På praktiken har vi upplevt att elever är omedvetna om syftet med undervisningen i matematik enligt styrdokumenten och att de bara är intresserade av att lära sig sådant som ska komma på provet. De läser bara inför provet och gör endast de obligatoriska saker. Syftet med detta arbete är att undersöka hur bedömningsmatriser kan vara ett stöd för elever och lärare att ta tag i dessa problem. Detta arbete ger en inblick i hur bedömningsmatriser kan vara ett stöd för elevernas reflekterande, självbedömning och tolkning av kursplanerna. Undersökningen utgörs av intervjuer med lärare och elever på två skolor i Skåne. Resultatet har visat olika sätt att arbeta med bedömningsmatriser. Gemensamt för både skolor är dock att både lärare och elever är positiva till arbete med bedömningsmatriser. Lärarna använder bedömningsmatriserna för att göra gemensamma tolkningar av kursplanerna och eleverna tycker att de har lättare att se på vilken nivå de ligger. De har fått bättre självförtroende och även en mer realistiskt självuppfattning genom att använda sig av bedömningsmatriser.

Detta arbetes syfte är att undersöka hur betygskriterier och ämnesmål i historia utformas på lokal nivå i högstadieskolan. För att kunna göra undersökningen har jag valt att intervjua två lärare och analysera texter på lokala kriterier från två skolor. De två skolorna representerar en kommunal skola, Norrlyckeskolan i Ödåkra samt en fristående skola, Kunskapsskolan i Landskrona. I mitt arbete redovisar jag respektive skolas arbetssätt och pedagogik. Jag har i min analys gjort en jämförelse mellan dessa två skolor för att på så sätt se om kriterierna skiljer sig åt mellan skolorna. Mitt resultat visar att det finns både likheter och skillnader mellan de båda skolorna som jag har valt att undersöka. Likheterna finns framförallt i den lägsta betygsnivån, godkänd, medan olikheterna visar sig i de två övriga nivåerna, väl godkänd och mycket väl godkänd. Den fristående skolan använder svårare betygskriterier och de kräver mer av eleverna än den kommunala skolan på de två högra betygsnivåerna. Det finns även andra skillnader mellan skolorna så som sättet de undervisar på, hur lärarna informerar elever och föräldrar om vad som gäller vid betygssättning, hur lärarna samverkar med andra lärare när de skriver de lokala kriterierna samt hur många timmar de undervisas i historia och vilket material de använder i undervisningen. Mina resultat som jag har kommit fram till i denna undersökning gäller bara för den kommunala skolan i min undersökning, Norrlyckeskolan, samt den fristående skolan, Kunskapsskolan i Landskrona. Man kan inte dra några slutsatser om att detta resultat gäller för alla kommunala och fristående skolor, det är undersökningens representativitet för litet för att kunna ge några säkra resultat.

Syftet med följande arbete är att öka förståelsen för vad en likvärdig bedömning och betygssättning i gymnasieskolan innebär, samt studera förutsättningarna för att en sådan skall vara möjlig. I arbetet presenteras riktlinjer för hur dagens betygssystem är tänkt att uppfattas. Dessutom ges en översikt av tidigare forskning som på ett eller annat sätt behandlar frågor kring bedömning och betygssättning. Med hjälp av kvalitativa intervjuer ville vi undersöka hur gymnasielärare resonerar kring bedömning och betygssättning. I undersökningen har både lärare som undervisar elever på studieförberedande program och lärare som undervisar elever på yrkesförberedande program kommit till tals. Sammanfattningsvis pekar resultaten av våra undersökningar på att förutsättningarna för att en likvärdig bedömning och betygssättning skall kunna nås inte är optimala. Vad de olika lärarna uppger vara betygsgrundande varierar stort.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur svensklärare på gymnasiet arbetar med språkriktighet hos eleverna i kurserna svenska 1, 2 och 3 på gymnasiet. För att uppnå studiens syfte intervjuas åtta svensklärare på gymnasiet. Detta är en kvalitativ studie där den intervjumetod som används är semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att svensklärare på gymnasiet arbetar mycket med formativ bedömning och feedback på elevtexter för att utveckla elevernas skrivande. Det framkommer även att lärarna ofta låter eleverna arbeta tillsammans med olika typer av språkriktighetsfrågor, som att rätta texter och liknande. Dock upplever lärarna att det är svårt att finna tid till att arbeta med språkriktighet i den mån de egentligen skulle önska. Något annat som ses som en svårighet i språkriktighetsarbetet är att gymnasieelever sällan ligger på rätt nivå språkligt i förhållande till vad gymnasiestudier kräver. Något samtliga lärare slutligen är överens om är att språkriktighetsarbete och språkriktighetskriterier är något som borde finnas med i alla ämnen på gymnasiet, och inte bara i svenskämnet.

