Det har gått drygt tio år sedan teknikämnet fick en egen kursplan och egna kunskapsmål i och med Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, Lpo 94, som kom1994 och skolan gick från att vara regelstyrd till att bli målstyrd. Jag har genomfört en kvalitativ undersökning i avsikt att få kunskap om vad som kan ”gömma sig” bakom betyget Godkänt (G) vad gäller timantal, organisation och ämnesinnehåll. Genom att fokusera på ett av teknikens mål har jag också undersökt hur lärarna har tolkat mål och betygskriterier för undervisning och bedömning och vilka konsekvenser detta får för elevens kunskap. Undersökningen har genomförts i en medelstor kommun och lärare från fem av de tio kommunala högstadieskolorna intervjuades. Det kan skilja 30 timmar mellan skolornas totala undervisningstid av teknikämnet under åren 7-9. De flesta skolorna har en schemalösning av periodläsning och integrering med naturorienteradeämnena och Teknik utgör mellan 14 % och 24 % av NO/Teknik-tiden. Flera av lärarna upplever att teknikämnet kommer i skymundan. Ett par av lärarna är osäkra på om eleverna verkligen har nått alla mål när de slutar 9:an på grund av att skolans undervisning inte behandlar kunskapsstoff som är väsentligt för måluppfyllelsen. Detta innebär att två elever som båda har betyget G i teknik kan ha väldigt skilda kunskaper och kvaliteter i sitt kunnande. Möjligheten att kunna diskutera med kollegor spelar en viktig roll för undervisning och bedömning.

Det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet ger eleven rätt till information om kursmål och krav för varje betygsnivå, varför nationella mål och betygskriterier ska brytas ner lokalt och tydliggöras. Syftet med undersökningen är att söka kunskap om hur karaktärsämneslärare på Barn och fritidsprogrammet resonerar kring de faktorer som påverkar relationen mellan förankring av kursplanen och elevens lärande samt hur förutsättningar och metoder för förankringsarbetet ser ut. I bakgrunden presenteras betygssystemet samt Barn- och fritidsprogrammet. Forskning på området redovisas utifrån Selghed, Tholin och Tsagalidis avhandlingar. Deweys och Newtons teorier om lärande respektive förståelse är teoretiska perspektiv i undersökningen. Kvalitativa intervjuer av sex karaktärsämneslärare genomförs och bearbetas utifrån en hermeneutisk vetenskapsteoretisk ansats. Undersökningen visar att förankringsarbete är en process som tar tid samt att det innefattar lärande av målrelaterat arbetssätt. Meningsfullhet inför lärandet är det som motiverar medan förståelse för vad som ska läras samt vad som krävs är förutsättningar i ett fungerande förankringsarbete. Svårigheter i förankringsarbetet visade sig vara dels pedagogiska men även bero på att styrdokumenten och betygssystemet upplevs som förvirrande. Förankringsarbetet bör anpassas till individernas förutsättningar och eleverna behöver tydlig vägledning genom kursplanen för att kunna förstå och hantera mål och betygskriterier i studierna. Förankringsarbete som motiverar eleverna innefattar verklighetsnära undervisning där eleverna deltar aktivt i planering och tolkning av centrala styrdokument. Återkoppling till kursplanen hjälper eleven att förstå hur betygssystemet fungerar samt ökar förståelse för bedömning.

