<p>Stereotypa uppfattningar om människor grundar sig på egenskaper som</p><p>associeras med sociala kategorier. Denna tillhörighet ger olika</p><p>referenspunkter, så kallade standards, vid bedömning av andra. Utifrån</p><p>teorin om shifting standards och antagandet att gymnasieprogram kan ses</p><p>som sociala kategorier, undersöktes om och hur bedömningar av elever från</p><p>olika typer av gymnasieprogram varierade och påverkades. Åttiotre</p><p>personers enkätsvar som analyserades. Antingen bedömdes en typisk elev</p><p>samt en specifik elev, eller enbart en specifik elev, från ett studie- eller</p><p>yrkesförberedande program. Hypotesen var att en aktiverad effekt av en</p><p>generell standard för en programtyp skulle skilja sig åt mellan</p><p>programtyperna. Det fanns en signifikant skillnad i uppfattning om den</p><p>typiska eleven från respektive programtyp. Dock fanns inga signifikanta</p><p>skillnader kring den specifika eleven mellan programtyperna och således</p><p>aktiverades ingen effekt av standarden.</p>

Syftet med den här studien är att undersöka hur jämställdhet har behandlats i förhållande till övriga sociala kategorier i översiktsplaneringen. Vidare är syftet att undersöka om detta skiljer sig åt mellan olika typer av kommuner och över tid. Studien bygger på en intersektionell ansats och urvalet bygger på tidigare teorier kring genuskontrakt där fem kommuner i varje genuskontraktstyp inkluderas. Kommunernas översiktsplaner, både aktuella och äldre, studeras genom att genomföra en kvantitativ textanalys där sociala kategoriers utrymme undersöks och en diskursanalys där beskrivningen av sociala kategorier studeras. Resultatet visar att tio sociala kategorier inkluderas i översiktsplaneringen. Jämställdhet har gått från att få näst minst utrymme i de äldre översiktsplanerna till att idag få näst mest utrymme jämfört med övriga sociala kategorier. Jämställdhet beskrivs på liknande sätt som barn, funktionshindrade och äldre att gynnas av en nära, funktionsblandad stad med fungerande kollektivtrafik. Vilket genuskontrakt en kommun har påverkar främst hur kommunerna beskriver jämställdhet, mångfald och äldre.

Stereotypa uppfattningar om människor grundar sig på egenskaper som associeras med sociala kategorier. Denna tillhörighet ger olika referenspunkter, så kallade standards, vid bedömning av andra. Utifrån teorin om shifting standards och antagandet att gymnasieprogram kan ses som sociala kategorier, undersöktes om och hur bedömningar av elever från olika typer av gymnasieprogram varierade och påverkades. Åttiotre personers enkätsvar som analyserades. Antingen bedömdes en typisk elev samt en specifik elev, eller enbart en specifik elev, från ett studie- eller yrkesförberedande program. Hypotesen var att en aktiverad effekt av en generell standard för en programtyp skulle skilja sig åt mellan programtyperna. Det fanns en signifikant skillnad i uppfattning om den typiska eleven från respektive programtyp. Dock fanns inga signifikanta skillnader kring den specifika eleven mellan programtyperna och således aktiverades ingen effekt av standarden.

I detta arbete har åtta bilderböcker analyserats via en visuell textanalys. Arbetet har tagit sin teoretiska utgångspunkt i ett intersektionellt förhållningssätt och ett normkritiskt perspektiv. De sociala kategorier som legat till grund för den intersektionella ansatsen är diskrimineringsgrunderna som de benämns i läroplanen för förskolan; genus, klass, etnicitet, religion, funktionsförmåga samt sexualitet. Syftet med detta arbete var att göra en intersektionell analys av åtta populära bilderböcker ur ett normkritiskt perspektiv samt undersöka hur karaktärer konstrueras i text och bild utifrån nämnda sociala kategorier. Syftet var även att utifrån förekomsten av dessa kategorier analysera vilka normer och värderingar som förmedlas genom bilderboken. Det analyserade materialet utgörs av de åtta mest utlånade bilderböckerna i Uppsala kommun under år 2012. Den genomförda studiens resultat visar på en relativt homogen karaktärsskildring dock har författarna en viss medvetenhet kring genus och dess framställning. Det lämnas stort tolkningsutrymme till läsaren gällande klass, sexualitet och kognitiv funktionsförmåga. Böckerna reproducerar bilden av ett sekulariserat samhälle med individer som innehar liknande etnisk tillhörighet och hög fysisk funktionsförmåga. Genom detta arbete förordas ett normkritiskt och intersektionellt förhållningssätt hos pedagoger i förskolan då bilderböcker till verksamheten ska väljas. Detta för att minska risken för diskriminering av barnen.

