Högre skolprestationer i språk hos flickor än hos pojkar, kan förklaras med både biologiska orsaker som till exempel hjärnans utveckling och miljörelaterade orsaker utifrån begreppet genus. Skrivsvårigheten dyslexi har bara biologiska orsaker vilka härleds till fonologiska nedsättningar och är vanligare hos pojkar än hos flickor.   I den här studien undersöks 90 elevers språkliga medvetenhet i grundskolans tidiga årskurser 1-4, med syftet att finna vilka skillnader som finns mellan flickors och pojkars skrivförmåga. Skillnaderna ställs sedan mot vad som kan vara orsaker till flickors bättre språkliga skolprestationer i förhållande till pojkars.   Den språkliga medvetenheten undersöks i de fonologiska, semantiska, morfologiska och syntaktiska nivåerna, genom att analysera förmågorna som kan spegla medvetenheten i varje nivå hos flickorna respektive pojkarna. Resultatet presenteras i procent och diagram med kommentarer.   Resultatet visar att skillnaderna mellan flickorna och pojkarna i de undersökta grupperna är störst i den fonologiska nivån och utifrån det förs en diskussion kring orsaker till könsskillnader i skolprestationer.

Alla barn bör ges möjlighet att delta på samma villkor i klassrumsundervisningen och känna tillhörighet i gruppen. Många läromedel i dag är gjorda för elever i mitten av normalfördelningskurvan och därför får de som inte tillhör denna grupp svårigheter att delta i den gemensamma klassrumsundervisningen.      Studiens syfte var att undersöka vilken sorts läsläror för årskurs 1 som klasslärare, speciallärare och specialpedagoger anser är välfungerande och kan användas av alla barn i klassen. En kvalitativ undersökning med hjälp av sju strukturerade intervjuer med klasslärare, speciallärare och specialpedagoger har gjorts i två olika kommuner.   Studien visade bland annat att valet av läslära är ett kollegialt beslut styrt av ekonomiska förutsättningar. Detta kan medföra att den enskilda pedagogen inte alltid kan få den läslära som är optimal för sin elevgrupp. Läslärorna är uppbyggda av antingen helordsmetoden, ljudmetoden eller en kombination av båda metoderna, därför är det av vikt att pedagogen har kunskap om dessa metoder för att kunna hjälpa alla elever i deras läsinlärning.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare i förskoleklasser uppfattar sitt uppdrag med att arbeta förebyggande för att begränsa barns framtida läs- och skrivsvårigheter och främja språklig medvetenhet. Studiens frågeställningar behandlar bland annat vad lärare anser vara förebyggande arbete vad gäller läsning och skrivning i förskoleklass samt uppfattningar kring tidig identifiering av barn i riskzon för eventuella läs- och skrivsvårigheter. I studien har en kvalitativ metod använts i form av intervjuer eftersom fokus ligger på lärares uppfattningar kring det förebyggande arbetet vid eventuella läs- och skrivsvårigheter. Utifrån ett didaktiskt perspektiv har det av resultatet framgått att lärare i förskoleklass arbetar på olika vis för att förebygga läs- och skrivsvårigheter, eftersom de använder olika metoder. Utifrån resultaten går det även att urskilja att samtliga lärare arbetar aktivt för att begränsa framtida läs- och skrivsvårigheter.

No description available.

BAKGRUND:Vygotskij betonade pedagogens betydelse för att stimulera barns lärande och utveckling. I vårundersökning har vi utgått från det sociokulturella perspektivet som lyfter fram att lärandesker i samspel med andra människor och att de miljöer vi ingår i påverkar utvecklingen. Medstöd av den vuxne kan barnet stimuleras till att bli språkligt medveten.SYFTE:Syftet med vår undersökning är att höra hur förskollärare beskriver sitt arbete med att stimuleraförskolebarns språkliga medvetenhet.METOD:Undersökningen genomfördes genom kvalitativ metod i form av intervjuer. Sex förskollärare ifem olika förskolor med verksamhet för barn från ett till sex år valdes för undersökningen.RESULTAT:Ett väl fungerande språk för att kommunicera är mycket viktigt. Barn i förskolan kan lära sigmer genom att förskolläraren ger barn utmaningar och vägledning att nå längre i sin utveckling.För att stimulera förskolebarns språkliga medvetenhet är högläsning, samtal och språklekarviktiga inslag. Förskollärarna betonade miljöns betydelse.

<p><p>Syftet med denna uppsats är att genomföra en didaktisk metod som innefattar reflektion över</p><p>språkinlärning och uppmuntrar till lärande utanför skolan, samt undersöka om den didaktiska</p><p>metoden påverkar elevernas uppfattning hur inlärning av språk sker. Ett mer långtgående</p><p>syfte är att pröva metoder för att arbeta mer metakognitivt i undervisningen på sfi.</p><p>En kvalitativ metod med fenomenografisk ansats ligger till grund för studien. Fyra elever på</p><p>sfi deltog. De intervjuades med syftet att fånga deras syn på språkinlärning. Därefter</p><p>genomförde de fyra språkuppdrag som innebar att deltagarna gjorde en språkuppgift utanför</p><p>klassrummet. Uppdragen följdes upp av ett reflekterande samtal. Slutligen intervjuades</p><p>deltagarna ännu en gång, i syfte att se om deras syn på språkinlärning hade påverkats av den</p><p>didaktiska metoden. Resultatet som presenteras grundar sig dock på enbart en deltagare.</p><p>Resultaten visar att den didaktiska metoden har påverkat deltagarens uppfattning hur</p><p>språkinlärning sker till viss del. I den första intervjun uppvisade deltagaren ringa språklig</p><p>medvetenhet och förmedlade en kvantitativ kunskapssyn. Under studiens gång utvecklade</p><p>han sitt sätt att tala om språkinlärning och visade en mer kvalitativ kunskapssyn.</p><p>Metoden kan tjäna som ett sätt att ge eleverna verktyg för att påverka och ta kontroll över sin</p><p>egen språkinlärning. Att göra dem medvetna om att språkinlärning är en process som sker</p><p>hela tiden och överallt, dvs. även utanför skolan, ger dem förutsättningar att lyckas med sina</p><p>studier. Vi ser dock att det är lång process som kräver tid och att lärare arbetar systematiskt</p><p>med språklig medvetenhet.</p><p>__________________________________________________________________________</p></p>

