• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 5
  • Tagged with
  • 5
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Yrkesutbildningens förändring från 1960 till 2011 ur utbildningspolitiskt perspektiv

Johansson, Tomas, Rosander, Jörgen January 2012 (has links)
We conducted this study because a new school reform begins in 2011. Our study is in between 1960 - 2011. The survey methodology is the following; we use literature, previous studies and curricula. Rating has returned to a more equitable system. This means that the range has decreased in each grade level. Industry has been involved and affected programs and curricula. Short courses have disappeared and GY11kommer to tighten eligibility requirements. This places greater demands on schools and students. The new grading scale will be fairer to the students. The courses have been following the development of society. It is also true that businesses have had opportunities to customize programs for their purposes, so that they have professionals with the basic knowledge they need. The eligibility requirements have been more or less vague and changed over the years. Some reforms have been easier for weak students to get an education. But with 11 GY(the new reform) has requirements tightened. We have come back to a class society. With it, it will once again become segregation between classes. Both those of upper secondary education and in society. As it seems, it is important for each schools minister to get a new school easily confused reform. To raise the status of certain programs, increased and then decreased and then increased again with GY11.The grades have changed over the years, many are.
2

Effekterna av de nya behörighetskraven i särskolan

Ekberg Roxlin, Johanna January 2012 (has links)
Syftet med detta examensarbete är att belysa vad specialpedagoger arbetar med i särskolan ur såväl rektors och specialpedagogers perspektiv. Syftet är också att belysa hur de nya kraven om behörighet påverkar pedagogerna i en kommun i södra Sverige där det erbjuds särskola från skolår ett till och med gymnasienivå.Jag valde att göra en totalundersökning i en kommun som erbjuder särskola från skolår ett till och med gymnasium. Metoden jag valde för att insamla min empiri var både genom enkätundersökning och genom halvstrukturerade intervjuer. En enkät delades ut till samtliga pedagoger verksamma i särskolan från skolår ett till och med gymnasium. Därtill kompetterades empirin med intervjuer med de rektorer som har särskola i sin verksamhet. Resultatet analyserades sedan utifrån ett kvalitativt perspektiv. När jag analyserade min empiri var jag inspirerad av verksamhetsteoretiskt perspektiv där jag utgick från att verksamheten som helhet var analysenheten. Slutsatsen jag kan dra av den insamlade empirin är att införandet av de nya behörighetskraven (SFS 2011:326) väcker kraftiga reaktioner hos de pedagoger som arbetar i särskolans verksamhet. Hela verksamheten står inför stora förändringar och de specialpedagoger som arbetar i särskolan kan komma att få antingen vidarutbilda sig eller få ny funktion i verksamheten. Både pedagoger och rektorer ser vinning med de nya behörighetskraven men väljer att invänta mer direktiv från skolverket innan vidare åtgärder sker. Med hjälp av uppgifter från skolverket (2010) kan det dras svaga slutsatser om att det är få som är behöriga pedagoger inom särskolan enligt förordningen om behörighet och legitimation för lärare och förskollärare och utnämning av lektor (SFS 2011:326) och att det kommer krävas stora insatser för att få behörig personal i särskolan. / The purpose of this paper is to highlight what special education teachers is working with in special schools. The angle is from both the headmasters and teachers perspective. It also aims to highlight the effect of the new qualification requirements in special schools.I chose to do a comprehensive survey of a municipality that offers special education from grade one through high school. The method I chose to collect my data was both qualitative and quantitative. A questionnaire was distributed to all teachers working in special education from grade one through high school. To get the headmasters perspective I chose to make an interview with those who had pupils from special schools. When I analyzed my data, I was inspired by activity theory perspective, I assumed that the whole special school system was the unit of analysis. The conclusion from the collected empirical data is that the introduction of the new qualification requirements (SFS 2011:326) raises the strong reaction of the teachers working in special needs school activities. The whole system is facing major changes and the special education teachers working in special schools may have either further education or find themselves in a new feature in the system. Both teachers and headmasters can see the benefit of the new eligibility requirements, but choose to wait for more directives from higher court before further action takes place. With the help of survey made by higher court (2010) there can be drawn weak conclusions that there are few qualified teachers in special schools dew to the new requirements and that it will require major efforts to obtain qualified teachers in special schools.
3

