The aim of this study is to investigate similarities and dissimilarities in the preschools work to prevent infections through hygiene in a municipality. The study was done through a survey of handhygiene among preschool-pedagogues and by analysing written instructions in the preschools and how these are being followed. The results from the survey show that both similarities and dissimilarities exist, both between and within preschools in the municipality. Most pedagogues wash their hands after changing diapers and before eating meals, but not before eating fruits. There is a considerable variation both within and between preschools in their use of handdesinfection and handglowes. Handhygiene instructions for pedagogues and children are missing in many preschools. The response from preschool headmasters to written hygiene instructions was low. Current written instructions in handhygiene could be more detailed. The education in handhygiene among pedagogues has shortages. / Syftet med studien är att undersöka likheter och olikheter i hur handhygien används i det smittförebyggande arbetet på förskolor inom en kommun. Studien görs genom en enkätundersökning om handhygien bland pedagoger samt genom att undersöka vad som står i de skriftliga hygienanvisningarna på förskolorna och hur dessa efterföljs. Resultatet från enkätundersökningen visar att både likheter och olikheter finns såväl mellan som inom förskolorna i kommunen. De flesta pedagoger tvättar händerna efter blöjbyten och före mat, detta gäller dock inte handtvätt då frukt ska ätas. Det föreligger stora skillnader både inom och mellan förskolorna då handdesinfektion och användning av handskar är aktuella. En tredjedel av pedagogerna anser att skriftliga anvisningar om handhygien saknas. 38 % av förskoleavdelningarna anser att det saknas skriftliga rutiner för barnens handhygien. Svarsfrekvensen från förskolecheferna på skriftliga hygienanvisningar var låg. Aktuella anvisningarna om handhygien kunde vara mer utförliga. Utbildning inom handhygien bland pedagogerna har brister.

Syftet med denna studie var att undersöka förskolepedagogers strategier för modersmålsutveckling gällande andra modersmål än svenska, samt på vilka villkor andra modersmål förekommer i förskolans verksamhet. Detta har bearbetats genom en fenomenografisk forskningsansats där semistrukturerade intervjuer har använts för att undersöka förskolepedagogers upplevelser av sitt uppdrag kring modersmålsutveckling, samt hur de omsätter detta i praxis. Resultatet påvisar att vissa förskolepedagoger uppfattar svårigheter kring sitt uppdrag kring modersmålspråksutveckling, främst gällande bristande språkkompetenser eller osäkerhet kring uppdraget hos sig själv eller andra. Resultatet visar även på förskolepedagogers uppfattningar om vikten av ett nyfiket och stöttande förhållningssätt, där pedagogen blir en förebild för såväl det enskilda barnet som för barngruppen. Därutöver lyfte förskolepedagogerna vikten av att ta till vara på olika språkliga resurser. Gällande olika språks status och utrymme påvisar resultatet att svenska har en dominerande position i verksamheten, följt av engelska och i viss mån finska. Detta beroende på pedagogernas egna språkkompetenser och en förskolas specifika profilering. Överlag är pedagogerna i denna studie överens om vikten av att ha ett öppet klimat där alla språk är välkomna. Resultatet visar även på att pedagogerna har varierade strategier för såväl synliggörande av språk som för modersmålsundervisning; hälsningsfraser på flera språk, böcker, sånger och IKT är dock de vanligast förekommande.

The study is a qualitative literature analysis with the purpose of examining how children and preschool pedagogues were portrayed in picture books that take place in the preschool environment, based on gender perspectives. To define the material, books that take place in the preschool environment had been selected. The purpose of the study was also to examine how relationships between children and preschool pedagogues were portrayed, from a gender perspective. And whether there was a difference between the gender portrayals depending on the year when the book was published. The picture book analysis has created an understanding of how preschool pedagogues can work gender pedagogically with literature as a tool, together with the children. The analysis and the results have shown that there are variations in how gender and gender roles were portrayed in the picture books. It also showed that there are picture books that are gender conscious and that some maintain and enhance gender roles.

Syftet med denna studie är att synliggöra och beskriva förskollärares normer för barns användande av förskolans material i leken. De frågeställningar som har legat till grund för undersökningen har varit Vilka uppfattningar har förskollärare om barns användande av förskolans material i leken? Finns det regler för var och hur barnen får använda förskolans material i leken? och Finns det bestämda platser för var förskollärare anser att barnen bör leka med materialet?   I denna studie har en kvalitativ metod samt tematisk analys använts. För att samla in empirin har kvalitativa intervjuer använts. I studien har fem förskollärare deltagit.   I resultatet visade deltagarnas svar, att det finns normer och regler som både förskollärare och barnen rättar sig efter på förskolan. Resultatet visade även att förskollärare har regler för i vilka rum som barnen tillåts använda materialet samt vilka möjligheter de har till hur materialet får användas.   Slutsatsen av undersökningen är att förskollärare strävar efter en speciell ordning av förskolans material. Tanken med denna ordning är att materialets placering påverkar barnen. / The purpose this study is to make visible and describe preschool teachers norms for how children use of preschool material when they play. The issues underlying the investigation have been what perceptions do preschool teachers have on how children use preschool material when they play? Are there rules for where and how children are allowed to use preschool material when they play? and are there specific places for where preschool teachers consider that children should play with the material?   In this study, a qualitative method and thematic analysis have been used. Qualitative interviews have been used to collect empirical. Five preschool teachers participated in this study.   The response from the participants showed that there are norms and rules that both preschool teachers and children adapt to in the preschool. The result also showed that preschool teachers have rules for where the children are allowed to use the material and what possibilities they have for how the material is allowed to be used. The conclusion of the study is that preschool teachers strive for a special order of preschool material. The idea of this order is that the materials location affects the children.

Syftet med denna studie är att synliggöra och beskriva förskollärares normer för barns användande av förskolans material i leken. De frågeställningar som har legat till grund för undersökningen har varit Vilka uppfattningar har förskollärare om barns användande av förskolans material i leken? Finns det regler för var och hur barnen får använda förskolans material i leken? och Finns det bestämda platser för var förskollärare anser att barnen bör leka med materialet? I denna studie har en kvalitativ metod samt tematisk analys använts. För att samla in empirin har kvalitativa intervjuer använts. I studien har fem förskollärare deltagit. I resultatet visade deltagarnas svar, att det finns normer och regler som både förskollärare och barnen rättar sig efter på förskolan. Resultatet visade även att förskollärare har regler för i vilka rum som barnen tillåts använda materialet samt vilka möjligheter de har till hur materialet får användas. Slutsatsen av undersökningen är att förskollärare strävar efter en speciell ordning av förskolans material. Tanken med denna ordning är att materialets placering påverkar barnen. / The purpose this study is to make visible and describe preschool teachers norms for how children use of preschool material when they play. The issues underlying the investigation have been what perceptions do preschool teachers have on how children use preschool material when they play? Are there rules for where and how children are allowed to use preschool material when they play? and are there specific places for where preschool teachers consider that children should play with the material? In this study, a qualitative method and thematic analysis have been used. Qualitative interviews have been used to collect empirical. Five preschool teachers participated in this study. The response from the participants showed that there are norms and rules that both preschool teachers and children adapt to in the preschool. The result also showed that preschool teachers have rules for where the children are allowed to use the material and what possibilities they have for how the material is allowed to be used. The conclusion of the study is that preschool teachers strive for a special order of preschool material. The idea of this order is that the location of the materials affects the children.