Skolan i Sverige är till för alla och ska ge ungdomar en utbildning som förbereder för livet. Att skolan ska vara lika över hela Sverige kräver att det finns nationella kriterier på vad utbildningen ska innehålla. För gymnasieskolan och i detta fall för religionsämnet finns en läroplan framtagen liksom målsättningar och betygskriterier och allt detta ska fungera som en riktlinje för lärare, elever och föräldrar. Skolans uppgift är att skapa förutsättningar för barn och ungdomar att växa in i samhället och ha vetskap om vilka förutsättningar som krävs för att leva ett liv utifrån samhällets värdegrund. På lokal nivå väljs vilka läroböcker som ska användas. De tre undersökta böckerna är på olika sätt lämpade för att kunna nå målsättningen inom ämnet religionskunskap A och B på gymnasiet. Även om författarna naturligtvis skriver sina böcker utifrån de krav som staten ställer genom målsättningen för ämnet är det stor skillnad på hur de tar sig an uppgiften. Alms och Rodhe/Nylunds böcker är mer traditionell litteratur avsedd för kunskapsinhämtning. I förorden till dessa böcker poängterar författarna att det är lärarens uppgift att tillsammans med eleverna, dels göra urval ur böckerna, dels att böckerna har två huvudinriktningar; en kunskapsinriktning och en existentiell inriktning. I boken ”söka svar”, som inte innehåller något förord, är det mer självklart att elev och lärare kan såväl variera som prioritera sin inriktning. Det kan också noteras att de två förra böckerna är tryckta 1998 och 1999 medan den sista är tryckt 2003. Det kan delvis förklara de olika pedagogiska greppen. Samtliga böcker har endast en mindre beskrivning av naturreligioner. Man vill tydligen ge något exempel men inte fördjupa sig. Det är förståeligt då dessa religioner inte har något större spridning utan oftast är mycket lokala. Däremot är det anmärkningsvärt att nya religioner, New Age och utvecklingen inom de stora världsreligionerna de senaste 20-30 åren är så lite utvecklad. Här är ”söka svar” mest omfattande kanske beroende på tryckåret!

<p>Skolverket gjorde år 2000 en granskning som visade på brister i lärarnas kunskaper om kursplanerna. Aktuella inspektionsrapporter (2008) visar att lärare måste förbättra kommunikation av undervisningsmål och betygskriterier till eleverna. Syftet med stu-dien var att belysa vad några elever på två yrkesförberedande program uppfattar, att lä-raren förmedlar vid bedömning av kunskaper och kunnande i karaktärsämnen. Studien är en kvalitativ intervjustudie och baseras på sju intervjuer av elever på två yr-kesförberedande program. Författarna använder i sin resultatanalys fyra i studien genomgående tema vad läraren förmedlar vid bedömning i karaktärsämnen på yrkes-förberedande program. Studien visar att kommunikationen av mål och betygskriterier med eleverna uteblir, vilket leder till att eleverna uppfattar att läraren förmedlar otydlighet i framställning av mål och kriterier. Därför sätter de stor tillit till lärarens kompetens i yrket de utbildar sig till. Läraren förmedlar också makt i olika bedömningssituationer på grund av att eleven inte vågar hamna i en konfliktsituation med läraren eftersom det kan påverka bedömningen samt att läraren ställer dolda krav som grundar sig i lärarens yrkeskom-petens snarare än de styrdokument som bör följas vid bedömning. Studien visar också att teoretiska prov och självständighet har stor betydelse för vad läraren grundar sin be-dömning på i karaktärsämnen på yrkesförberedande program.</p> / <p>The National Board of Education in 2000 carried out on deficiencies in the teachers' knowledge about the course plans. Current reports (in 2008) shows that teachers must improve communication of education objectives and grade criteria to their students. The aim with the study was to elucidate what some students on two vocational pro-grammes, considers that the teacher provides in assessment of knowledge and learning in programme specific courses. The study is a qualitative interview study and has been based on seven interviews of students of two vocational programmes. The authors use in their analysis of findings four common themes regarding what teacher provides in assessment in programme specific courses on vocational programs. The study shows that communication of learning objectives and grade criterias with the students does not appear. Therefore the students consider that the teacher is indistinct in providing objectives and criterias to the student and therefore the student put big trust to the teacher's competence in the profession they´re training for. The teacher mediates also power in assessment situations. It´s because of that the student not balances to end up in a conflict situation with the teacher, since it can influence the assessment and that the teacher sets hidden requirements, based on the experience of profession nearer than the governing documents that should be followed in assessment situations. The study shows also that theoretical tests and the students independence have big importance for what the teacher bases their assessment on in programme specific courses on vocational program.</p>