Utanför kunskapssamhället? : En studie av 1990-talets skolförändringar och deras betydelse för ungdomars möjligheter att söka vidare till högre studier

Holmberg, Jörgen January 2010 (has links)
I uppsatsen undersöks huruvida 1990-talets omfattande omstrukturering av den svenska skolan, i synnerhet det nya betygssystemet och de nya behörighetsreglerna vilka infördes 1998, påverkat elevers betyg och därmed möjligheter att söka vidare till gymnasieskolan och/eller till högre studier i olika utsträckning beroende på var man genomfört sina studier. Som stöd för antagandet att så kan ha skett stödjer jag mig på den teoribildning som finns kring arbetsprocesser och arbetsvillkor med människor i så kallade människobehandlande organisationer (Human Service Organisations). Denna teoribildning gör klart att förändringsprocesser i människobehandlande organisationer som till exempel skolor är mycket svåra att styra och kontroller då både elever, lärare och skolledning aktivt kommer att påverka förändringsarbetet på olika sätt och därmed även måluppfyllelsen. Dessutom måste en organisation som skolan verka i och förlita sig på stöd från den lokala omgivningen, vilket medför att statligt beslutade reformer mycket väl kan ta sig olika uttryck i områden med olika lokala kulturer. I uppsatsen jämförs statistik för grund- och gymnasieskoleelevers betyg, studiebehörighet och övergångsfrekvens till vidare studier under åren 1992 till och med 2007 i en glesbygdskommun (Ljusdals kommun), i ”genomsnittsglesbygdskommunen” och i riket som helhet. Resultaten visar att eleverna i Ljusdals kommun påverkats av 1990-talets skolförändringar i större utsträckning än den genomsnittliga glesbygdskommunen och riket totalt. Ljusdalsungdomarnas studieresultat på grund- och gymnasieskolan har i ökande omfattning diskvalificerat dem från möjligheterna att söka högre studier jämfört med vad som blivit fallet i den genomsnittliga glesbygdskommunen och i riket som helhet. Ett antal möjliga förklaringar till ovanstående utveckling diskuteras. Tidigare forskning visar att den klart tyngst vägande faktorn för en elevs studieframgång är föräldrarnas utbildningsbakgrund. I uppsatsen konstateras att utbildningsnivån i Ljusdal generellt sett är låg vilket därmed skulle innebära att Ljusdalseleverna har sämre förutsättningar att nå de av staten fastställda undervisningsmålen. Huruvida så var fallet mättes inte i det tidigare relativa betygsystemet men i och med införandet av de nya mål- och kunskapsrelaterade kursplanerna, det nya betygssystemet och de hårdare behörighetskraven till gymnasieskolan blev möjligen dessa kunskapsbrister synliggjorda. Vidare diskuteras huruvida ett alltför stort fokus på de tre behörighetsgivande ämnena i grundskolan kan ha lett till kunskapsluckor och bristande motivation både här och senare på gymnasiet. Statistik visar även att Ljusdalselevernas relativt sett svagare prestationer på gymnasieskolan föregåtts av en minskad andel behöriga lärare i Ljusdal. Under åren då Ljusdal tappar mark gentemot de jämförda områdena vad gäller andelen elever som fullföljt sina gymnasiestudier och andelen elever som nått grundläggande behörighet till högre studier ser vi också en relativ minskning av andelen elever på studieförberedande program i Ljusdal. Detta bör i sig ha varit en bidragande orsak till den negativa utvecklingen då måluppfyllelsen på dessa program generellt sett är högre än på övriga program. Slutligen diskuteras rektors viktiga roll som pedagogisk ledare och problemlösare i den kommunaliserande mål- och resultatstyrda skolan. I uppsatsen konstateras att Ljusdal under den senaste 10-årsperioden haft ett uppseendeväckande stort antal korttidsanställda rektorer och därmed bristande kontinuitet i ledarskap vilket kan vara en bidragande orsak till att kommunen halkat efter övriga glesbygdskommuner och riket när det gäller skolprestation. Sammantaget indikerar det statistiska underlag som presenterats och diskuterats i uppsatsen att 1990-talets omfattande förändringar av den svenska skolan, med kommunalisering, nya läroplaner, nya betygskriterier och nya behörighetsregler till gymnasieskolan som några av de viktigaste, lett till större skillnader i hur kommuner med olika lokal kultur organiserar sin skolverksamhet och att detta i sin tur påverkat elevers studieresultat på olika sätt och i olika utsträckning.
4

Behörighetskrav inför gymnasial yrkesutbildning - vem innesluts och vem utesluts? / Admittance Criteria to Upper Secondary Vocational Schools - who is to be included and who is to be excluded?

