Detta arbete handlar om de rådande miljöproblem som finns i Sarajevo, Bosnien-Hercegovina. Detta arbete grundar sig primärt i att besvara frågan om det finns en korrelation mellan landskapsidentitet och de rådande miljöproblemen i Bosnien-Hercegovina.  Denna fråga besvaras utförligt genom hela undersökningen med hjälp av både primära och sekundära data. Med andra ord kan man se det besvaras i både teori och praktik. För att få en djupare förståelse börjar uppsatsen med grundinformation gällande Sarajevo likväl som Bosnien-Hercegovina för att sedan redogöra för de miljöproblem som belastar samhället. För en ytterligare förståelse av landskaps identitet beskrivs detta utförligt med hjälp av tidigare studier gällande området. För att få fram ett resultat gällande frågeställningarna har man utgått från de undersökningar som har gjorts på området över hur miljön påverkar befolkningen i området. Detta resulterade i en hypotes om att invånarna i Sarajevo borde påverkas på ett negativt sätt. Denna hypotes förstärktes sedan av en enkätundersökning där invånarna fick beskriva hur de upplevde miljöproblemens påverkan på landskaps identiteten med egna ord. Det kan konstateras utifrån både den primära data som är den tidigare forskningen samt den sekundära data vilket är min egen forskning att landskaps identiteten har påverkats negativt av de luftföroreningar som finns i Sarajevo. Hypotesen stämde alltså överens med slutresultatet i denna undersökning.

I denna uppsats har vi utvärderat Give me five, som är ett länsövergripande samarbetsprojekt mellan förskola och bibliotek. Projektet är en läsfrämjande insats, initierat av Länsbiblioteket i Västerbotten och finansierat av Kulturrådet, där den moderna bilderboken används som ett pedagogiskt redskap för att nå femåringar och vuxna i deras närhet.Vi har i uppsatsen fokuserat på projektarbetet som pågått i Umeåområdet under åren 2011-2012, utifrån förskollärarnas perspektiv. Genom kvalitativa intervjuer på sex förskolor har vi besvarat våra frågeställningar som handlar om hur förskollärarna har upplevt att arbeta med projektet, hur väl arbetet överensstämmer med projektmålen, vilken betydelse projektorganisationen haft för arbetet samt hur det fortsatta arbetet med projektet kan utvecklas. Bedömningskriterierna är förskollärarnas subjektiva uppfattningar av det faktiska projektarbetet gentemot de uppställda projektmålen.Utifrån intervjuerna och det teoretiska ramverk vi studerat har vi kommit fram till våra slutsatser. Förskollärarna tycker att det har varit positivt att arbeta med projektet eftersom att de tillsammans med barnen har varit fria att styra över det kreativa arbete som utförts och även fått ta del av olika kulturella aktiviteter. Förskollärarna har dock ej varit medvetna om de skrivna projektmålen, utan arbetat utifrån de muntliga direktiv som givits samt förskolans läroplansmål. Projektorganisatoriska utvecklingsmöjligheter finns; genom att förankra och förtydliga projektbeskrivningen, utveckla samarbetet mellan förskollärare, bibliotekarier och kulturpedagoger samt erbjuda fler fortbildningstillfällen leds förskollärarnas arbete framåt. På detta sätt kan de också bli ännu bättre vägvisare till kulturen för barnen i förskolan.

Syfte – Denna studie syftar till att bidra med en ökad förstaåelse om vad små och medelstora företag (SMF:s) efterfrågar och på vilket sätt som innovationsintermediärer kan få SMF:s att vilja delta i samarbetsprojekt. Metod – Vi genomförde en kvalitativ enskild fallstudie vid en innovationsintermediär och primärdata insamlades genom 39 intervjuer, fördelat på fyra olika typer av informantgrupper: (1) anställda vid innovationsintermediären, (2) SMF:s, (3) stora företag, och (4) övriga aktörer (t.ex. finansiärer och myndigheter). Dataanalysen bestod av en tematisk analys för att identifiera SMF:s behov och hur innovationsintermediären kan tillgodose behoven. Resultat – Vårt resultatavsnitt är indelat i tre delar: (1) först presenterar vi sex olika värden som innovationsintermediärer skapar för SMF:s vid samarbetsprojekt, (2) i den andra delen presenterar vi elva attribut som gör det attraktivt att delta i samarbetsprojekt för SMF:s på företagsspecifik nivå, samarbetsprojektnivå och innovationsekosystemnivå, och (3) vi presenterar en processbeskrivning om hur innovationsintermediärer skulle kunna skapa attraktiva samarbetsprojekt för SMF:s. Teoretiska och praktiska bidrag – Denna studie bidrar till en ökad förståelse för innovationsintermediärer genom att belysa vad som bidar till att samarbetsprojekt med en innovationsintermediär är attraktiva för SMF:s, vilket inte uppmärksammats i befintlig litteratur. Studien understödjer även tidigare funna värden och identifierar nya värden som en innovationsintermediär kan skapa för SMF:s, för att sedan sammankoppla dessa till de attraktiva attribut som vi funnit. Studien har även ett praktiskt bidrag i form av en processbeskrivning, som kan hjälpa företagsledningar och beslutstagare hos innovationsintermediärer att förstå hur attraktiva samarbetsprojekt för SMF:s skulle kunna utformas. Begräsningar och framtida forskning – Detta är en enskild fallstudie och har således endast undersökt en innovationsintermediär, i detta fall ett forskningsinstitut, vilket kan påverka studiens generaliserbarhet. Därav rekommenderar vi framtida forskning att fortsatt undersöka frågeställningen genom en flerfallstudie eller studier som undersöker andra innovationsintermediärer. / Purpose – This study aims to contribute with an increased understanding of what small and medium-sized enterprises (SMEs) demand and how innovation intermediaries can increase the willingness among SMEs to participate in collaborative projects. Method – We conducted a qualitative single case study at an innovation intermediary. Primary data was collected through 39 interviews, divided into four different types of groups: (1) employees at the innovation intermediary, (2) SMEs, (3) incumbent firms, and (4) other actors (e.g., financiers and authorities). The findings were generated by using a thematic analysis to identify SMEs’ needs and how the innovation intermediary can meet those needs. Findings – Our findings section is divided into three parts: (1) first we present six different values that innovation intermediaries create for SMEs in collaborative projects, (2) in the second part we discuss eleven attributes that make it attractive to participate in collaborative projects for SMEs at company-specific level, collaborative project level and innovation ecosystem level, and (3) we provide a roadmap of how innovation intermediaries could create attractive collaborative projects for SMEs. Implications – This study contributes to an increased understanding of innovation intermediaries by highlighting what contributes to collaborative projects with an innovation intermediary being attractive to SMEs. This has not been observed in the existing literature. The study also supports previously found values, identifying new values that an innovation intermediary can create for SMEs, and linking both these values to the attractive attributes that we identified. Based upon the findings a roadmap was created to offer top management and decision-makers at innovation intermediaries a tool to design collaborative projects attractive to SMEs. Limitations and future research – This is an individual case study and has thus only examined one innovation intermediary, in this case, a research institute, which may affect the generalizability of the study. Therefore, we recommend future research to investigate our research questions through multiple case studies or studies examining other innovation intermediaries.