can say about their performative gender. The theories behind this study are Hirdman´s (2001, 1988/2020) and Butler´s (2007) gender theories. The literature analyzes showed that the representation of gender in the primary literature looks different and that gender does not necessarily correspond to the biological sex. The most important conclusion is that preschool teachers can influence which gender representations the children will be able to take part in the preschool's activities by consciously choosing literature for teaching. The Swedish preschool curriculum states that the staff should encourage the children to broaden their gender identity by for example encouraging them to take up activities that go outside the stereotypical gender norms (Skolverket, 2018).

Syftet med litteraturstudien var att sammanställa praktiska kunskaper för lärare om hur barnböcker med bilder kan vara en del av läsförståelseundervisning. Forskningsfrågan var “Hur kan bilderböcker användas för utveckling av läsförståelse hos elever, enligt befintlig forskning?” Studiens data samlades in genom främst sökningar via söksträngar, men även manuella sökningar och omfattade både internationell och nationell forskning. Två avhandlingar och sju artiklar med relevans för syftet valdes ut. Analysarbetet av avhandlingarna och artiklarna tog inspiration från tematisk analys och resulterade i fyra övergripande teman. Litteraturstudiens huvudsakliga resultat visade att bilderböcker, för att utveckla läsförståelse, kan användas för undervisning om läsning av bilder, om samtal om bilderböcker, om högläsning av bilderböcker och om läsförståelsestrategier genom bilderböcker. Utifrån resultatet drogs slutsatsen att elever oavsett ålder uppskattar bilderboken med anledning av dess multimodala egenskaper. Det konstaterades även att läsförståelseundervisning med bilderboken som grund kräver grundliga förberedelser från läraren, men också är givande för både lärare och elev. / The literature study’s purpose was to compile practical knowledge for teachers about how children’s books with pictures can be a part of reading comprehension instruction. The research question was "How can picture books be used for the development of reading comprehension in students, according to existing research?" The study’s data was collected mainly through searches via search strings, but also through manual searches and included both international and national research. Two dissertations and seven articles with relevance for the purpose were chosen. The analysis work of the dissertations and the articles took inspiration from thematic analysis and resulted in four overall themes. The main results showed that picture books, to develop reading comprehension, can be used for instruction about reading pictures, about conversations about picture books, about read-aloud of picture books and about reading comprehension strategies through picture books. Based on the results, it was concluded that students, regardless of age, appreciate the picture book due to its multimodal attributes. It was also found that teaching reading comprehension using the picture book as a basis requires thorough preparation from the teacher, but is also rewarding for both teacher and students.

Syftet med undersökningen är att undersöka hur könsroller gestaltas i fem svenska bilderböcker. Bilderböckerna skulle utspelas i förskolans verksamhet och rikta sig till åldrarna 3–6 år. Den metod som använts är en kvalitativ litteraturanalys. Det teoretiska ramverket som genomsyrar studien är Hirdmans (2007) samt Butlers (2007) genusteorier. Slutresultatet visade att majoriteten av bilderböckerna utmanade de stereotypiska könsrollerna. I samtliga bilderböcker fanns inte heller den manliga hierarkin som tidigare forskning visat på utan istället att det kvinnorna som hade dominerade roller. Som förskollärare är det viktigt att erbjuda olika typer av litteratur, samtala och öka medvetenheten kring bilderböckernas innehåll. / The purpose of the study is to examine how gender roles are portrayed in fiveSwedish picture books. The picture books were to be set in the preschool'sactivities and aimed to ages 3–6. The used method is a qualitative literatureanalysis. The theoretical framework that permeates the study is Hirdman's(2007) and Butler's (2007) gender theories. The result showed that most of thepicture books challenged the stereotypical gender roles. In all picture books,there was also no male hierarchy as previous research has shown, but insteadit was the females who had dominant roles. As a preschool teacher, it isimportant to offer different types of literature, talk and raise awareness of thecontent of the picture books.