Lundberg, Kjell January 2008 (has links)
<p>Behörighetskrav inför</p><p>gymnasial yrkesutbildning -</p><p>vem innesluts och vem utesluts?</p><p>Kjell Lundberg</p><p>Sammanfattning</p><p>Bakgrunden till mitt valda ämne är att jag arbetar på ett fordonstekniskt PRIV program. Elever</p><p>som går detta program har inte blivit antagna till ett nationellt program på grund av behörighetskraven</p><p>i Lpf-94. Flera av dessa elever skulle klara karaktärsämnena på ett nationellt program,</p><p>men skulle ha stora svårigheter i kärnämnena, även med extra hjälp.</p><p>De läroplansutredningar och behörighetskrav som jag har studerat är för: 1955 års yrkesskolreform,</p><p>Lgy-70, Lpf-94 och SOU 2008:27 Framtidsvägen – en reformerad gymnasieskola (förslag</p><p>till gymnasiereform GY-10).</p><p>Syftet med studien:</p><p>• Hur ser behörighetskraven till yrkesutbildning ut i de olika läroplanerna?</p><p>• Vad är tankarna bakom läroplanerna?</p><p>• Hur kan kraven i utredningarna till läroplanerna ses i ljuset av perspektiv på kunskap?</p><p>Metoden jag har använt mig av är en dokumentstudie och kunskapsbegreppet används som</p><p>teoretiskt perspektiv.</p><p>Studien börjar med en historisk utblick på yrkesutbildningar. Den fortsätter sedan med en</p><p>förklaring av syftet med läroplaner och framarbetningsstrategier av läroplaner.</p><p>Resultaten av min studie är: Med 1955 års yrkesskolreform flyttades yrkesutbildningen in i</p><p>skolmiljö. De två huvudargumenten till detta var att statsmakten ville göra det möjligt att fostra</p><p>ungdomar till demokratiska medborgare och man såg inte hur arbetsmarknaden skulle hinna</p><p>med att utbilda lärlingar.</p><p>Lgy-70 har de generösaste antagningsvillkoren. I denna läroplan blev nästan alla ungdomar</p><p>antagna till yrkesutbildning förutom att det fanns chans att bli antagen under fri kvot. Den fria</p><p>kvoten öppnade dörren för bl.a. ungdomar med utländskt utbildning och sökande som på grund</p><p>av handikapp inte kunnat uppnå full behörighet.</p><p>Lpf-94 är unik på det sättet, att det var första gången kärnämnesbetyg från grundskolan användes</p><p>som behörighetskrav till yrkeslinjerna. Samtliga program blev treåriga och gemensamma</p><p>kärnämnen infördes.</p><p>Gymnasieutredningen SOU 2008:27 (GY-10) föreslår en tydlig skärpning av behörighetskraven</p><p>för yrkesprogrammen. Utredaren föreslår minst godkänt i åtta kärnämnen, i jämförelse</p><p>med dagens tre. Nu är cirkeln sluten vad gäller yrkeskunskaperna. Utredaren föreslår vidare en</p><p>yrkesexamen, som ger en erkänd kompetens i yrket och med en komplimenterande lärlingsutbildning</p><p>till yrkesprogrammen. Nu hoppas utredarna att arbetsmarknaden skall ha kapacitet att</p><p>utbilda lärlingar, som man inte var övertygad om arbetsmarknaden hade på 50-talet.</p><p>Vidare resultat av min studie ger vid handen följande: Det källmaterial till läroplanerna jag</p><p>har analyserat har använt i stort sett samma argument till att ändra läroplanerna. Näringslivet</p><p>vill ha förändring t.ex. bättre yrkeskunskaper och statsmakten vill försäkra sig om en bred medborgarfostran</p><p>tillsammans med en möjlighet för individen att senare i livet genomgå kompetensutveckling</p><p>och högskolestudier.