Anledningen till att jag valde att göra en studie om yrkeslärare på Restaurang- och livsmedelsprogrammets syn på kompetens, bottnade i en nyfikenhet i hur dessa lärare kombinerade yrkeskunskap med pedagogik. Ansåg dessa yrkeslärare att yrkeskunskap var det centrala eller skulle fördelningen mellan pedagogik och yrkeskunskap vara mer jämnt fördelad? Syftet med denna studie var att undersöka yrkeslärare på Restaurang- och livsmedelsprogrammets syn på sin yrkeskompetens. Anledningen till begränsningen att endast använda mig av lärare på Restaurang- och livsmedelsprogrammet beror på att det är inom detta område jag själv är verksam, och därmed även intresserad av. Undersökningen har skett med hjälp av en kvalitativ studie, grundat på fem intervjuer i halvstrukturerad modell. Av resultatet framkommer att respondenterna definierar yrkeskompetens som att en lärare ska ha bred och djup yrkeskunskap, ha en pedagogisk utbildning samt ha en bra relation med eleverna. Respondenterna håller sig uppdaterade på branschnyheter med hjälp av resor, facklitteratur och branschskrifter, samt genom att jobba extra inom restaurangbranschen. När det kom till kompetensutveckling lyfte samtliga respondenter fram yrkespraktik som ett bra medel, och som något de gärna skulle vilja pröva på. Genom att matcha svaren från respondenterna mot Malténs (1995) lista över professioner har min slutsats blivit att en bra och kunnig lärare skall ha kunskap inom många olika områden för att anses som kompetent. / The reason for my choice to do a study about the vision of competence of the teachers at the Restaurant Management and Food Programme, stems from a curiosity regarding the usage of professional expertise in combination with pedagogy by these teachers. Did these teachers consider professional knowledge the most momentous, or would they rather have the division between pedagogy and professional knowledge more evenly distributed? The purpose of this study was to explore the approach of teachers at the Restaurant Management and Food Programme, toward their own professional practice. I myself am employed in the restaurant and food area, and therefore I also have an interest in it, hence the restriction of only using teachers at the Restaurant Management and Food Programme in the study. The study that has been done has been carried out with the help of a qualitative type study, based on five interviews in a semi- structured type model. Of the results appear that the respondents define the professional skills of a teacher as to have both deep and wide-ranging professional restaurant knowledge, have an educational training and have a good relationship with the students. Respondents keep up to date with restaurant news through traveling, literature and industry publications, as well as working in the restaurant business on the side. On the question of skill development, all the partakers in the study declare that they would like to take internship positions in the restaurant sector to further their competence. By matching the responses of the respondents with Malténs (1995) list of professions, I have come to the conclusion that a good and knowledgeable teacher should possess knowledge in many different areas to be considered competent.

The focus of this study is to identify important factors affect, how teachers' professional identity and role are shaped and changed during and after teacher training. Study's focus is to identify important factors bearing on how teachers' professional identity and role are shaped and changed during and after a teacher training. Respondents included in study are all teachers in vocational subject in upper secondary school. They also have experience from at practical profession before they began to work as teachers and started the teacher training. Method used in this study is the life stories of narrative nature. The questions revolved around the nature of studies and professional lives. It’s found that teachers experience a noticeable difference between the learning in the former profession and learning in academic studies. By participating in different groups during their training, partly with students in other categories partly with those with similar background. In this context the former professional exercise got a different and more important meaning. The conclusion is that institutional learning is of an entirely different character than learning to a practical profession can be, and this will require time for reflection. The question is whether the gap that seems to exist can be overcome if students' professional experiences are procured in a manner that does not neglect scientific fact.