<p>Syftet med denna uppsats är att undersöka hur Bornholmsmodellen fungerar i flerspråkiga miljöer och vi har valt att lägga fokus på barn med somaliska som modersmål. Vi har utgått från en kvalitativ forskningsmetod då vi genomfört intervjuer och observationer. Vi har intervjuat pedagoger verksamma i förskoleklass samt en speciallärare som arbetar vidare med Bornholmsmodellen i år 1, för att ta del av deras tankar och erfarenheter av ämnet. Våra observationer genomförde vi i två förskoleklasser, sammanlagt fyra observationer.         Resultatet av vår undersökning visar på att Bornholmsmodellen fungerar väl i klasser med flerspråkiga barn. Barnens språkliga bakgrund verkar enligt studien inte ha någon betydelse för tillägnandet av språklekarna i Bornholmsmodellen.</p><p> </p>

<p>Den här studien har tillkommit som ett examensarbete vid lärarprogrammet. Det huvudsakliga syftet med undersökningen var att studera hur förskollärare beskriver sitt sätt att arbeta med barnens tidiga läs- och skrivutveckling. Tre intervjuer med förskollärare genomfördes och barn och pedagoger på dessa förskolor observerades med hjälp av en filmkamera. Alla tre förskolorna arbetar på ett medvetet sätt med barnens tidiga läs- och skrivutveckling, även om de inte har en direkt utvecklad arbetsmetod kring detta. Undersökningen visade att den språkliga medvetenheten har betydelse för läs- och skrivinlärningen. För att kunna utveckla denna språkliga medvetenhet visade studien att det är av fördel att stimulera barns språk på olika sätt. Genom olika aktiviteter under förskoletiden såsom bokläsning, rim och ramsor, leken, miljöns utformande med mera, stimuleras språket. Förskollärarnas intresse och bemötande visade sig även det vara av stor betydelse för barnens fortsatta läs- och skrivutveckling. Undersökningen visade likaså att barnets eget intresse bör styra inlärningen, att styrda läs- och skrivlärande aktiviteter inte är omtyckta bland barnen utan barnets eget intresse är av stor vikt att ta tillvara och spinna vidare på.</p>

Syftet med denna uppsats är att genomföra en didaktisk metod som innefattar reflektion över språkinlärning och uppmuntrar till lärande utanför skolan, samt undersöka om den didaktiska metoden påverkar elevernas uppfattning hur inlärning av språk sker. Ett mer långtgående syfte är att pröva metoder för att arbeta mer metakognitivt i undervisningen på sfi. En kvalitativ metod med fenomenografisk ansats ligger till grund för studien. Fyra elever på sfi deltog. De intervjuades med syftet att fånga deras syn på språkinlärning. Därefter genomförde de fyra språkuppdrag som innebar att deltagarna gjorde en språkuppgift utanför klassrummet. Uppdragen följdes upp av ett reflekterande samtal. Slutligen intervjuades deltagarna ännu en gång, i syfte att se om deras syn på språkinlärning hade påverkats av den didaktiska metoden. Resultatet som presenteras grundar sig dock på enbart en deltagare. Resultaten visar att den didaktiska metoden har påverkat deltagarens uppfattning hur språkinlärning sker till viss del. I den första intervjun uppvisade deltagaren ringa språklig medvetenhet och förmedlade en kvantitativ kunskapssyn. Under studiens gång utvecklade han sitt sätt att tala om språkinlärning och visade en mer kvalitativ kunskapssyn. Metoden kan tjäna som ett sätt att ge eleverna verktyg för att påverka och ta kontroll över sin egen språkinlärning. Att göra dem medvetna om att språkinlärning är en process som sker hela tiden och överallt, dvs. även utanför skolan, ger dem förutsättningar att lyckas med sina studier. Vi ser dock att det är lång process som kräver tid och att lärare arbetar systematiskt med språklig medvetenhet. __________________________________________________________________________

Syftet med vårt examensarbete är att undersöka pedagogers olika syn på språklig medvetenhet samt deras syn på högläsningens roll i förhållande till språklig medvetenhet och vilka olika arbetssätt som råder på fyra förskolor. Vi vill belysa pedagogens roll i relation till barnboken och få en fördjupad kunskap om böckernas funktion i verksamheten. Vår studie bygger på kvalitativ forskning då den utgår från semistrukturerade intervjuer som öppnar upp för andrafrågor för att få mer utvecklande svar. Resultatet av vår studie visar att högläsning förekommer i hög grad främst vid vilan och på barnets initiativ. Samtliga respondenter är överens om att det är viktigt och betydelsefullt att läsa för barn och alla önskar att det skulle finns mer tid till planerad läsning. Vi kan även konstatera att de flesta pedagoger arbetar spontant med språkutveckling då de exempelvis tänker på hur de pratar med omgivningen samt vilka ord de använder.