</p><p>Abstract</p><p>The decision to select this particular content of my thesis was due to my present occupation as a</p><p>teacher attached to a vehicle mechanics “PRIV” programme (reduced national program). Students</p><p>who participate in this programme have been excluded from the national programme due</p><p>to the criteria of admittance in Lpf-94. Several of these students would pass the trade subjects at</p><p>the national programme, but encounter difficulties with the basic subjects, in spite of added</p><p>support.</p><p>I have scrutinized the following curriculum proposals and admittance rules for: 1955 Trade</p><p>School Reform, Lgy-70, Lpf-94 and SOU 2008:27 Framtidsvägen – en reformerad gymnasieskola</p><p>(the current proposal to a new Upper Secondary School Reform, GY-10). The hypothesis</p><p>of my study is to find answers to the following questions:</p><p>• What rules of admittance applies to Vocational Schools in the different Curriculums?</p><p>• What is the basic content of thoughts behind the different Curriculums?</p><p>• How do the demands for in the proposals of the curriculums meet the conceptions of</p><p>knowledge in perspective?</p><p>The method used is a literature study and conception of knowledge is used as the theoretical</p><p>perspective.</p><p>The literature study commences with a historical retrospection of vocational training. From</p><p>there it elaborates on the purpose of curriculums and the design strategies of same.</p><p>The conclusion of my thesis is: The 1955 Reform of the trade school established the vocational</p><p>training within the existing educational training system, due to the desire from the government</p><p>to avail the possibilities in bringing up young people as responsible and democraticly</p><p>aware citizens. There was also a fear that the market did not have the capacity to train enough</p><p>trainees.</p><p>Lgy-70 has got the most generous admittance conditions. The authorities at that time realised</p><p>the importance of that education above elementary school level was availed to everybody. Even</p><p>in the case of not being born in Sweden or being a handicapped student.</p><p>Lpf-94 is unique in the following way: It introduced restrictions to enrol to the Upper Secondary</p><p>School (vocational school). All programmes became three years and all students studied</p><p>the same basic subjects.</p><p>The proposal which forms GY-10 reinforces the trend of restrictions to enrol to the Upper</p><p>Secondary School. At the same time this proposal is back to the 1955 Trade School ambition of</p><p>acquiring final trade skill. An apprenticeship as a complement to the in-house training is proposed</p><p>and further, now, the researchers are hopeful that the market shall have the capacity to</p><p>train trainees, contrary to what the researchers believed in the fifties.</p><p>Finally, all the proposals to curriculums have used the same argument to the content of the</p><p>curriculums. The business environment demands a change and the authorities will ensure a</p><p>broad civil obedience, together with a possibility for the citizen to study at the next level.</p>
5