<p>The focus of this study is to identify important factors affect, how teachers' professional identity and role are shaped and changed during and after teacher training. Study's focus is to identify important factors bearing on how teachers' professional identity and role are shaped and changed during and after a teacher training. Respondents included in study are all teachers in vocational subject in upper secondary school. They also have experience from at practical profession before they began to work as teachers and started the teacher training. Method used in this study is the life stories of narrative nature. The questions revolved around the nature of studies and professional lives. It’s found that teachers experience a noticeable difference between the learning in the former profession and learning in academic studies. By participating in different groups during their training, partly with students in other categories partly with those with similar background. In this context the former professional exercise got a different and more important meaning. The conclusion is that institutional learning is of an entirely different character than learning to a practical profession can be, and this will require time for reflection. The question is whether the gap that seems to exist can be overcome if students' professional experiences are procured in a manner that does not neglect scientific fact.</p>

Innovationen in der Berufsschullehrraus- und -weiterbildung sind wichtige und anspruchsvolle Vorhaben. Durch eine verbesserte Qualifizierung der Lehrenden an berufsbildenden Schulen sollen die Jugendlichen in ihrer Berufsausbildung verlässlicher befähigt werden, fachliche, soziale und andere Kompetenzen für die Arbeitswelt und auch andere gesellschaftliche Bereich zu erwerben und wirkungsvoll anzuwenden (vgl. Ursula, Seite 5). Im Kontext der Diskussion um Standards für die Lehrerausbildung spielen Standards für das erziehungswissenschaftliche Studium eine besonders wichtige Rolle, weil dieses in besonderer Weise an Kompetenzen für den späteren Lehrerberuf ausgerichtet sein soll. Vor diesem Hintergrund werden die folgenden Ausführungen zu Fragen der Standards für das erziehungswissenschaftliche Studium angestellt (vgl. Tulodziecki 2006, S. 51). Als die Vocational Teacher Training Division (VTTD), Faculty of Engineering, National University of Laos im Verlauf des Akademisierens der technischen Lehrerausbildung 2004 den Auftrag erhielt, das Studium des beruflichen Lehrer für die Berufsschulen als 1. Phase der Berufsschullehrerausbildung mit Bachelor-Abschluss durchzuführen, stieß diese neue universitäre Aufgabe auf manche Widerstände. Denn mussten kurzfristig Studienpläne entworfen sowie Stundenpläne koordiniert und organisiert werden. Die VTTD wurde am 23. März 2004 als Vocational Teacher Training Unit (VTTU) vom Ministry of Education (MoE) genehmigt. Herr Vixay VANKHAM leitete damals die VTTU, stellte insgesamt vier Angestellte ein und gründete am 10. Februar 2005 die Vocational Teacher Training Division. Im Laufe des Entwicklung der VTTD hat Dr. Rolf GENNRICH, Direktor of Lao-German Programme on Human Resource Development for Market Ecomony (HRDME), diesen Prozess unterstützt. Als Experte der Berufs- und beruflichen Lehrerausbildung trug Prof. Dr. Hanno HORTSCH maßgeblich zur Entwicklung des Framework, des Modells und des Konzepts der beruflichen Lehrerausbildung in Laos bei und besuchte das Land im März 2001, im Januar 2003, im May 2005 und im März 2007. Als lokaler Experte ist Herr Bounseng KHAMMOUNTY, jetziger Head of Vocational Teacher Training Division zuständig. Die VTTD wird zukünftig zu einem Vocational Teacher Department (VTD) weiterentwickelt. Anstatt Dr. Rolf GENNRICH wird Herr Peter POZORSKI (GTZ) die Entwicklung weiter unterstützen und (siehe Kapitel 2), den Prozess der Stabilisierung der Berufsschullehrerausbildung nach der Untersuchung der „Standards für berufliche Lehrkräfte in Laos P.D.R- Gestaltungsansätze für die Anpassung der beruflichen Lehreraus- und –weiterbildung“ begleiten. Generell sollten bei den theoretischen Überlegungen und den praktischen Maßnahmen die Komplexität der Lehrerausbildung insgesamt, die vorhandenen wechselseitigen Abhängigkeiten und die Notwendigkeiten zu Kooperation und Koordination bei den beteiligten Institutionen beachtet werden.

