<p>Denna forskningsstudies syfte är att analysera hur det kvinnliga och manliga framställs i bilderböcker. Studien går ut på att undersöka hur genus gestaltas i både äldre och moderna bilderböcker. Detta har sedan jämförts för att se hur förändringen har varit de senaste 100 åren. Den äldre barnlitteraturen representeras av Elsa Beskows inflytelserika författarskap och de moderna böckerna har valts utifrån deras popularitet på 2000-talet. I studien ingår sex bilderböcker som har analyserats från samma utgångspunkter. Jag har kommit fram till att framställningen av kvinnligt och manligt i böckerna hänger tydligt ihop med hur samhället ser ut. De moderna bilderböckerna är mer medvetna om genusproblematiken och stereotyper är inte lika framträdande som i de äldre böckerna. De studier som tidigare har gjorts inom ämnet har kommit fram till samma sak och i min forskning är även det ett tydligt bevis på detta.</p>

Arbetets syfte är att få kunskap om barns reception av bilderböcker i år 1 för att som lärare kunna göra bättre litteraturval för undervisning av elever i år 1. Genom att presentera bilderböcker som skapar känslor och berör kan elever hjälpas i sitt identitetssökande samtidigt som deras läs- och skrivutveckling stimuleras. Arbetet har utförts med hjälp av boksamtal som främsta datainsamlingsmetod. Fyra elever i årskurs ett har fått ta del av fyra bilderböcker som de sedan diskuterat och relaterat till i samtal om boken. Samtalen formades efter Aidan Chambers boksamtal som går ut på att en samtalsledare ställer frågor utifrån boksamtalsdeltagarnas tankar och funderingar om en utvald text. På så sätt kan elever utvecklas och bli bättre på att tänka och samtala om texter. Arbetet visar att det finns skillnader i hur barn tar till sig olika typer av bilderböcker och att det finns skillnader mellan kön. Tex. tas böcker som beskriver barns verklighet bättre emot än böcker som inte beskriver den. Böcker som beskriver barns verklighet leder även till att existentiella och emotionella frågor ställs. Arbetet visar även att barnen tenderar att identifiera sig med karaktärer av samma kön.

Denna forskningsstudies syfte är att analysera hur det kvinnliga och manliga framställs i bilderböcker. Studien går ut på att undersöka hur genus gestaltas i både äldre och moderna bilderböcker. Detta har sedan jämförts för att se hur förändringen har varit de senaste 100 åren. Den äldre barnlitteraturen representeras av Elsa Beskows inflytelserika författarskap och de moderna böckerna har valts utifrån deras popularitet på 2000-talet. I studien ingår sex bilderböcker som har analyserats från samma utgångspunkter. Jag har kommit fram till att framställningen av kvinnligt och manligt i böckerna hänger tydligt ihop med hur samhället ser ut. De moderna bilderböckerna är mer medvetna om genusproblematiken och stereotyper är inte lika framträdande som i de äldre böckerna. De studier som tidigare har gjorts inom ämnet har kommit fram till samma sak och i min forskning är även det ett tydligt bevis på detta.

No description available.

Uppsatsen analyserar Per Gustavssons bilderbok Så gör prinsessor (2003) och Pija Lindenbaums bilderbok Kenta och barbisarna (2007), två böcker som är skrivna ur ett genusperspektiv. Syftet med analysen är att ur ett genusperspektiv analysera hur flickor och pojkar framställs i de aktuella bilderböckerna och hur lärare kan använda bilderböcker som är skrivna ur ett genusperspektiv som ett verktyg i undervisningen. Uppsatsen utgår ifrån teorier om genus och bilderböcker som tas upp av bland annat Maria Nikolajeva (2000) och Bronwyn Davies (2003). Analysen visar mönster för vad som författarna uppvisar som genusstereotypa drag och att karaktärerna i båda böckerna går emot normen genom bland annat deras sätt att vara. Ett förslag är att samtala och diskutera om genus i bilderböcker, då det kan vara en givande form att använda för att skapa tankar och reflektioner i undervisningen.

Studiens syfte är att belysa om förskolor i tre områden runt om i Uppsala väljer att låna normkritiska bilderböcker utifrån sex av de sju diskrimineringsgrunderna. Ålder är undantagen och familj är istället tillagd relaterat till att det är bilderböcker vi analyserar. Vi kommer att beskriva dessa val närmre i uppsatsen. Utifrån tre tabeller tillhandahållna av bibliotekarie på Stadsbiblioteket för perioden 21/10, 22/10–2020 analyseras 15 bilderböckerna från 2000-talet utifrån ett normkritiskt perspektiv från tre olika bibliotek i Uppsala. Frågeställningarna är vilka diskrimineringsgrunder som synliggörs i bilderböckerna och hur dessa framställs utifrån ett normkritiskt perspektiv. I studien utgår vi från ett normkritiskt perspektiv grundat i queerteorin.  Studiens resultat är att bilderböckerna som vi valt att analysera visar en minimal mångfald utifrån de olika diskrimineringsgrunderna. Genus är den diskrimineringsgrund som påvisats tillstörst del i bilderböckerna medan diskrimineringsgrunden hbtq inte synliggörs i någon av de analyserade bilderböckerna. Det vi fann mest intressant av resultatet i vår studie var att sju av de 15 utvalda bilderböckerna blev placerade under kategori X. Kategori X innebär att bilderböckerna inte utmanar eller uppmärksammar någon av de sex diskrimineringsgrunderna vi använder oss av i vårt analysschema. Vi ser även olika slags fokus på normkritik inom de tre olika områden vars utlåning studien granskar.

