Användning av laborativt material är i dagens matematikklassrum populärt och utifrån egna erfarenheter från verksamhetsförlagd utbildning finns ett stort intresse för laborativt material. Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att sammanställa tidigare forskning om laborativa arbetssätt i matematikundervisning. Tio artiklar analyseras för att få svar på vilka syften det finns med användning av laborativt material samt vilken betydelse lärares kunskap har för användningen av laborativt material. I resultatet framkommer att laborativt material kan användas för att synliggöra och bearbeta matematiskt innehåll, för att introducera nya arbetsområden, som stöd till elever med särskilda behov samt för att verklighetsanknyta matematik. Resultatet visar även på vikten av att lärare tydliggör syftet med användningen samt har kunskap om hur matematiskt innehåll framställs på bästa sätt för att leda till lärande.

Syftet med denna studie är att undesöka vilket matematiskt innehåll förskollärare synliggör vid användning av bilderboken Lilla nollan och dom andra. För att besvara studiens frågeställningar har både observationer och kvalitativa intervjuer använts. Två förskollärare från en förskola valdes ut. Barnen som deltog vid observationerna var 4-5 år gamla. Resultatet visar att förskollärarna synliggör ett brett matematiskt innehåll i den ovannämnda bilderboken. De fokuserar på siffror, räkneramsan, räknar antal och jämför form och storlek. Samtal om siffran 0 och dess betydelse förs med barnen. De reflekterar och resonerar tillsammans med barnen över olika matematiska företeelser som de möter i bilderboken med stöd av dess bilder. Förskollärarna ger också flera exempel på hur barnen har utvecklat matematiska begrepp. De tar även tillvara på den mångfald och den variation av matematik som bilderboken erbjuder. / The purpose of this study is to investigate which mathematical contents preeschool teachers visible when using the picture book Little O and all the others. In order to answer the study questions, both observations and qualitative interviews have been used. Two preeschool teachers from one preeschool were selected. The children who participated in the observations were  4-5 years old. The results show that preeschool teachers reveal a broad mathematical content in the above mentioned picture book. They focus on numbers, countingchants, counting numbers and compare the shape and size. Conversations about the number 0 and the importance of it takes place. They reflect and resonate with the children of different mathematical phenomena they encounter in the picture book by virtue of its images. Preeschool teachers also give several examples of how the children have developed mathematical concepts. They also utilize both the diversity and the variety of mathematics that the picture book offers.

När lärare undervisar i ämnet matematik på programmet bygg- och anläggning ställs de inför uppgiften att välja vilken matematik som de anser ingår i det centrala innehållet matematik inom karaktärsämnen och yrkesliv. I den här studien undersöks hur lärare utför denna uppgift, vad innehållet kan vara och vad lärarna bygger sina beslut på. Detta görs genom intervjuer med matematiklärare som undervisar byggklasser på gymnasiet. Analysen av intervjuerna har utformats med inspiration av en tematisk analys. I resultatet framgår det att ämnesöverskridande samarbete mellan matematiklärare och karaktärsämneslärare är en avgörande del i framtagandet och utförandet av relevant matematik för karaktärsämnena.

Barns tidiga möte med matematiken är viktig för deras framtida lärande och för att klara sig i samhället. Förskolans läroplan skriver hur barnen ska få möjlighet att använda sig av matematiken och vilket matematiskt innehåll som barnen ska möta. Hur förskollärare ska undervisa i matematik är dock en tolknings och kompetensfråga. Vi som arbetar inom förskolan undervisar genom metoder och med ett matematiskt innehåll som speglar våra egna erfarenheter och kunskaper om matematikundervisning. Detta gör det angeläget att studera hur matematikundervisning i förskolan genomförs. Syftet med studien är att bidra med kunskapsutveckling om didaktiska aspekter av matematikundervisning i förskolan genom att besvara forskningsfrågor som riktar sig mot förskollärares val av metod, förhållningssätt och matematiskt innehåll. I studien användes observationsschema så väl som kvalitativa intervjuer för att stärka resultaten detta analyserades med hjälp av en didaktisk modell. Resultatet visar att förhållningssätten som förskollärarna använde sig av var styrande, avvaktande, bekräftande, stöttande och lyhörd, samt att det skedde systematiskt under båda undervisningssekvenserna. Resultatet visar även att språk och kommunikation innehållande verbal kommunikation, kroppsspråk samt kommunikativt material och lekfulla inslag är vanliga metoder för att gestalta det matematiska innehållet. Förskollärarna lade störst fokus på att undervisa barnen i antal och tal. Vår inställning är att barnen i förskolan ska erbjudas en bredd av metoder, förhållningssätt och matematiskt innehåll för att gynna alla barns matematiska lärande.

PISA-rapporten 2012 identifierade försämrade matematiska kunskaper hos svenska elever i förhållande till tidigare rapporter. En av regeringens åtgärder på de dåliga resultaten var att implementera nationella bedömningsstöd i matematik. Trots implementeringen av bedömningsstöden visar PISA-rapporten 2022 att matematikkunskaperna fortsätter dala bland svenska elever. Syftet med bedömningsstöden är att ge läraren summativa underlag om elevernas sammantagna matematiska kunskaper som läraren sedan ska arbeta formativt med i undervisningen. Tidigare forskning eller rapportsammanställningar har inte klargjort vilken effekt bedömningsstöden i matematik har på undervisningen. Studien syftar därför till att utöka kunskaperna om användningen av de nationella bedömningsstöden i matematikundervisningen. Med en enkätundersökning undersöktes lärarnas åsikter om hur bedömningsstöden påverkar undervisningen om det matematiska innehållet och de matematiska förmågorna, som sammantaget ger elevernas matematiska kunskaper. Resultaten visar att bedömningsstöden i huvudsak används i avsett syfte, dock kan avvikelser urskiljas som tyder på att andra verktyg och stödmaterial hellre används för att kartlägga elevernas matematiska kunskaper. Slutsatsen av studiens resultat är att lärare i stor utsträckning arbetar med elevresultaten på bedömningsstöden i taluppfattning i ett kombinerat syfte med fokus på de sammantagna matematiska kunskaperna. Studien visar att den komplexa aktiviteten, att kartlägga och bedöma elevernas matematiska kunskaper är ett område i behov av mer forskning.