Syftet med denna undersökning är att synliggöra och utmana hur förlaget OLIKA lyfter fram homosexualitet och heteronormalitet i några bilderböcker. Vi har utfört en ikonotextbeskrivning av de valda bilderböckerna för att möjliggöra en analys. Därefter har vi analyserat materialet utifrån ett queerteoretiskt perspektiv och dess centrala begrepp; heteronormalitet, den heterosexuella matrisen och performativitet. För att ytterligare fördjupa den teoretiska ansatsen har vi använt Österlunds queerfeministiska frågeställningar för bilderboksanalys. Resultatet vi kommit fram till är att förlaget OLIKA både bryter och upprätthåller rådande föreställningar om homosexualitet och heteronormalitet i de valda bilderböckerna. Detta sker främst genom könstereotypiska gestaltningar av karaktärerna och genom att generalisera könsnormer om heteronormalitet i text och bild. Dock illustrerar bilderböckerna sexualitet, könsnormer och samkönade relationer som går emot rådande föreställningar och därmed bryter författarna och illustratörer till böckerna delvis mot stereotypiska könsnormer. Vår slutsats är med andra ord att förlaget vill skapa normbrytande barnböcker men flertal karaktärer illustreras på könsstereotypa sätt. Homosexualitet skrivs fram som något annorlunda, samt att de samkönade relationerna i bilderböckerna utgår från en heterosexuell norm.

Abstract Syftet med denna studie är att undersöka hur pojkar/män och flickor/kvinnor framställs i bilderböcker under 1900-talet och 2000-talet, samt hur de utvalda bilderböckerna inom förskolan kan användas som ett pedagogiskt verktyg. Agneta Edwards (2008) och Lena Kåreland (2001) hävdar att bilderböcker återspeglar samhällets syn på vad som betraktas som pojkigt och flickigt. Under slutet av 1900-talet och början på 2000-talet debatterades ett ganska kontroversiellt ämne, dvs hur flickor framställdes i bilderböcker, vilket senare resulterade i att man föreslog att flickor (i bilderböcker) skulle framställs som utåtriktade. En av slutsatserna som Skolinspektionen belyser (i sin rapport), är att det finns brister hos personalen när det kommer till systematiska arbetet utifrån ett genusperspektiv. Tidigare forskning har visat att pojkar och flickor framställs och skildras på olika sätt genom att framhäva skillnader i deras egenskaper och handlingar. I min studie består det teoretiska ramverket av Yvonne Hirdmans (2001) genusteoretiska begrepp, samt könsstereotyp utifrån Nikolajevas egenskapsschema och begreppet heteronormativitet. Materialets urval består av sex bilderböcker som är publicerade av två svenska författare (dvs Elsa Beskow och Pija Lindenbaum) som ska analyseras med hjälp av en kvalitativ textanalytisk metod och ikonotext. Det huvudsakliga resultatet visade å ena sidan att 1900-talets bilderböcker av Elsa Beskow framställer pojkar och flickor utifrån stereotypiska könsroller, medan 2000-talets bilderböcker av Pija Lindenbaum å andra sidan inte framställer och kategoriserar pojkar och flickor utifrån de stereotypiska könsrollerna. Resultaten har även visat att den så kallade heteronormativa kärnfamiljen dominerar i de flesta bilderböcker som jag i denna studie har (och kan) använda som ett pedagogiskt verktyg (i framtiden). Ett annat resultat av studien är att en mängd olika bilderböcker kan användas som ett pedagogiskt verktyg inom förskolans värld för att belysa och framhäva könens olikheter som barnen kan ta del av för att i slutändan forma och skapa sin egen identitet (dvs de är våra olikheter som gör oss så unika).       Nyckelord: Bilderböcker, genus, heteronormativitet, kvalitativ textanalys, könsstereotyper

Sammanfattning I samband med starten på vårt examensarbete blev vi nyfikna på barnböcker med blyga och intro­verta huvudpersoner utifrån ett normperspektiv. Vi blev då tipsade om Emma AdBåges sommarprat (Sommar i P1 2020). I sitt sommarprat berättar AdBåge om rätten att få vara och leka som man vill och beskriver att hon var dålig på att vara barn, om man med barn menar att man ska vilja leka mycket och med många andra barn. Syftet med denna studie blev därför att undersöka hur blyga och introverta karaktärer porträtteras i bilderböcker. En narrativ analys med en fördjupande inne­hålls­analys har genomförts utifrån ett urval av tio samtida bilderböcker. Innehålls­analysen visar att osäkerhet är något som framträder i samband med att vara blyg och introvert. Resultatet av studien synliggör normen om att tycka om att vara tillsammans, normen om att lika barn leka bäst och normen om familjen. Vi sätter resultatet i för­hållan­de till ett normkritiskt perspektiv. Vi anser att nio bilderböcker i studien kan användas som redskap inom normkritisk pedagogik, då de förmedlar att det är tillåtet att vara blyg och introvert och att de på så sätt kan medverka till att vidga existerande normer. Genom att medvetet använda bilderböcker som ett redskap inom normkritisk pedagogik kan pedagoger möta barn med respekt utifrån deras individuella sätt att vara och främja inkludering. Vi ser vår studie som ett bidrag till den normkritiska pedagogiken i förskolan då vi kopplar samman hur barnlitteratur kan används i sampel med läroplanen.

