<p>I detta arbete har jag valt att studera vilka skillnader som finns i styrdokumenten gällande bild i Nya Zeeland och Sverige. Jag har också undersökt vad bildlärare anser sig ha för användning av styrdokumenten i sin undervisning, samt hur uppgifter som ges i bildundervisning i de båda länderna förhåller sig till de mål som finns i styrdokumenten. De metoder jag har använt är observationer av bildlektioner, intervjuer av bildlärare samt enkäter riktade till bildlärare både i den nya zeeländska och i den svenska skolan. Arbetet har avgränsats till att gälla bildundervisning för elever mellan 11-16 år. Resultaten visar att det finns skillnader i styrdokumenten mellan de båda länderna på flera olika sätt, bland annat i uppbyggnad, innehåll och anvisningar för mål som eleverna skall uppnå. Inga större skillnader har kunnat utrönas angående hur lärare i de båda länderna anser sig ha användning av styrdokumenten i sin undervisning. Övergripande för båda länderna visar svaren generellt att bildlärare är nöjda med respektive styrdokument och att de helt eller delvis använder sig av informationen i styrdokumenten. Resultatet av observationerna indikerar att uppgifterna som ges i bildundervisningen i dom båda länderna väl kan kopplas till föreskrifterna i styrdokumenten för bild, och är beroende av tiden som ges för varje uppgift.</p><p>Sökord: styrdokument, bildämnet, undervisningsmål</p>

I detta arbete har jag valt att studera vilka skillnader som finns i styrdokumenten gällande bild i Nya Zeeland och Sverige. Jag har också undersökt vad bildlärare anser sig ha för användning av styrdokumenten i sin undervisning, samt hur uppgifter som ges i bildundervisning i de båda länderna förhåller sig till de mål som finns i styrdokumenten. De metoder jag har använt är observationer av bildlektioner, intervjuer av bildlärare samt enkäter riktade till bildlärare både i den nya zeeländska och i den svenska skolan. Arbetet har avgränsats till att gälla bildundervisning för elever mellan 11-16 år. Resultaten visar att det finns skillnader i styrdokumenten mellan de båda länderna på flera olika sätt, bland annat i uppbyggnad, innehåll och anvisningar för mål som eleverna skall uppnå. Inga större skillnader har kunnat utrönas angående hur lärare i de båda länderna anser sig ha användning av styrdokumenten i sin undervisning. Övergripande för båda länderna visar svaren generellt att bildlärare är nöjda med respektive styrdokument och att de helt eller delvis använder sig av informationen i styrdokumenten. Resultatet av observationerna indikerar att uppgifterna som ges i bildundervisningen i dom båda länderna väl kan kopplas till föreskrifterna i styrdokumenten för bild, och är beroende av tiden som ges för varje uppgift. Sökord: styrdokument, bildämnet, undervisningsmål

Läraryrket inkluderar olika slags bedömningar och för att utföra dem på ett tillförlitligt sätt behöver läraren besvara för sig själv och kommunicera till eleven vad som bedöms, (vad målet är), hur detta ska göras både i övandet och examineringen. Tidigare forskning har pekat på att elever inte vet vad som bedöms, när de blir bedömda eller vilket underlag som motsvarar betygen i ämnet Idrott och hälsa vilket leder till oförståelse och orättvisa känslor kring bedömning och betygsättning. Syftet med denna studie är därför att undersöka hur idrottslärare upplever och genomför denna del i sitt läraruppdrag. Semistrukturerade intervjuer med fem erfarna idrottslärare återspeglar likheter och skillnader bland annat val av lektionsinnehåll, sätt att informera och samla in underlagfrån elever. Studien visade att en önskan om övergripande kollegiala samtal kring värdeorden betydelse var enstämmigt och fördelar och nackdelar kring metoder för att samla in underlag diskuteras. Några informanter resonerar kring fördelar med att dela upp kursen Idrott och hälsa till en praktisk kurs och en teoretisk med fokus på hälsan.

Syftet med uppsatsen är att inventera förekomsten av lokala arbetsplaner i historia på gymnasieskolor i Skåne kategorisera dem, och titta på anledningar till att utformningarna skiljer sig åt, eller varför kanske arbetsplaner saknas. Arbetet inleds med en titt på nationella styrdokumenten och vad de förtäljer oss om lokala arbetsplaner i enskilda ämnen och vad planerna bör innehålla. De lokala arbetsplanerna kategoriseras och analyseras utifrån ett antal kriterier. Frånvaron av arbetsplaner behandlas också. Resultaten pekar på stora brister i skolornas rutiner. En stor andel skånska gymnasieskolor saknar lokala arbetsplaner, medan de som finns är bristfälliga. Ingen skola uppfyller de uppställda kriterierna fullt ut, men ett fåtal kommer en bit på vägen.

The thesis is based on eight vocational teachers’ life stories with the aim to provide knowledge about vocational teachers and their work with pupils in teaching in the industrial-technology programme, in the context of both a working life and a vocational education which is continuously changing. The thesis answers two research questions: 1) the themes that recur in vocational teachers’ life stories about how they meet and teach their pupils and 2) the teaching goals and strategies which emerge from vocational teachers’ life stories. All in all fifteen interviews were conducted from which life stories and teacher profiles were constructed. Results show five recurring themes in the teacher profiles.  The themes are; to be a caring adult for vocational pupils, to teach them basic knowledge considered important for the education, to teach them respect and discipline, to teach them the value of fighting and not giving up, and to show them the possibility of international employment. Moreover, the teacher goals and strategies emerging from the life stories show that the teachers can be said to educate different types of industrial workers. In line with these results, vocational education can be seen as more than a preparation for working life. Vocational teachers with different life experiences create different relationships with their pupils in order to create opportunities for them to manage school and to succeed in a life after school. In an industrial-technical education and in a working life which is constantly changing, vocational teachers have received various educations and worked in various industries during different time periods. They both educate their pupils and prepare them for a future working life based on these experiences. / Avhandlingen bygger på åtta yrkeslärares livsberättelser och syftar till att bidra med kunskap om yrkeslärare och yrkeslärares arbete med elever i undervisning på industritekniska programmet. Avhandlingen fokuserar återkommande teman i yrkeslärarnas livsberättelser med avseende på hur de möter och undervisar sina elever, samt olika undervisningsstrategier och mål som kommer till uttryck i det lärarna berättar om sin undervisning. Resultaten visar att yrkeslärarnas tidigare livserfarenheter har betydelse för hur de möter och undervisar eleverna på industritekniska programmet. Detta blir tydligt genom de fem teman som återkommer i deras livsberättelser. Dessa teman handlar om att vara en omtänksam vuxen för yrkeseleverna, att undervisa i viktiga grundkunskaper, att lära eleverna respekt och disciplin, att lära dem värdet av att kämpa och inte ge upp samt att visa på möjligheten arbete i andra länder än Sverige. Vidare visar de olika undervisningsmål och -strategier som framträder ur yrkeslärarnas livsberättelser att industriteknisk utbildning handlar om mycket mer än att förbereda eleverna för en framtida anställning. Förutom detta uppenbara mål visar resultatet att yrkeslärarna, utifrån sina olika livserfarenheter, också använder sig av olika strategier för att hjälpa eleverna att klara studierna, att visa på möjligheterna att läsa vidare samt att utveckla en yrkesstolthet.