Innovationen in der Berufsschullehrraus- und -weiterbildung sind wichtige und anspruchsvolle Vorhaben. Durch eine verbesserte Qualifizierung der Lehrenden an berufsbildenden Schulen sollen die Jugendlichen in ihrer Berufsausbildung verlässlicher befähigt werden, fachliche, soziale und andere Kompetenzen für die Arbeitswelt und auch andere gesellschaftliche Bereich zu erwerben und wirkungsvoll anzuwenden (vgl. Ursula, Seite 5). Im Kontext der Diskussion um Standards für die Lehrerausbildung spielen Standards für das erziehungswissenschaftliche Studium eine besonders wichtige Rolle, weil dieses in besonderer Weise an Kompetenzen für den späteren Lehrerberuf ausgerichtet sein soll. Vor diesem Hintergrund werden die folgenden Ausführungen zu Fragen der Standards für das erziehungswissenschaftliche Studium angestellt (vgl. Tulodziecki 2006, S. 51). Als die Vocational Teacher Training Division (VTTD), Faculty of Engineering, National University of Laos im Verlauf des Akademisierens der technischen Lehrerausbildung 2004 den Auftrag erhielt, das Studium des beruflichen Lehrer für die Berufsschulen als 1. Phase der Berufsschullehrerausbildung mit Bachelor-Abschluss durchzuführen, stieß diese neue universitäre Aufgabe auf manche Widerstände. Denn mussten kurzfristig Studienpläne entworfen sowie Stundenpläne koordiniert und organisiert werden. Die VTTD wurde am 23. März 2004 als Vocational Teacher Training Unit (VTTU) vom Ministry of Education (MoE) genehmigt. Herr Vixay VANKHAM leitete damals die VTTU, stellte insgesamt vier Angestellte ein und gründete am 10. Februar 2005 die Vocational Teacher Training Division. Im Laufe des Entwicklung der VTTD hat Dr. Rolf GENNRICH, Direktor of Lao-German Programme on Human Resource Development for Market Ecomony (HRDME), diesen Prozess unterstützt. Als Experte der Berufs- und beruflichen Lehrerausbildung trug Prof. Dr. Hanno HORTSCH maßgeblich zur Entwicklung des Framework, des Modells und des Konzepts der beruflichen Lehrerausbildung in Laos bei und besuchte das Land im März 2001, im Januar 2003, im May 2005 und im März 2007. Als lokaler Experte ist Herr Bounseng KHAMMOUNTY, jetziger Head of Vocational Teacher Training Division zuständig. Die VTTD wird zukünftig zu einem Vocational Teacher Department (VTD) weiterentwickelt. Anstatt Dr. Rolf GENNRICH wird Herr Peter POZORSKI (GTZ) die Entwicklung weiter unterstützen und (siehe Kapitel 2), den Prozess der Stabilisierung der Berufsschullehrerausbildung nach der Untersuchung der „Standards für berufliche Lehrkräfte in Laos P.D.R- Gestaltungsansätze für die Anpassung der beruflichen Lehreraus- und –weiterbildung“ begleiten. Generell sollten bei den theoretischen Überlegungen und den praktischen Maßnahmen die Komplexität der Lehrerausbildung insgesamt, die vorhandenen wechselseitigen Abhängigkeiten und die Notwendigkeiten zu Kooperation und Koordination bei den beteiligten Institutionen beachtet werden.