Det finns en allmän uppfattning att det gör våra barn gott att vi läser för dem. Att läsa bygger ett brett ordförråd och skapar en möjlighet att för barnet att lära sig saker om världen och samhället. Det ordas dock inte så mycket om vilken värld och vilket samhälle barnet får lära sig om i bilderböcker. Det syftar denna uppsats hänge sig åt, en del av det i vart fall. Nämligen hur kön reproducerar i bilderböcker och vilken diskurs bilderböcker för gällande könets inverkan på karaktärers möjligheter. Genom en kritisk diskursanalys granskas en topp100 lista över mest lånade bilderböcker i Göteborg 2019. Böckerna granskas utifrån vilka möjligheter och beskrivningar de olika könen har i bilderböcker och vilka allmängiltiga sanningar det går att finna om kön i bilderböckerna. Resultatet landar i att då böcker ur serier tar upp många av topplistans placeringar och det utöver det inte finns överhängande likheter mellan bilderböckernas beskrivning av kön att det inte går att presentera en allmängiltig sanning om kön utifrån denna studie. Däremot finns det flera lexikaliseringar och flera sociala ordningar värda att lyfta och diskutera i bilderböckerna även om de är kopplade till samma karaktärer så blir det repeterade för barn i olika böcker.

No description available.

I denna studie har vi gjort en kvalitativ analys av bilderböcker med fokus på etnicitet utifrån ett Critical literacy perspektiv med hjälp av en multimodal ansats. Syftet var att analysera hur etniciteter presenteras i svenska bilderböcker och möjligheter för kritiska diskussioner kopplat till pedagogisk verksamhet. Urvalet av bilderböckerna utgick från alla bilderböcker som utgavs under 2018 då Svenska barnboksinstitutet hade gjort en kvantitativ undersökning där de fokuserade på mörkhyade karaktärer i bilderböckerna utgivna samma år. I resultatet framkom det att etnicitet är osynlig i berättelsen. Även om det presenteras markörer hade det ingen betydelse i handlingen eftersom att representationen mest baserades på hudfärg. Slutligen framkom att pedagogerna bör anta en roll därdet finns möjlighet till kritiska diskussioner utifrån deras medvetenhet, kunskaper ochförhållningssätt. Om barnen tittar i böckerna själva eller om pedagogerna inte intar en roll som möjliggör kritisk diskussion får detta som konsekvens att den oreflekterade normen för vidare att etnicitet upplevs som avvikande. / <p>Betyg i Ladok, 210108.</p>

Bilderböcker kan skapa engagemang och beröra läsaren och kan därför användas för att ge elever möjlighet att utveckla samhörighet samt förmåga att sätta sig in i andras perspektiv. I ett boksamtal får eleverna möjlighet att sätta ord på tankar och känslor som uppstår vid läsning. Forskningsöversiktens syfte är att lyfta fram hur bilderboksamtal kan främja mångfald för att ge yngre elever möjligheter till identifiering och perspektivtagande. Syftet mynnar ut i frågeställningarna: Hur uttrycker yngre elever inferensskapande om mångfald? Vilken betydelse har läraren i bilderboksamtalet? Hur påverkar bokvalet bilderboksamtalet? För att besvara studiens frågeställningar och uppnå dess syfte har vetenskapliga studier om boksamtal, bilderböcker och mångfald tagits fram, analyserats och sammanställts. I resultatet framgår att upprepad högläsning av samma bilderbok stöttar elever att göra djupare inferenser. Forskningen uppmärksammar att autentiska bilderböcker bör används för att eleverna ska få en sanningsenlig bild av olika kulturer och familjestrukturer. Analysen pekar också på olika dilemman som kan uppstå i boksamtalet gällande identifiering, lärarens bemötande och förhållningssätt samt vad eleverna vill samtala om. Utifrån resultatet och tidigare forskning om läsförståelse och bilderböcker dras slutsatsen att läraren, förutom att göra ett medvetet och kritiskt bokval, själv måste inta ett normkritiskt förhållningssätt för att skapa ett medvetet boksamtal där eleverna gör inferenser kring mångfald. Utifrån uppmärksammade kunskapsluckor i analysen kan vidare forskning fokusera ännu mer på lärarens bemötande av elevernas tankar i boksamtalet. Intervjuer kan även genomföras med elever om hur deras föreställningar om mångfald kommer till uttryck utifrån deltagande i boksamtal. Några didaktiska implikationer som lärare kan ta med sig är att undervisningen bör innehålla mycket läsning och samtal där lärare inte är rädda för att ta upp mångfald och olikheter, samtidigt som det är viktigt att belysa likheter mellan människor.