<p>Skolan i Sverige är till för alla och ska ge ungdomar en utbildning som förbereder för livet. Att skolan ska vara lika över hela Sverige kräver att det finns nationella kriterier på vad utbildningen ska innehålla. För gymnasieskolan och i detta fall för religionsämnet finns en läroplan framtagen liksom målsättningar och betygskriterier och allt detta ska fungera som en riktlinje för lärare, elever och föräldrar. Skolans uppgift är att skapa förutsättningar för barn och ungdomar att växa in i samhället och ha vetskap om vilka förutsättningar som krävs för att leva ett liv utifrån samhällets värdegrund. På lokal nivå väljs vilka läroböcker som ska användas.</p><p>De tre undersökta böckerna är på olika sätt lämpade för att kunna nå målsättningen inom ämnet religionskunskap A och B på gymnasiet. Även om författarna naturligtvis skriver sina böcker utifrån de krav som staten ställer genom målsättningen för ämnet är det stor skillnad på hur de tar sig an uppgiften. Alms och Rodhe/Nylunds böcker är mer traditionell litteratur avsedd för kunskapsinhämtning. I förorden till dessa böcker poängterar författarna att det är lärarens uppgift att tillsammans med eleverna, dels göra urval ur böckerna, dels att böckerna har två huvudinriktningar; en kunskapsinriktning och en existentiell inriktning. I boken ”söka svar”, som inte innehåller något förord, är det mer självklart att elev och lärare kan såväl variera som prioritera sin inriktning. Det kan också noteras att de två förra böckerna är tryckta 1998 och 1999 medan den sista är tryckt 2003. Det kan delvis förklara de olika pedagogiska greppen.</p><p>Samtliga böcker har endast en mindre beskrivning av naturreligioner. Man vill tydligen ge något exempel men inte fördjupa sig. Det är förståeligt då dessa religioner inte har något större spridning utan oftast är mycket lokala. Däremot är det anmärkningsvärt att nya religioner, New Age och utvecklingen inom de stora världsreligionerna de senaste 20-30 åren är så lite utvecklad. Här är ”söka svar” mest omfattande kanske beroende på tryckåret!</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Med det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet som infördes i grundskolan 1995 decentraliserades styrningen av skolan ytterligare ett steg vilket ställde krav på att varje skola lokalt skulle forma betygskriterier för varje ämne. Lokala betygskriterier skall finnas på varje enskild skola för hela skolår 8 samt för höstterminen i skolår 9 eftersom det saknas centrala betygskriterier vid dessa betygstillfällen. Således skall bedömningen av elever utgå från skolans lokala kriterier.</p><p>Undersökningens syfte var att studera innehållet i samtliga skolors lokala betygskriterier i Gävle kommun för höstterminen i skolår 9 i ämnet idrott och hälsa. Efter ett bortfall på tre skolor återstod det tretton skolor som utgjorde undersökningens grund. Som metod har främst en kvalitativ innehållsanalys med inslag av en kvantitativ analys använts. Med hjälp av dessa båda innehållsanalyser sökte vi svar på fyra frågor som utkristalliserades från syftet.</p><p>Vi fann måttligt med tidigare genomförd forskning som precist tangerade undersökningens fokus (lokala betygskriterier för ämnet idrott och hälsa) men däremot fanns det flera exempel på forskning kring betyg och bedömning i allmänhet. Den tidigare forskningen visar på brister med lokala betygskriterier och dess innehåll. Exempelvis förekommer uppförande- och ordningskriterier samt att vissa grundskolor inte formar lokala betygskriterier. Sådana brister fann vi också frekvent i vår studie. Flertalet grundskolor inom Gävle verkar ha misstolkat uppdraget med de lokala betygskriterierna då delar av kriterierna innehåller detta.</p><p>En övergripande slutsats man kan dra av denna studie är att lokala betygskriterier i ämnet idrott och hälsa undergräver en likvärdig och rättvis bedömning vid betygsättning för höstterminen i skolår 9 inom Gävle kommuns grundskolor.</p>

<p>Det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet ger eleven rätt till information om kursmål och krav för varje betygsnivå, varför nationella mål och betygskriterier ska brytas ner lokalt och tydliggöras.</p><p>Syftet med undersökningen är att söka kunskap om hur karaktärsämneslärare på Barn och fritidsprogrammet resonerar kring de faktorer som påverkar relationen mellan förankring av kursplanen och elevens lärande samt hur förutsättningar och metoder för förankringsarbetet ser ut.</p><p>I bakgrunden presenteras betygssystemet samt Barn- och fritidsprogrammet. Forskning på området redovisas utifrån Selghed, Tholin och Tsagalidis avhandlingar. Deweys och Newtons teorier om lärande respektive förståelse är teoretiska perspektiv i undersökningen.</p><p>Kvalitativa intervjuer av sex karaktärsämneslärare genomförs och bearbetas utifrån en hermeneutisk vetenskapsteoretisk ansats.</p><p>Undersökningen visar att förankringsarbete är en process som tar tid samt att det innefattar lärande av målrelaterat arbetssätt. Meningsfullhet inför lärandet är det som motiverar medan förståelse för vad som ska läras samt vad som krävs är förutsättningar i ett fungerande förankringsarbete.</p><p>Svårigheter i förankringsarbetet visade sig vara dels pedagogiska men även bero på att styrdokumenten och betygssystemet upplevs som förvirrande.</p><p>Förankringsarbetet bör anpassas till individernas förutsättningar och eleverna behöver tydlig vägledning genom kursplanen för att kunna förstå och hantera mål och betygskriterier i studierna. Förankringsarbete som motiverar eleverna innefattar verklighetsnära undervisning där eleverna deltar aktivt i planering och tolkning av centrala styrdokument. Återkoppling till kursplanen hjälper eleven att förstå hur betygssystemet fungerar samt ökar förståelse för bedömning.</p>

