Denna uppsats undersöker vad den språkliga dimensionen består utav inom gymnasieskolansIndustritekniska program, med fokus på det svenska språket. Undersökningen har gjorts medhjälp av intervjuer där sex undervisande lärare på programmet har fått svara på frågorgällande språket och hur det relaterar till utbildningens programgemensamma ämnen ochkurser. Vilken ställning anses språket ha i utbildningen och hur används det i enverkstadsmiljö när det kommer till undervisning? Undersökningen är kopplad till teorier kringlitteracitet och hur lärarnas strategier utifrån detta ser ut när det kommer till hur språketanvänds inom yrket och sedermera det kommande yrket. Genom intervjuerna framkommerdet att språket inom det Industritekniska programmet har en viktig funktion när det kommertill både undervisning och kopplingen till det kommande yrket ser ut. I det praktiska påprogrammet återfinns krav på en språklig kompetens som grundar sig i yrkets fackspråk ochterminologi. / This thesis examines what the linguistic dimensions consists of within the upper secondaryshool’s Industrial Engineering programme, with a focus on the Swedish language. The surveywas conducted using the help of interviews where six vocational teachers within theprogramme have been asked questions regarding the language and how it relates to theprogramme-wide subjects and courses. What kind of position is the language considered tohave within the education and how is it used in a workshop eniviroment when it comes toteaching? The study is linked to theories about literacy and what teacher’s strategies based onthis look like when it comes to how the language is used in the education and the futureprofession. The interviews show that the language within the Industrial Technical programmehas an important function when it comes to both teaching and the coming connection to thefuture profession. The practicality of the programme includes requirements for a linguisticcompetence based on the professional language and terminology of the profession.