<p>Syftet med denna kvalitativa fallstudie är att undersöka rektorernas och de offentliga kommunala styrdokumentens syn på yrkeslärares kompetensutveckling i två kommuner. Vidare är syftet att undersöka hur kompetensen kartläggs, samt hur kompetensutveckling planeras, finansieras och utvärderas för yrkeslärare i gymnasieskolan. Metoder som använts för att samla in data i denna fallstudie är analys av dokument samt kvalitativa, individuella intervjuer. Intervjuerna genomfördes med tre rektorer. De dokument som analyserats är de lokala styrdokumenten. Tre kommunala gymnasieskolor i två olika kommuner/fall har valts. Samtliga skolor ligger i Mellansverige, i östra delen av landet.</p><p> </p><p>Den teoretiska delen utgörs av en kort historik, från 1800-talet om lärarnas fortbildning. Nuvarande system för kompetensutveckling, delar av styrdokument, centrala begrepp, tidigare forskning om kompetensutveckling samt teoretiska perspektiv på kompetensutveckling har studerats.</p><p> </p><p>Resultatet visar, enligt dokumenten, att kompetensplanering sker i nära dialog med rektorer med hänsyn till verksamhetens och individers behov varför detta planeras utifrån en nedifrån- och upp modell. Detta kopplas till ett verksamhetsperspektiv eftersom yrkeslärarna också deltar i planering och beslut av sin egen kompetensutveckling. Men i och med att rektorn genom medarbetarsamtalet får en möjlighet att utifrån verksamhetens behov kontrollera yrkeslärarnas befintliga kompetens och därmed kompetensgapet så kopplas även detta till det målrationella perspektivet. Enligt studien står ofta branscherna för yrkeslärarnas kompetensutveckling inom karaktärsämne men eftersom branscherna fungerar olika varierar lärarnas intresse för kompetensutvecklingen också, vad händer då? Samtliga respondenter påpekar att kompetensutveckling finansieras med hjälp av skolans och programmens rambudget och statliga kompetensmedel inom ramen för det så kallade lärarlyftet. Enligt studien betonas vikten av forskning och att yrkeslärare behöver teorier för att medvetandegöra sig eftersom dem inte är, enligt respondenten, lika duktiga på teorier som på praktiken. Studien visar också att samtliga respondenter anser att kompetensutveckling absolut är nödvändigt för yrkeslärarna för att bland annat kunna bemöta alla elevgrupper samt att behålla sin auktoritet som lärare. Däremot saknar samtliga respondenter ett systematiskt tillvägagångssätt vad gäller såväl identifiering av kompetensgap som planering och utvärdering av kompetensutveckling för yrkeslärarna.</p>

Syftet med denna kvalitativa fallstudie är att undersöka rektorernas och de offentliga kommunala styrdokumentens syn på yrkeslärares kompetensutveckling i två kommuner. Vidare är syftet att undersöka hur kompetensen kartläggs, samt hur kompetensutveckling planeras, finansieras och utvärderas för yrkeslärare i gymnasieskolan. Metoder som använts för att samla in data i denna fallstudie är analys av dokument samt kvalitativa, individuella intervjuer. Intervjuerna genomfördes med tre rektorer. De dokument som analyserats är de lokala styrdokumenten. Tre kommunala gymnasieskolor i två olika kommuner/fall har valts. Samtliga skolor ligger i Mellansverige, i östra delen av landet.   Den teoretiska delen utgörs av en kort historik, från 1800-talet om lärarnas fortbildning. Nuvarande system för kompetensutveckling, delar av styrdokument, centrala begrepp, tidigare forskning om kompetensutveckling samt teoretiska perspektiv på kompetensutveckling har studerats.   Resultatet visar, enligt dokumenten, att kompetensplanering sker i nära dialog med rektorer med hänsyn till verksamhetens och individers behov varför detta planeras utifrån en nedifrån- och upp modell. Detta kopplas till ett verksamhetsperspektiv eftersom yrkeslärarna också deltar i planering och beslut av sin egen kompetensutveckling. Men i och med att rektorn genom medarbetarsamtalet får en möjlighet att utifrån verksamhetens behov kontrollera yrkeslärarnas befintliga kompetens och därmed kompetensgapet så kopplas även detta till det målrationella perspektivet. Enligt studien står ofta branscherna för yrkeslärarnas kompetensutveckling inom karaktärsämne men eftersom branscherna fungerar olika varierar lärarnas intresse för kompetensutvecklingen också, vad händer då? Samtliga respondenter påpekar att kompetensutveckling finansieras med hjälp av skolans och programmens rambudget och statliga kompetensmedel inom ramen för det så kallade lärarlyftet. Enligt studien betonas vikten av forskning och att yrkeslärare behöver teorier för att medvetandegöra sig eftersom dem inte är, enligt respondenten, lika duktiga på teorier som på praktiken. Studien visar också att samtliga respondenter anser att kompetensutveckling absolut är nödvändigt för yrkeslärarna för att bland annat kunna bemöta alla elevgrupper samt att behålla sin auktoritet som lärare. Däremot saknar samtliga respondenter ett systematiskt tillvägagångssätt vad gäller såväl identifiering av kompetensgap som planering och utvärdering av kompetensutveckling för yrkeslärarna.