<p>Det har gått drygt tio år sedan teknikämnet fick en egen kursplan och egna kunskapsmål i och med Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, Lpo 94, som kom1994 och skolan gick från att vara regelstyrd till att bli målstyrd. Jag har genomfört en kvalitativ undersökning i avsikt att få kunskap om vad som kan ”gömma sig” bakom betyget Godkänt (G) vad gäller timantal, organisation och ämnesinnehåll. Genom att fokusera på ett av teknikens mål har jag också undersökt hur lärarna har tolkat mål och betygskriterier för undervisning och bedömning och vilka konsekvenser detta får för elevens kunskap. Undersökningen har genomförts i en medelstor kommun och lärare från fem av de tio kommunala högstadieskolorna intervjuades. Det kan skilja 30 timmar mellan skolornas totala undervisningstid av teknikämnet under åren 7-9. De flesta skolorna har en schemalösning av periodläsning och integrering med naturorienteradeämnena och Teknik utgör mellan 14 % och 24 % av NO/Teknik-tiden. Flera av lärarna upplever att teknikämnet kommer i skymundan. Ett par av lärarna är osäkra på om eleverna verkligen har nått alla mål när de slutar 9:an på grund av att skolans undervisning inte behandlar kunskapsstoff som är väsentligt för måluppfyllelsen. Detta innebär att två elever som båda har betyget G i teknik kan ha väldigt skilda kunskaper och kvaliteter i sitt kunnande. Möjligheten att kunna diskutera med kollegor spelar en viktig roll för undervisning och bedömning.</p>

Abstract The purpose of this study was to investigate students' perception of their grades in relation to the grading criteria in physical education. To investigate this used issues: how values and experience rating criteria? How do students their teachers' planning of lessons? How do students grading assessment in physical education and what they believe is important? The method used was a questionnaire with closed questions. The answers were given on a six-point scale, ranging from 1 = "not true" to 6 = "totally agree". In a qualitative analysis of the quantitative material. It was converted to the response boxes; does not agree, just agree, doubtful, sometimes / part, consistent and nearly unanimous. The subjects were students in grades six to nine at a secondary school. Of the school's approximate 700 students, chose 662 students chose to participate. The results of how students value the experience and planning of lessons in physical education was answered in two questions in the questionnaire. One, if they feel they've got a plan, and the other if they feel that they may be involved in the lessons of the design. These questions showed that 61% of students were in favor of the two statements. When asked if the students received a planning, it showed scattered results where 25.1% said, do not match, and 19.9%  are fully consistent. Students who responded to the survey believe that the most important thing for a good grade in physical education is the student's individual development, to do their best, good attendance and being positive in class. The conclusion is that when our students are graded criteria, it may be important to clarify these for students to understand the various criteria. Students who understand the grading criteria in theory do not always understand them in practice. A teacher can make use of peer assessment, thus increasing understanding in practice. Keywords: physical education and health, planning, grading, grading criteria and assessment / Sammanfattning Syftet med denna studie var att undersöka elevers uppfattning om sina betyg i förhållande till betygskriterierna i idrott och hälsa. För att undersöka detta användes frågeställningarna; hur värderar och upplever elever betygskriterierna? Hur värderar elever sin lärares planering av lektioner? Hur värderar elever betyg och bedömning i idrott och hälsa och vad anser de är viktigt? Metoden som användes var en enkät med slutna frågor. Svaren gavs på en sexgradig skala, från 1 = ”stämmer ej” till 6 = ”helt överens”. Vid en kvalitativ analysmetod av det kvantitativa materialet omvandlades svarsrutorna till; ej överens, knappt överens, tveksamt, ibland/en del, stämmer nästan och helt överens. Försökspersonerna var elever i årskurs sex till nio på en högstadieskola. Av skolans drygt 700 elever valde 662 elever att delta. Resultatet på hur eleverna värderar och upplever planering av lektioner i idrott och hälsa besvarades av två frågor i enkäten. Den ena om de upplever att de fått en planering och den andra om de känner att de får vara delaktiga i lektioners utformning. Dessa frågor visade att 61 % av eleverna var positiva till de två påståendena. På frågan om eleverna fått en planering visade ett spritt resultat där 25,1 % svarade stämmer ej överens och 19,9 % stämmer helt överens. Eleverna som svarade på enkäten anser att det viktigaste för ett bra betyg i idrott och hälsa är elevens individuella utveckling, att göra sitt bästa, bra närvaro och att vara positiva på lektionerna. Slutsatsen är att när våra elever får betygskriterier kan det vara viktigt att tydliggöra dessa för att eleverna ska förstå de olika kriterierna. Eleverna som förstår betygskriterierna i teorin förstår dem inte alltid i praktiken. En lärare kan använda sig av kamratbedömning för att på så sätt öka förståelsen även i praktiken.     Nyckelord: idrott och hälsa, planering, betyg, betygskriterier och bedömning / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa. Ht 2012</p>