I detta arbete har åtta bilderböcker analyserats via en kvalitativ textanalys. Arbetet har tagit sin teoretiska utgångspunkt i ett normkritiskt perspektiv. De sociala kategorier som legat till grund föranalysen är genus, funktionsvariation, etnicitet, klass och familjekonstellationer. Syftet med detta arbetevar att göra en normkritisk textanalys samt undersöka hur de åtta bilderböckerna eventuellt utgör enmöjlighet för identitetsskapande för barn utifrån nämnda sociala kategorier, samt utifrån förekomstenav dessa kategorier analysera vilka normer som förmedlas genom bilderboken. Detta då möjlighetenför ett identitetsskapande är förutsättningen för att arbeta mot en förskola för alla och uppnå det somläroplanen beskriver som grundläggande normer och värderingar. Fokus på normer bör ske då dessaanvänds för att forma oss som människor, där de inom normen gynnas och de utanför missgynnas. Materialet i detta arbete utgörs av de åtta mest utlånade bilderböckerna i åldern 0–6 år från bibliotek i två kommuner i Stockholm. Den genomförda studiens resultat visar på att normerna som förmedlades i bilderböckerna skapar svårigheter för barnen att kunna identifiera sig med karaktärerna. Detta då det oftast saknades en mångfald av beteenden och utseenden i bilderböckerna. Däremot visade resultatet att barnkaraktärer, inom genuskategorin, gavs en något större frihet att agera normbrytande jämfört med de vuxna karaktärerna. Vilket kan bidra till ett positivt identitetsskapande, utifrån ett genusperspektiv, för barnen som läser böckerna. / <p>Betyg i Ladok 210108.</p>

Syftet med vår studie var att se hur Sverigedemokraterna genom sitt principprogram konstruerar svenskhet och på så vis skapar en gräns mellan ”oss och de andra”. Metoden för vår studie har varit en kvalitativ text- och diskursanalys. Vårt resultat visar att texten i programmet påverkar och konstruerar sociala kategorier som är avgörande för människors sociala positioner och tillgång till resurser. Partiets konstruktion av svenskhet bygger på en social och nationell likhet som skapar social ojämlikhet. Resultatet visar även att det är viktigt att kritiskt granska texter som används av vår samhälleliga elit eftersom de i egenskap av sin maktposition har ett tolkningsföreträde. / The purpose of this study was to investigate how Sverigedemokraterna, in their program of principles, design Swedishness and as an effect of this creates a boundary between “us and them”. Our method of choice has been text- and discourse analysis. By analyzing the text in the program we’ve come to the conclusion that it has an effect on, and helps to create social categories that are crucial to people’s social positions and resource possibilities. The party builds their version of Swedishness on a social and national likeness that creates social inequality. Our results also shows that it’s important to examine texts used by the elite of society since they in their powerful position has a preferential right of interpretation.

Syfte: Syftet med denna studie är att utifrån miljömässiga och sociala kategorier undersöka om det skett någon förändring i omfattning hållbarhetsrapportering hos svenska kommuner mellan åren 2012 och 2016. Metod: Studien utgår från en positivistisk forskningsfilosofi med en deduktiv ansats. En innehållsanalys har genomförts som baserats på sekundärdata i form av årsredovisningar från svenska kommuner åren 2012 och 2016. Resultat och slutsats: Studiens resultat visar att den totala miljömässiga och sociala hållbarhetsrapporteringen har ökat över tid. Den sociala kategorin har visats öka mellan år 2012 och år 2016 medan den miljömässiga kategorin visat sig sjunka. Den sociala kategorin har högst procentandel båda åren och är därmed den mest framstående kategorin som rapporterats av svenska kommuner avseende social och miljömässig hållbarhetsinformation. Examensarbetets bidrag: Denna studie bidrar med en nationell redogörelse för hur offentliga sektorers sociala och miljömässiga hållbarhetsrapportering ser ut med utgångspunkt i GRI:s riktlinjer. Studien har ett längre tidsperspektiv än tidigare studier inomforskningsområdet vilket efterfrågats av forskare. Studien bidrar även till ökad insikt i den offentliga sektorns hållbarhetsrapportering, hur obalanserna i rapporteringen ser ut samt förändringen över tid. Förslag till fortsatt forskning: Förslag till vidare forskning är att undersöka varför obalanserna mellan kategorierna ser ut som de gör, om det finns några faktorer som påverkar men även att genomföra en liknande studie med ett längre tidsperspektiv.