Utvecklingen inom industribranschen sker snabbt där maskiner, processer och fabriker blir både mer komplexa och mer avancerade. Industribranschen ställer höga krav på de som ska arbeta inom industrin och det ställer nya krav på yrkeslärarna som ska utbilda den framtida arbetskraften. Detta innebär att yrkeslärare behöver kontinuerlig fortbildning och yrkeskompetensutveckling för att vara up to date med sitt grundyrke och sin yrkesidentitet. Syftet med studien var att beskriva yrkeslärares erfarenheter av och möjligheten till yrkeskompetensutveckling inom sitt yrkesområde på industritekniska programmet inriktning produkt och maskinteknik. En kvalitativ forskningsansats användes utifrån semistrukturerade intervjuer (n=4) med yrkeslärare på industritekniska programmet. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. De fyra informanterna jobbade på tre olika skolor varav två av skolorna bedrivs i helt kommunal regi medan den tredje bedrivs ute hos ett företag på uppdrag av kommunen. I resultatet framkom tre huvudkategorier av yrkeslärares erfarenheter av yrkeskompetensutveckling; Behov av yrkeskompetensutveckling, Främjande faktorer för yrkeskompetensutveckling samt Hindrande faktorer för yrkeskompetensutveckling. I studien framkommer att yrkeskompetensutveckling är viktigt utifrån den förändring som sker inom industribranschen. Möjligheter till yrkeskompetenutveckling sker genom exempelvis utbildningar eller externa aktörer men yrkeslärarna upplevde även hinder till densamma då skolorna oftast anordnar kompetensutveckling som ska passa alla lärare på hela skolan eller på grund av för stram ekonomi. / Developments in the industrial industry are cutting fast. Machines, processes and factories are becoming both more complex and more advanced. The industry places high demands on those who will work in the industry and it places new demands on the vocational teachers who will train the future workforce. This means that vocational teachers need continuous training and vocational skills development to be up to date with their basic profession and professional identity. The aim was to describe vocational teachers' experiences of and the possibility of continuing professional development within their professional area in the industrial engineering program focusing on product and mechanical engineering. A qualitative research approach was used based on semi-structured interviews (n=4) with vocational teachers on the engineering program. The interviews were analyzed using qualitative content analysis. The four informants worked at three different schools, two of which are run entirely municipally, while the third is conducted at a company on behalf of the municipality. In the result, three main categories emerged; Need for continuing professional development, Promoting factors for continuing professional development and obstacles for continuing professional development. The study shows that vocational skills development is important based on the change that is taking place in the industrial industry. Opportunities for professional development are made through, for example, education or external actors, but vocational teachers also experience obstacles to the same as schools usually arrange competence development that should suit all teachers throughout the school or due to tight finances.