<p>Kritik, ett känsloladdat ord, leder till utveckling om det speglas ur positiv synvinkel.</p><p>Ej konkretiserad kritik mot transportutbildningen från branschen gav mig inspiration att försöka ta reda på substansen i kritiken, för elevens och övriga berörda parters överlevnad.</p><p>Min metod, kvalitativ intervju, ger mig möjlighet att närma mig kärnan på ett tvärvetenskapligt sätt, vilket i sin tur ger ett trovärdigare resultat. Jag har valt att ställa tunga representanter inom Skolverket, Branschen, Åkerier och Arbetsförmedlingen till svars, för att komma så nära som möjligt.</p><p>Mitt huvudsyfte var att ta reda på; hur åkeribranschens kritik av yrkesförarutbildningen ser ut i relation till utbildningens styrdokument? Delsyftet var att se på; hur individer med yrkesförarutbildning tas om hand i statliga system?</p><p>Delar av resultatet visar att skolans styrdokument feltolkas gravt av branschföreträdare, verksam personal i skolan och åkeriägare, vilket leder till misstro kring elevens kunnande, som i längden försämrar individens självförtroende. Vidare har branschen höga förväntningar på nyckelfärdiga förare, trots att de kommer från en yrkesförberedande utbildning. Förmedlare av arbetskraft agerar allt oftare kontrollmyndighet före arbetsförmedlare.</p>

Kritik, ett känsloladdat ord, leder till utveckling om det speglas ur positiv synvinkel. Ej konkretiserad kritik mot transportutbildningen från branschen gav mig inspiration att försöka ta reda på substansen i kritiken, för elevens och övriga berörda parters överlevnad. Min metod, kvalitativ intervju, ger mig möjlighet att närma mig kärnan på ett tvärvetenskapligt sätt, vilket i sin tur ger ett trovärdigare resultat. Jag har valt att ställa tunga representanter inom Skolverket, Branschen, Åkerier och Arbetsförmedlingen till svars, för att komma så nära som möjligt. Mitt huvudsyfte var att ta reda på; hur åkeribranschens kritik av yrkesförarutbildningen ser ut i relation till utbildningens styrdokument? Delsyftet var att se på; hur individer med yrkesförarutbildning tas om hand i statliga system? Delar av resultatet visar att skolans styrdokument feltolkas gravt av branschföreträdare, verksam personal i skolan och åkeriägare, vilket leder till misstro kring elevens kunnande, som i längden försämrar individens självförtroende. Vidare har branschen höga förväntningar på nyckelfärdiga förare, trots att de kommer från en yrkesförberedande utbildning. Förmedlare av arbetskraft agerar allt oftare kontrollmyndighet före arbetsförmedlare.

Sammanfattning Med det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet som infördes i grundskolan 1995 decentraliserades styrningen av skolan ytterligare ett steg vilket ställde krav på att varje skola lokalt skulle forma betygskriterier för varje ämne. Lokala betygskriterier skall finnas på varje enskild skola för hela skolår 8 samt för höstterminen i skolår 9 eftersom det saknas centrala betygskriterier vid dessa betygstillfällen. Således skall bedömningen av elever utgå från skolans lokala kriterier. Undersökningens syfte var att studera innehållet i samtliga skolors lokala betygskriterier i Gävle kommun för höstterminen i skolår 9 i ämnet idrott och hälsa. Efter ett bortfall på tre skolor återstod det tretton skolor som utgjorde undersökningens grund. Som metod har främst en kvalitativ innehållsanalys med inslag av en kvantitativ analys använts. Med hjälp av dessa båda innehållsanalyser sökte vi svar på fyra frågor som utkristalliserades från syftet. Vi fann måttligt med tidigare genomförd forskning som precist tangerade undersökningens fokus (lokala betygskriterier för ämnet idrott och hälsa) men däremot fanns det flera exempel på forskning kring betyg och bedömning i allmänhet. Den tidigare forskningen visar på brister med lokala betygskriterier och dess innehåll. Exempelvis förekommer uppförande- och ordningskriterier samt att vissa grundskolor inte formar lokala betygskriterier. Sådana brister fann vi också frekvent i vår studie. Flertalet grundskolor inom Gävle verkar ha misstolkat uppdraget med de lokala betygskriterierna då delar av kriterierna innehåller detta. En övergripande slutsats man kan dra av denna studie är att lokala betygskriterier i ämnet idrott och hälsa undergräver en likvärdig och rättvis bedömning vid betygsättning för höstterminen i skolår 9 inom Gävle kommuns grundskolor.