No description available.

Syftet med uppsatsen är att inventera förekomsten av lokala arbetsplaner i historia på gymnasieskolor i Skåne kategorisera dem, och titta på anledningar till att utformningarna skiljer sig åt, eller varför kanske arbetsplaner saknas. Arbetet inleds med en titt på nationella styrdokumenten och vad de förtäljer oss om lokala arbetsplaner i enskilda ämnen och vad planerna bör innehålla. De lokala arbetsplanerna kategoriseras och analyseras utifrån ett antal kriterier. Frånvaron av arbetsplaner behandlas också. Resultaten pekar på stora brister i skolornas rutiner. En stor andel skånska gymnasieskolor saknar lokala arbetsplaner, medan de som finns är bristfälliga. Ingen skola uppfyller de uppställda kriterierna fullt ut, men ett fåtal kommer en bit på vägen.

Syftet med arbetet är att utreda begreppet ordningsbetyg och belysa det ur olika infallsvinklar. Tanken är att ge läsaren en klarare bild av vilka fördelar och nackdelar det kan finnas med ett ordningsbetyg. Vidare vill vi undersöka vilka attityder det finns gentemot ett ordningsbetyg från skolpersonals sida. Vi har intervjuat åtta personer som befinner sig i olika skolmiljöer. Fyra på högstadiet och fyra på gymnasiet. I urvalsgruppen återfinns både skolledare och lärare. Dessa intervjuer har vi sedan tolkat kvalitativt för att få svar på vår frågeställning kring ordningsbetyg. Sammanfattningsvis kom vi bland annat fram till att ordningsbetygen är ett komplext verktyg som skulle kunna föra mig sig både positiva och negativa effekter. Även om en del medelbråkiga elever skulle komma att skärpa sig så framkom det att de värsta förmodligen inte skulle ta notis om ytterligare ett betyg och eventuellt få problem vid en anställningsintervju i framtiden. / The purpose of the essay is to examine grades in behaviour from several different angels. The general idea is to examine both positive negative effects of a grade in behaviour and help the reader to more clearly understand these effects. Further we aim to examine which attitudes teachers, the school’s management and students have towards a grade in behaviour.

Syftet med denna studie är att undersöka möjligheten att betygsätta elevers arbeten i kursenBild och form, 50 poäng, i åk 2 på gymnasiet. Frågeställningen är om de för kursen angivna betygskriterierna räcker till för att sätta betyg i ett ämne som förutsätter ett kreativt arbete. Forskningen består av kvalitativa intervjuer med fem lärare. Intervjufrågorna var öppna och sakliga. Styrdokumenten gällande betygsättning överhuvudtaget och betygsättning i praktiska ämnen för gymnasiet i synnerhet samt annan relevant litteratur har granskats och sedan kombinerats med intervjuresultaten. Resultatet visar att otydligheten i styrdokumenten gällande betygskriterier i Bild och form och därmed i skolans bedömning finns, vilket kräver lärarnas subjektiva tolkning av betygskriterier för att kunna sätta betyg i kursen.