The purpose of the study is to find out whether environmental technology is made visible in picture books. The study was based on three questions, the first question is about how technology`s impact on the environment society is made visible in picture books, the second question is about how picture books highlight the concept of sustainable development together with technology and the third deals with what variations of technology that picture books highlight. Lookups in four picture books have been analyzed using a semiotic analytical framework. The results of the study show that the picture books contain technology as in technical solutions, technical systems, simple garden tools and technology that has a negative impact on the environment. From an environmental perspective I found, local waste management, materialrecycling, management of the local environment as gardening and negative environmental impact of technology use. Environmental technology, which is technology that is consciously used to improve our environment, exist in the form of local waste management, materialrecycling, there is also the basis for environmental technology as garden tools. The conclusion of the study is that three out of four of the picture books contain some form of environmental technology. Recommendations for preschool teachers are to use picture book as a work tool in work projects on the impact of technology on the environment. Start with the small things, for example tools and then work on to get the whole of technology`s impact on the environment.

Syftet med denna studie är att undersöka hur kön, genus och sexualitet framställs i förlaget Olikasbarnböcker som ingår i vad förlaget kallar Pridepaketet. Tidigare forskning har visat att barnböckerbåde upprätthåller och avviker från rådande normer kring kön, genus och sexualitet och att vuxnai större grad än barn följer genuskodade mönster i karaktärsskildringarna. Genom enbilderboksanalys och med ett queerteoretiskt perspektiv har studien undersökt på vilka sättbarnböckerna i förlaget Olikas pridepaket bryter och upprätthåller normer kring kön, genus ochsexualitet. Analysen är gjord på två bilderböcker och en pekbok ur Olikas pridepaket för barnmellan 0-3 år. Resultatet visar på att pridepaketet följer ett mönster där bara mammor kan ses vararepresenterade i böckerna och inga pappor. Ett annat mönster som upptäckts i studien är atthomosexualitet normaliseras i texten men att mammornas sexualitet kan ha påverkat hur kvinnornaframställs i bilderna. Studien visar också att de studerade barnböckerna kan ses framställasamkönade förhållanden som en parrelation vilket kan kopplas till normen om att leva i entvåsamhet; som är en del utav heteronormativiteten. Barnen i pridepaketets böcker framställs docksom mindre tydligt könade än de vuxna karaktärerna.

Utgångspunkten i detta arbete är att barn och barndom skapas i kontexten här och nu, vårt syfte med arbetet är därför att belysa vilken bild av sociala relationer som barn erbjuds att spegla sig i bilderböcker. Vår övergripande fråga lyder: “Hur framställs sociala relationer i bilderböcker?” Böckerna vi valt att studera är Daghemmet Rödmyran: Nya Ninni och Daghemmet Rödmyran: Till Dagis av Siv Widerberg och Cecilia Torudd, båda skrivna 1982. Vårt material analyseras med hjälp av positioneringsteori och diskursteori, eftersom dessa utgår från att individer skapas i sociala och kommunikativa processer och påverkas av samhälleliga sociala kategorier. De sociala kategorierna ålder och kön är de kategorier vi valt att fokusera på i arbetet. Vi har valt att göra en diskursanalys för att identifiera vilka antaganden om karaktärerna som finns i böckerna. Med bilderböcker som vårt empiriska material så har vi ställt analysfrågor för att synliggöra teman. Vi har identifierat sju olika teman som visar på hur sociala relationer framställs, dessa är: Karaktärer som positionerar andra, Motstånd, Grupperingar, Omsorgsgivare och omsorgsmottagare, Anknytning till mjukdjur och andra objekt, Pedagogens förhållningssätt samt Förskolläraryrket, ett kvinnligt yrke? Resultatet visar att i en social relation finns det sociala kategorier som påverkar vilken position och vilket handlingsutrymme som möjliggörs för individer, där de språkliga praktikerna blir strategin att sätta sig själv eller andra i olika positioner. Här ser vi att kategorin ålder speciellt spelar roll för hur maktpositionerna uppdelas. Vi har även fått syn på att karaktärer grupperar sig och genom detta får större handlingsutrymme. En annan del av resultatet visar att karaktärernas barnsyn påverkar de sociala relationerna, då synen på det kompetenta barnet jämnar ut positionerna mellan vuxna karaktärer och barnkaraktärer. Bilderböckerna utmanar diskursen om att förskolläraryrket lämpar sig för kvinnor men belyser samtidigt att kvinnor är i fler interaktioner än män, vilket påvisar att diskursen om omsorgsuppdraget är komplext.