<p>Vi har gjort en enkätstudie för att undersöka hur lärare i grundskolans senare år arbetar med betyg och pedagogisk bedömning. Vi vände oss till lärare i grundskolans senare år. De huvudsakliga frågorna i enkäten handlade om vad lärarna bedömer hos eleven och hur de går tillväga för att göra sina bedömningar. Vi fann att vissa lärare arbetade med pedagogisk bedömning och andra inte. En av anledningen ansåg vi vara att lärarna inte fått tillräckligt med information vid införandet av Lpo 94 och det nya betygssystemet för att kunna bedöma eleverna utifrån ett pedagogiskt förhållningssätt. En annan anledning menar vi är bristen på tid. Lärarna har inte fått den tid som krävs för att anpassa sig till dagens styrdokument och utarbeta nya bedömningsunderlag.</p>

Vi har gjort en enkätstudie för att undersöka hur lärare i grundskolans senare år arbetar med betyg och pedagogisk bedömning. Vi vände oss till lärare i grundskolans senare år. De huvudsakliga frågorna i enkäten handlade om vad lärarna bedömer hos eleven och hur de går tillväga för att göra sina bedömningar. Vi fann att vissa lärare arbetade med pedagogisk bedömning och andra inte. En av anledningen ansåg vi vara att lärarna inte fått tillräckligt med information vid införandet av Lpo 94 och det nya betygssystemet för att kunna bedöma eleverna utifrån ett pedagogiskt förhållningssätt. En annan anledning menar vi är bristen på tid. Lärarna har inte fått den tid som krävs för att anpassa sig till dagens styrdokument och utarbeta nya bedömningsunderlag.

Syftet med studien var att beskriva och analysera lärarens roll i och erfarenhet kring arbetet med pedagogiska utredningar, då elever i behov av särskilt stöd i grundskolan är föremål för utredning för mottagande i grundsärskolan. Studien ämnade beskriva och analysera lärarnas erfarenheter av att skriva pedagogiska utredningar utifrån organisations-, grupp- och individnivå på de utvalda grundskolorna. Vi ville även beskriva hur arbetet kring utförandet av pedagogiska utredningar gjordes utifrån de specialpedagogiska perspektiven. Studien byggde på en kvalitativ studie med 14 intervjuer med verksamma lärare i grundskolan. Den pedagogiska utredningen bestod av två delar; en pedagogisk kartläggning och en pedagogisk bedömning. Resultatet visade att alla lärarna var delaktiga i den pedagogiska kartläggningen kring eleven. I de flesta fall skrev lärarna kartläggningen själva med stöd av en specialpedagog/speciallärare. Kartläggningarnas tyngdpunkt låg på individnivå och till en viss del på gruppnivå. Vår studie visade att i flera fall skrev lärarna bedömningarna med hjälp av en specialpedagog. I ett fall skrev läraren den pedagogiska bedömningen helt själv. Lärarna ansåg att specialpedagogen/specialläraren borde skriva de pedagogiska utredningarna eftersom de har specialpedagogisk kompetens. Studien visade att rektorerna inte var delaktiga, inte heller elever och föräldrar i den grad som Skolverket rekommenderar. Alla deltagare uppgav tidsbristen som ett dilemma. Tidsbristen var avgörande för att påbörja en utredning eftersom den tar lång tid i anspråk att skriva. Många av skolorna saknade tydliga rutiner för hur pedagogiska utredningar skulle genomföras.

I denna kvalitativa intervjustudie har fem förskoleklasspedagoger beskrivit sina upplevelser av att arbeta med kartläggning av elevers språkliga medvetenhet i förskoleklass. Frågorna har handlat om vad de tillfrågade pedagogerna anser syftet är med kartläggning samt hur de arbetar före, under och efter en kartläggningssituation i svenska. Deras tankar kring det nya kartläggningsmaterialet Hitta språket har också efterfrågats. Urvalet har bestått av bekvämlighetsurval bestående av pedagoger i förskoleklass som arbetat minst ett år. Intervjuerna har sedan transkriberats och analyserats utifrån det sociokulturella perspektivet med hjälp av en tematisk analys.Resultatet visar att lärarna är positivt inställda till kartläggningens syfte. Arbetet före, under och efter en kartläggning ser olika ut beroende på vad pedagogerna tolkar som hjälp till eleverna samt hur/om de väljer att applicera resultatet på sin undervisning. Den aspekt som lärarna är mest kritiska till är den tid och utbildning de fått för att lära känna det nya materialet innan det ska börja användas / In this qualitative interview study five preschoolteachers have described their experiences of working with the mapping of students ' linguistic awareness in preschool.  The questions has been about what they think the purpose of mapping students is and also how they described their work before, during and after a mappingsituation in swedish. Their thoughts about the new mappingmaterial Hitta språket have also been asked. The sample consisted of comfort selection with educators in the preschool class who had worked at least one year. The interviews have then been transcribed and analysed according to the socio-cultural perspective with the help of a thematic analysis.  The result shows that the teachers are favourably disposed to the purpose of mapping. Work before, during and after mapping is very different depending on what educators, interprets as help to the students and how/if they choose to apply the result on their teaching. The aspect the teachers were most critical to is the time issue and training they received to get to know the new material before they will start using it.

