No description available.

Syftet med examensarbetet är att undersöka möjligheten att kunna påbörja ett arbete med att införa ett lean-tänkande i skolverksamheten för att kunna strukturera och få en effektivare undervisning i verkstaden. I undervisningen förekommer det tidsåtgång för onödiga moment till exempel letande efter olika verktyg som inte är placerade på rätt ställe. Den grundläggande meningen med lean-filosofin är att eliminera slöseri i det dagliga arbetet. De frågor som behöver besvaras är vad elever och kolleger anser om nuläget, samt vad de vet om leankonceptet och om de är medvetna om sin egen roll i sammanhanget. För att få fram svar har en kvantitativ undersökningsmetod använts i form av en enkät till eleverna och en kvalitativ metod genom intervjuer med kolleger, för att kunna använda fördelarna som båda metoderna erbjuder. Enligt de resultat som kommit fram i analysen av insamlat material framgår att det finns en medvetenhet om problemet med ordning och reda hos både elever och kolleger samt att det finns en stor förbättringspotential. Det framkom också att det finns ett utbildningsbehov om lean-filosofin hos flera av våra kolleger. Målet är att kunna implementera lean-filosofin undervisningen. För att kunna nå målet är det viktigt att de som arbetar med lean-filosofin har tillräcklig kunskap om vad det innebär, vilket är avgörande för att få ett framgångsrikt arbetssätt.

Ämnesintegration är ett sätt att organisera undervisning för att eleven ska se det som förmedlas i ett större perspektiv, i syfte att skapa en helhetssyn på kunskaper, i ett effektivare lärande. Meningen är att elevernas motivation ska öka liksom måluppfyllnaden för undervisningen. Studien har för avsikt att undersöka hur karaktärsämneslärare på Industriprogrammet uppfattar ämnesintegration. Det som undersöks är vilka möjligheter och hinder för ämnesintegration karaktärsämneslärarna uppfattar genom kvalitativa intervjuer med 6st karaktärsämneslärare på Industriprogrammet. Undersökningen kompletteras också med en jämförelse av kärnämneslärares uppfattning om infärgning i en annan studie. Resultaten visar att karaktärsämneslärarna uppfattar fler möjligheter än hinder och har hittat sätt att övervinna hindren för att jobba ämnesintegrerat. Möjligheterna beskrivs som ökande motivation hos eleverna, snabbare inlärning och helhetssyn på kunskaperna. Hindren beskrivs som kunskapssyn, brist på kommunikation och tid. Lösningarna beskrivs som att ta initiativ, skapa gemensam tid och tydliga och enkla mål. / A correlated curriculum is a way to give the subject relevance in a wider context to strengthen the pupils’ education.  The idea is that students' motivation will increase for their studies, as the goals to aim for. This study intends to find out vocational teachers perception of a correlated curriculum within the Industrial programme. The studies of opportunities and obstacles of a correlated curriculum are made through qualitative interviews with six vocational teachers within the Industrial programme. The study compares vocational teachers understanding of a correlated curriculum with the perceptions of core subject teachers of another study. The results show that vocational teachers perceive more opportunities than obstacles and have found ways to overcome barriers to integrated working substance. The possibilities are described as increasing motivation, accelerated learning and a holistic approach to knowledge. The obstacles are described as approach to knowledge, lack of communication and time. The solutions are described as taking the initiative, creating common time, clear and simple goals.

Denna uppsats undersöker vad den språkliga dimensionen består utav inom gymnasieskolansIndustritekniska program, med fokus på det svenska språket. Undersökningen har gjorts medhjälp av intervjuer där sex undervisande lärare på programmet har fått svara på frågorgällande språket och hur det relaterar till utbildningens programgemensamma ämnen ochkurser. Vilken ställning anses språket ha i utbildningen och hur används det i enverkstadsmiljö när det kommer till undervisning? Undersökningen är kopplad till teorier kringlitteracitet och hur lärarnas strategier utifrån detta ser ut när det kommer till hur språketanvänds inom yrket och sedermera det kommande yrket. Genom intervjuerna framkommerdet att språket inom det Industritekniska programmet har en viktig funktion när det kommertill både undervisning och kopplingen till det kommande yrket ser ut. I det praktiska påprogrammet återfinns krav på en språklig kompetens som grundar sig i yrkets fackspråk ochterminologi. / This thesis examines what the linguistic dimensions consists of within the upper secondaryshool’s Industrial Engineering programme, with a focus on the Swedish language. The surveywas conducted using the help of interviews where six vocational teachers within theprogramme have been asked questions regarding the language and how it relates to theprogramme-wide subjects and courses. What kind of position is the language considered tohave within the education and how is it used in a workshop eniviroment when it comes toteaching? The study is linked to theories about literacy and what teacher’s strategies based onthis look like when it comes to how the language is used in the education and the futureprofession. The interviews show that the language within the Industrial Technical programmehas an important function when it comes to both teaching and the coming connection to thefuture profession. The practicality of the programme includes requirements for a linguisticcompetence based on the professional language and terminology of the profession.