Syftet med denna studie är att undersöka vilken potential en digital multimodal loggbok kan ha som digital bro mellan studenter och lärarutbildare under den verksamhetsförlagda delen av utbildningen (VFU) för att stötta studenterna i deras profession- och kunskapsutveckling, med hjälp av sociosemiotiska resurser, såsom digitala verktyg. Jag har undersökt hur en grupp yrkeslärarstudenter använder de sociosemiotiska resurser som erbjuds i den multimodala loggboken under deras VFU, för att kommunicera kunskaps- och professionsutveckling via en digital bro till lärosätet. Genom textanalys, inspirerad av hermeneutiken – och i termer av ett vidgat textbegrepp – undersöks studenternas arbete i de digitala, multimodala loggböckerna. Resultatet redovisas och diskuteras med fokus på studenternas användning av sociosemiotiska resurser och multimodaliter. Valet av textanalys som metod föregicks av en önskan att identifiera de faktorer som påverkade kommunikationen via digitala broar i en digital multimodal loggbok.  Undersökningen omfattade 13 loggböcker som har analyserats från helhet till del vid fem tillfällen. Resultatet visar att de studenter som hade digitala förkunskaper kunde kommunicera sina förväntningar och sitt lärande i loggböckerna med hjälp av de erbjudna sociosemiotiska resurserna. De studenter som hade begränsade digitala förkunskaper har inte använt de resurser som erbjöds vilket resulterade i att det åsyftade meningsskapandet gick förlorat i denna kontext. / The purpose of this study is to investigate what potential a digital multimodal logbook can have as a digital bridge between students and teacher educator during the practice-based part of the education, to support students in their professional development as well as in their development of knowledge. Socio-semiotic resources, such as digital tools, were used for this purpose. I have studied how a group of student teachers use the semiotic resources offered in the digital multimodal logbook during the practice-based part of their education, aiming to communicate their professional development and their knowledge development by a digital bridge to the university. By using text analysis, influenced by a hermeneutic model, I have studied what can facilitate, but also prevent students' work in the logbooks and the result are discussed in relation to the concept of semiotic resources and multimodality. Through a text analysis, influenced by a hermeneutic modell – in terms of an expanded text concept – are the students work in the digital multimodal log books investigated. The results are reported and discussed with a focus on the students’ use of socio-semiotic resources and multimodalities. The reason for using text analysis as a method was a desire to identify factors that could influence communication through digital bridges in a digital multimodal logbook. The study contained 13 logbooks who have been analysed from whole to parts at four occasions. The results show that students with digital knowledge could communicate their expectations and their learning by using the socio-semiotic resources that were offered. Students with limited basic digital knowledge did not use the resources they were offered which resulted in the fact that they lost the opportunity to create meaning in this context by using the offered resources.

Studier visar att elever på yrkesutbildningar för vård- och omsorgsyrken riskerar att drabbas av arbetsskador som exempelvis belastningsbesvär vid sin yrkesdebut. Vård- och omsorgsgymnasiets läroplan har mål som innefattar arbetsmiljökunskap. Det saknas idag studier på området arbetsmiljöundervisning på vård- och omsorgsgymnasium. En bättre förståelse för de utmaningar som yrkeslärare upplever, kan på sikt förbättra undervisningen och därmed elevernas möjlighet att förebygga arbetsrelaterad ohälsa.Syftet med studien var att undersöka yrkeslärares erfarenheter av arbetsmiljöundervisningen på vård- och omsorgsgymnasium. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med nio yrkeslärare och därefter följde en tematisk innehållsanalys. Studien visar att yrkeslärarna upplever en kombination av komplexitetoch frihet. De undervisar utifrån sin egen kunskap och erfarenhet. De väljer själva upplägg, material och de upplever en utmaning med att få arbetsmiljöundervisningen enhetlig nationellt. Det framkommer i intervjuerna att yrkeslärarna upplever svårigheter att göra ämnet intressant och dagsaktuellt. De påtalar att det är komplext att utföra en arbetsmiljöundervisning som förbereder eleverna på bredden av arbetsplatser och arbetsmiljörisker som finns inom vård- och omsorgsyrken. Studiens fynd framhäver att yrkeslärarna behöver större samarbete och kunskapsutbyte med andra professioner och näringslivet, för att kunna utföra en arbetsmiljöundervisning som är dagsaktuell. För att förändra arbetsmiljön inom vård och omsorgssektorn framhäver yrkeslärarna att det krävs större engagemang från chefer, ledning, kommun och samhälle i stort. / The aim of this study was to investigate vocational teachers experience in work environment education at care and nursing high schools in Sweden. The study was conducted through nine semi-structured interviews and a thematic content analysis was performed. The result showed that vocational teachers in nursing high schoolsexperience a combination of complexity and freedom of choice. They teach based on their own knowledge and experience. The content and materials are their own choosing,and they experience challenges in achieving a nationally standardized work environment education. They struggle to make the subject interesting and relevant for the students. It also appears that they experience it demanding to carry out work environment education that prepares the students for all types of work environment risk factors that exist in a healthcare profession. The findings suggest a need of greater collaboration with other professions and the business community. To change the work environment in the healthcare sector the vocational teachers imply a need of a greater commitment from management, the municipality, and the society at large.