Behörighetskrav inför gymnasial yrkesutbildning - vem innesluts och vem utesluts? / Admittance Criteria to Upper Secondary Vocational Schools - who is to be included and who is to be excluded?

Lundberg, Kjell January 2008 (has links)
Behörighetskrav inför gymnasial yrkesutbildning - vem innesluts och vem utesluts? Kjell Lundberg Sammanfattning Bakgrunden till mitt valda ämne är att jag arbetar på ett fordonstekniskt PRIV program. Elever som går detta program har inte blivit antagna till ett nationellt program på grund av behörighetskraven i Lpf-94. Flera av dessa elever skulle klara karaktärsämnena på ett nationellt program, men skulle ha stora svårigheter i kärnämnena, även med extra hjälp. De läroplansutredningar och behörighetskrav som jag har studerat är för: 1955 års yrkesskolreform, Lgy-70, Lpf-94 och SOU 2008:27 Framtidsvägen – en reformerad gymnasieskola (förslag till gymnasiereform GY-10). Syftet med studien: • Hur ser behörighetskraven till yrkesutbildning ut i de olika läroplanerna? • Vad är tankarna bakom läroplanerna? • Hur kan kraven i utredningarna till läroplanerna ses i ljuset av perspektiv på kunskap? Metoden jag har använt mig av är en dokumentstudie och kunskapsbegreppet används som teoretiskt perspektiv. Studien börjar med en historisk utblick på yrkesutbildningar. Den fortsätter sedan med en förklaring av syftet med läroplaner och framarbetningsstrategier av läroplaner. Resultaten av min studie är: Med 1955 års yrkesskolreform flyttades yrkesutbildningen in i skolmiljö. De två huvudargumenten till detta var att statsmakten ville göra det möjligt att fostra ungdomar till demokratiska medborgare och man såg inte hur arbetsmarknaden skulle hinna med att utbilda lärlingar. Lgy-70 har de generösaste antagningsvillkoren. I denna läroplan blev nästan alla ungdomar antagna till yrkesutbildning förutom att det fanns chans att bli antagen under fri kvot. Den fria kvoten öppnade dörren för bl.a. ungdomar med utländskt utbildning och sökande som på grund av handikapp inte kunnat uppnå full behörighet. Lpf-94 är unik på det sättet, att det var första gången kärnämnesbetyg från grundskolan användes som behörighetskrav till yrkeslinjerna. Samtliga program blev treåriga och gemensamma kärnämnen infördes. Gymnasieutredningen SOU 2008:27 (GY-10) föreslår en tydlig skärpning av behörighetskraven för yrkesprogrammen. Utredaren föreslår minst godkänt i åtta kärnämnen, i jämförelse med dagens tre. Nu är cirkeln sluten vad gäller yrkeskunskaperna. Utredaren föreslår vidare en yrkesexamen, som ger en erkänd kompetens i yrket och med en komplimenterande lärlingsutbildning till yrkesprogrammen. Nu hoppas utredarna att arbetsmarknaden skall ha kapacitet att utbilda lärlingar, som man inte var övertygad om arbetsmarknaden hade på 50-talet. Vidare resultat av min studie ger vid handen följande: Det källmaterial till läroplanerna jag har analyserat har använt i stort sett samma argument till att ändra läroplanerna. Näringslivet vill ha förändring t.ex. bättre yrkeskunskaper och statsmakten vill försäkra sig om en bred medborgarfostran tillsammans med en möjlighet för individen att senare i livet genomgå kompetensutveckling och högskolestudier. Abstract The decision to select this particular content of my thesis was due to my present occupation as a teacher attached to a vehicle mechanics “PRIV” programme (reduced national program). Students who participate in this programme have been excluded from the national programme due to the criteria of admittance in Lpf-94. Several of these students would pass the trade subjects at the national programme, but encounter difficulties with the basic subjects, in spite of added support. I have scrutinized the following curriculum proposals and admittance rules for: 1955 Trade School Reform, Lgy-70, Lpf-94 and SOU 2008:27 Framtidsvägen – en reformerad gymnasieskola (the current proposal to a new Upper Secondary School Reform, GY-10). The hypothesis of my study is to find answers to the following questions: • What rules of admittance applies to Vocational Schools in the different Curriculums? • What is the basic content of thoughts behind the different Curriculums? • How do the demands for in the proposals of the curriculums meet the conceptions of knowledge in perspective? The method used is a literature study and conception of knowledge is used as the theoretical perspective. The literature study commences with a historical retrospection of vocational training. From there it elaborates on the purpose of curriculums and the design strategies of same. The conclusion of my thesis is: The 1955 Reform of the trade school established the vocational training within the existing educational training system, due to the desire from the government to avail the possibilities in bringing up young people as responsible and democraticly aware citizens. There was also a fear that the market did not have the capacity to train enough trainees. Lgy-70 has got the most generous admittance conditions. The authorities at that time realised the importance of that education above elementary school level was availed to everybody. Even in the case of not being born in Sweden or being a handicapped student. Lpf-94 is unique in the following way: It introduced restrictions to enrol to the Upper Secondary School (vocational school). All programmes became three years and all students studied the same basic subjects. The proposal which forms GY-10 reinforces the trend of restrictions to enrol to the Upper Secondary School. At the same time this proposal is back to the 1955 Trade School ambition of acquiring final trade skill. An apprenticeship as a complement to the in-house training is proposed and further, now, the researchers are hopeful that the market shall have the capacity to train trainees, contrary to what the researchers believed in the fifties. Finally, all the proposals to curriculums have used the same argument to the content of the curriculums. The business environment demands a change and the authorities will ensure a broad civil obedience, together with a possibility for the citizen to study at the next level.

Page generated in 0.0542 seconds