The thesis is based on eight vocational teachers’ life stories with the aim to provide knowledge about vocational teachers and their work with pupils in teaching in the industrial-technology programme, in the context of both a working life and a vocational education which is continuously changing. The thesis answers two research questions: 1) the themes that recur in vocational teachers’ life stories about how they meet and teach their pupils and 2) the teaching goals and strategies which emerge from vocational teachers’ life stories. All in all fifteen interviews were conducted from which life stories and teacher profiles were constructed. Results show five recurring themes in the teacher profiles.  The themes are; to be a caring adult for vocational pupils, to teach them basic knowledge considered important for the education, to teach them respect and discipline, to teach them the value of fighting and not giving up, and to show them the possibility of international employment. Moreover, the teacher goals and strategies emerging from the life stories show that the teachers can be said to educate different types of industrial workers. In line with these results, vocational education can be seen as more than a preparation for working life. Vocational teachers with different life experiences create different relationships with their pupils in order to create opportunities for them to manage school and to succeed in a life after school. In an industrial-technical education and in a working life which is constantly changing, vocational teachers have received various educations and worked in various industries during different time periods. They both educate their pupils and prepare them for a future working life based on these experiences. / Avhandlingen bygger på åtta yrkeslärares livsberättelser och syftar till att bidra med kunskap om yrkeslärare och yrkeslärares arbete med elever i undervisning på industritekniska programmet. Avhandlingen fokuserar återkommande teman i yrkeslärarnas livsberättelser med avseende på hur de möter och undervisar sina elever, samt olika undervisningsstrategier och mål som kommer till uttryck i det lärarna berättar om sin undervisning. Resultaten visar att yrkeslärarnas tidigare livserfarenheter har betydelse för hur de möter och undervisar eleverna på industritekniska programmet. Detta blir tydligt genom de fem teman som återkommer i deras livsberättelser. Dessa teman handlar om att vara en omtänksam vuxen för yrkeseleverna, att undervisa i viktiga grundkunskaper, att lära eleverna respekt och disciplin, att lära dem värdet av att kämpa och inte ge upp samt att visa på möjligheten arbete i andra länder än Sverige. Vidare visar de olika undervisningsmål och -strategier som framträder ur yrkeslärarnas livsberättelser att industriteknisk utbildning handlar om mycket mer än att förbereda eleverna för en framtida anställning. Förutom detta uppenbara mål visar resultatet att yrkeslärarna, utifrån sina olika livserfarenheter, också använder sig av olika strategier för att hjälpa eleverna att klara studierna, att visa på möjligheterna att läsa vidare samt att utveckla en yrkesstolthet.

Denna uppsats undersöker hur elever på det industritekniska programmet ser på sitt egetanvändande av språket i undervisningen. I undersökningen riktas fokus på hur elevernauppfattar sitt eget användande av språket i både program- och gymnasiegemensamma ämnen.Undersökningen har genomförts med hjälp av kvalitativa intervjuer som sedan har analyseratsmed hjälp av en tematisk analys. De tre teman som arbetats fram är Det informella och detformella språket, Det samarbetande och jämlika språket och Självinsikter och språket.Samtliga presenterar olika perspektiv på hur eleverna inom programmet upplever ochuppfattar språket och användningen av det. Tematiken visar hur olika normer och regler styranvändandet av språket beroende på vilken undervisningssituation man som elev befinner sigi. Utifrån den data som inhämtas visar den att eleverna har en stor medvetenhet om att språketanvänds olika och att det finns olika strategier för att använda det. Det språk som helstanvänds och som eleverna känner sig mest bekväma med är det muntliga språket. / This thesis examines how students at the industrial-technical program views their use oflanguage within teaching. The survey focuses on how students percieve their own use oflanguage in both program specific and general subjects. The survey was conducted usingquialitative interviews which were then analyzed with the help of a thematic analysis. Threethemes has been found and those are The informal and the formal language, The collaborativeand equal language and Self insights and language. All of these present different perspectiveson how students within the program experience and percieve the language and its use. Thethemes also shows how different norms and rules govern the use of language depending onwhich teaching situation the student is situated in. Based on the data collected, it shows thatstudents have a keen awareness that the language is used differently and that there aredifferent strategies when using it. The language that is most used and that students feel mostcomfortable with is the oral language.