Utgångspunkten i detta arbete är att barn och barndom skapas i kontexten här och nu, vårt syfte med arbetet är därför att belysa vilken bild av sociala relationer som barn erbjuds att spegla sig i bilderböcker. Vår övergripande fråga lyder: “Hur framställs sociala relationer i bilderböcker?” Böckerna vi valt att studera är Daghemmet Rödmyran: Nya Ninni och Daghemmet Rödmyran: Till Dagis av Siv Widerberg och Cecilia Torudd, båda skrivna 1982. Vårt material analyseras med hjälp av positioneringsteori och diskursteori, eftersom dessa utgår från att individer skapas i sociala och kommunikativa processer och påverkas av samhälleliga sociala kategorier. De sociala kategorierna ålder och kön är de kategorier vi valt att fokusera på i arbetet. Vi har valt att göra en diskursanalys för att identifiera vilka antaganden om karaktärerna som finns i böckerna. Med bilderböcker som vårt empiriska material så har vi ställt analysfrågor för att synliggöra teman. Vi har identifierat sju olika teman som visar på hur sociala relationer framställs, dessa är: Karaktärer som positionerar andra, Motstånd, Grupperingar, Omsorgsgivare och omsorgsmottagare, Anknytning till mjukdjur och andra objekt, Pedagogens förhållningssätt samt Förskolläraryrket, ett kvinnligt yrke? Resultatet visar att i en social relation finns det sociala kategorier som påverkar vilken position och vilket handlingsutrymme som möjliggörs för individer, där de språkliga praktikerna blir strategin att sätta sig själv eller andra i olika positioner. Här ser vi att kategorin ålder speciellt spelar roll för hur maktpositionerna uppdelas. Vi har även fått syn på att karaktärer grupperar sig och genom detta får större handlingsutrymme. En annan del av resultatet visar att karaktärernas barnsyn påverkar de sociala relationerna, då synen på det kompetenta barnet jämnar ut positionerna mellan vuxna karaktärer och barnkaraktärer. Bilderböckerna utmanar diskursen om att förskolläraryrket lämpar sig för kvinnor men belyser samtidigt att kvinnor är i fler interaktioner än män, vilket påvisar att diskursen om omsorgsuppdraget är komplext.

The purpose of this study has been to critically review RF-SISU Vasterbottens communication channels in text and picture with a focal point of different norms related to social belonging. Which can become visible from a norm-critical perspective. To analyze how different norms can be visible in RF-SISU Vasterbottens communication channels the chosen method has been document analysis. What is normal? How do pictures and text express power structures? How are the social categories presented in text and pictures? In which sports are these social categories presented? These have been central questions to support the result of the study. The results showed that the organization in general is aware of norms in the communication when the topics are around diversity and gender equality however in general communication the invisible concepts of norms create areas of discussion. Racialization and hegemony are two of these concepts that shone through during the analysis. In order to achieve the organization's goals of gender equality and equal conditions regardless of where you are from, how you look or how you function they need to be aware consistently through their communication.

This study analyses how abusive treatment is handled in three novels for adolescents, Färglös, Näthat blues, and Fjärde riket, in order to reveal how these novels can be used as a basis for discussions of values in the teaching of Swedish in upper secondaryschool. The three novels were chosen because statistics showed that they were the most frequently borrowed books for young people under the subject heading bullying at a library in southern Sweden. The analysis shows that there are different forms of abusive treatment in the three books. Färglös describes abusive treatment against a social category, where the members of the vulnerable group are forced to protect themselves and each other as a group. Näthat blues is about net bullying, sexual harassment, and gender-related bullying against a specific individual, while Fjärde riket shows how abuse can be used as a strategy to achieve a higher power position. The latter book tells the story from the point of view of both the victim and the perpetrators. The conclusionis that the three novels, in different ways, invite changes of perspective and can function well as a basis for discussions about abuse using fictitious characters.