I vår uppsats analyserar vi regnbågsfamiljer och deras framställning där vi utgår från två bilderböcker: Malins mamma gifter sig med Lisa och Noras pappor ska gifta sig – med varandra!.Syftet med vår uppsats är att undersöka hur familjekonstellationer utanför normen framställs i bilderböcker. Vi vill i vår uppsats ta reda på om och hur de utvalda bilderböckerna kan kopplas till barns identitetsskapande samt hur de verkar för att bryta normer.För att ta reda på detta gör vi en kvalitativ tematisk studie som baseras på litteratur, vetenskapliga artiklar, artiklar och examensarbeten.Resultatet visar att barnlitteratur som handlar om familjekonstellationer utanför normen är viktig både för barn som själva lever i liknande familjekonstellationer men även för andra barn som inte gör det då deras världsbild e

Uppsatsen innehåller en komparativ semiotisk bildanalys där tre bilderböcker från olika tidsperioder undersöks. Arbetet utgick från början med intresset för bilderboken i historien och tack vare det slumpmässiga mötet mellan Moa och Milo av Josephine Ljungberg, Julia Persson och Reuben Vas, Aja baja, Alfons Åberg av Gunilla Bergström och Solägget av Elsa Beskow kunde denna uppsats ta sin form. Bildanalyserna är uppbyggda genom en semiotisk bildanalys där tre bilder från varje bok analyseras. Bilderna speglar tydliga vänskapsscener som genom analyserna genererade i semiotiska reflektioner.   Arbetet lyfter den historiska komplexitet som format barnbokstemat vänskap, som de alla har gemensamt. Olika samtida problem: barnuppfostran, integration och föräldraskap är något som format dessa barnböcker. Färg har haft olika betydelser i böckerna för att lyfta ett ämne eller för att återge en miljöbeskrivning. Formgivningen ligger i förhållandet till illustratörens stil och övriga konstnärliga arbete. Sammanfattningsvis är skildringen av temat vänskap beroende på vilken tidsperiod boken utspelar sig i. Fokuset att vänskap går att finna eller problem går att lösa återges tydligt genom de tre verken.

I förskolan har förskollärare ett komplext uppdrag där de både har som uppgift att erbjuda högläsning för barn och att motverka könsmönster som begränsar barns val, utveckling och lärande. Tidigare forskning har visat att bilderböcker förmedlar traditionella könsmönster och att barn får förståelse för hur pojkar och flickor förväntas agera utifrån detta. Syftet med vår studie var att studera hur barn gestaltas i bilderböcker ur ett genusperspektiv. Mer specifikt studerades vilka könsstereotypiska drag som barn i förskolan kom i kontakt med genom barnkaraktärer i bilderböcker. Detta har vi studerat genom en kvalitativ metod där vi genomförde en visuell textanalys av sex stycken bilderböcker, där text och bild analyseras som en helhet. Det resultat vi kom fram till var att barnkaraktärerna, i de bilderböcker som vi analyserat, inte bara har traditionella könsmönster. Resultatet visar på att samtliga karaktärer både bryter och följer könsstereotypiska drag. Den slutsats vi kom fram till var att barn i förskolan idag möter karaktärer som både följer och bryter de könsnormer som samhället har idag. Medvetna pedagoger kan använda litteratur för att belysa olika genuskonstruktioner och ge alla barn samma möjligheter att utforska och skapa sin egen identitet.

Studien har behandlat representationen av Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) i barnböcker och hur detta förhåller sig till de rådande diskurserna kring NPF samt forskning kring funktionsnedsättningar. Studien har haft särskilt fokus på Attention deficit hyperactive disorder (ADHD) och Autism, där vi genom en diskursiv text- och bildanalys har granskat böckernas innehåll och undersökt huruvida de reproducerar eller nyanserar de rådande diskurserna. Studien har utgått ifrån diskursteorins tankar om världen och dess uppbyggnad, där världen beskrivs som en social konstruktion som skapas och upprätthålls genom språket. Världen består av olika föreställningsramar som grundar sig i en gemensam sanning, även kallad diskurs. Diskurserna och den gemensamma förståelsen är inte konstanta utan är beroende av dess kontext.   Studien har utgått ifrån en litterär kontext som genom granskning av det tidigare forskningsläget och dess koppling till innehållet i böckerna, försökt att få syn på dessa diskurser och eventuella skiftningar i dem. Resultatet av studien visar på att bilderböcker till största del reproducerar och förstärker de rådande diskurserna men visar även på att det finns en viss nyansering i representationen av NPF. I de granskade böckerna var det en av diskurserna som inte fanns representerade.