Upprinnelsen till studien var en önskan och intention att belysa och öka förståelsen för ett av grundskolans ofta använda dokument, pedagogisk bedömning. Vår förhoppning är att studien ska kunna fungera som ett diskussionsunderlag i grundskolan. Syftet var att se och upptäcka mönster, likheter och skillnader i sättet att skriva bedömningar på. Vi valde att studera olika perspektiv som blev framträdande i texten samt vilka ord och begrepp som vanligen förekom. Studiens teoribakgrund tog stöd i såväl specialpedagogiska perspektiv som i systemteori. Det relationella perspektivet vill beskriva eleven i aktuell miljö samt det kategoriska perspektivet som i hög utsträckning belastar individen och gör eleven till bärare av svårigheter. Genom att använda kvalitativ innehållsanalys som metod för undersökningen skapades möjlighet att utgå från materialet mer förutsättningslöst. Avsikten med studien var inte att generalisera, meningen var att förstå något utifrån sin specifika kontext. Kvalitativ metod och innehållsanalys valdes ut som mest lämplig. I analysens djupare skede användes så kallad post-coding, en kodning av ord i efterhand för att på så sätt låta ord och begrepp uppstå ur empirin och inte vara på förhand bestämda. Empirin bestod av 20 pedagogiska bedömningar från fyra olika skolor och hade fokus på skolår 1–5. Vår tolkning av texterna visade på ett övervägande kategoriskt perspektiv genom ett tydligt bristperspektiv på den enskilda individens tillkortakommande. Individer framställdes i många fall som problem som skolan hade svårigheter att anpassa verksamheten efter. Många bedömningar visade på liknande mönster och även liknande orsaker till utredning. En stor del av bedömningarna kunde härledas till elevers behov av tydliggörande vardag. Detta samtidigt som vår uppfattning om dokumenten var att även dessa visade på en otydlighet eller mångtydighet genom att vara oprecisa och vaga. Det var ett mönster att man många gånger visste vad som skulle gynna en elev men det skrevs aldrig ut vem som skulle göra något när förändringen skulle ske på grupp- och organisationsnivå. Trots uppmaning från Skolverket (2014a) om vikten av språkbruk förekom en ansenlig mängd värderande ord av individen, enligt vår tolkning av texten. Resonemang fördes om komplexiteten mellan skolans uppdrag att dels identifiera och uppmärksamma elever i behov av stöd samt att dels bejaka olikheter med inkludering som mål. Ett dilemma som framkom var kring rektorns roll. Genom att rektorn innehar en komplex roll att dels vara den som har ansvar för ekonomi och budget och dels vara den som ser till att alla elever ska få det stöd som behövs för att nå sina mål. Styrdokumenten tydliggör att alla elever ska kunna nå sin fulla potential och utvecklas på bästa sätt och vilket ger eleverna rätt till det stöd som behövs för att nå dit. Specialpedagoger i grundskolan har många gånger det övergripande ansvaret för arbetet med och kring utredningar och kan fungera som vägvisare i arbetet vad gäller språkbruk och normer i samtalet kring dessa frågor, därav studiens vikt. I studien sågs det genomgående att eleverna behövde stöd i tydlighet och struktur i sin skolvardag och sina studier. Med ordet tydlighet som utgångspunkt kan det resoneras kring hur det redan förebyggande kan arbetas kring detta. Genom förebyggande arbete skulle elevernas vardag och studier kunna tydliggöras för alla elever. Detta är något som kan komma in långt tidigare i skolans hälsofrämjande arbete. Specialpedagogen har en viktig roll i att verka för tydliggörande pedagogik för den stora massan elever för att på så vis förebygga att elever i lika hög utsträckning hamnar i behov av anpassningar eller särskilt stöd.

No description available.

Genomförda undersökningar visar att formativ bedömning förbättrar elevers inlärning och förståelse. Den svenska läroplanen från 2011 ger tydliga indikationer på att formativ bedömning ska inkluderas i undervisningen. Vår diskussion i denna uppsats är därför aktuell och den visar hur forskare artikulerar fenomenet formativ bedömning. Litteraturstudien inkluderar information om vad formativ bedömning innebär och förslag på hur man kan arbeta utifrån ett sådant arbetssätt. Vår studie visar att de viktigaste komponenterna inom formativ bedömning är att tydliggöra målen, återkoppling samt själv- och kamratbedömning. Beskrivningarna av dessa resulterar i en analys där vi diskuterar det formativa arbetssättet. Både positiva och negativa aspekter tas upp. Vårt syfte med denna uppsats är att införskaffa djupare kunskaper om formativ bedömning likväl för oss själva som för redan aktiva lärare. Vi har en föraning om att många lärare inte har tillräckliga kunskaper kring ämnet och vår förhoppning är att denna uppsats kan fungera som ett verktyg för lärare som arbetar med eller skulle vilja arbeta med formativ bedömning. / Previous research shows that formative assessments improve pupils’ learning and understanding. Also, the Swedish Curriculum 2011 gives clear guidance that formative assessment should be included in school. Our discussion in this essay is therefore needed and it deals with how researchers articulate the phenomenon formative assessment. The study includes information about what formative assessment means and suggestions for how to work with it are given. The main parts within formative assessment are to clarify learning goals, feedback and self- and peer assessment. The information about these main parts ends in an analysis where a discussion about formative assessment and its positive and negative effects takes place.   Furthermore, the purpose of this essay is to inherit deeper knowledge about formative assessment as well for ourselves as for teachers already on duty. We anticipate that many teachers do not have sufficient knowledge about formative assessment and our expectation is that this essay can function as a tool for teachers who work or would like to work with formative assessment.