Abstract   Ida Lindqvist  Visual ergonomics – challenges and opportunities to develop sustainable visual work environment.  Student Master Thesis in Occupational Health Science, University of Gävle.   Purpose To investigate and describe expert’s perceptions of challenges and opportunities to develop sustainable visual work environment.    Method                                                                                                                  A qualitative study, based on fourteen semi-structured interviews with nine female and five male experts. Inductive phenomenographic research method was used to investigate similarities and differences in perceptions of experts within the field of visual ergonomics.   Main results                                                                                                        Good visual ergonomics is hindered by challenges such as lack of knowledge, lack of collaborations and lack of clarity in responsibility and affiliation. But also, because design is prioritized before function, economic aspects and that the area has low priority in the systematic work environment management. Favorable conditions for sustainable visual work environment can be developed through the dissemination of knowledge, experience, and research. But also, through curiosity and interest, increased accessibility and if requirements are set regarding visual ergonomics.   Conclusion The study shows that there is generally a great deal of ignorance regarding visual ergonomics, but also great curiosity, which through the dissemination of information provides an opportunity to create change. The results also show that increased knowledge is important for creating collaborations, being able to set demands, and making choices that promote the visual work environment. The conclusion is that spreading knowledge is essential, but that knowledge must then be managed and used to develop sustainable visual work environment. / Sammanfattning   Ida Lindqvist  Synergonomi – utmaningar och möjligheter för att utveckla hållbar visuell arbetsmiljö. Examensarbete i arbetshälsovetenskap, masternivå, Högskolan i Gävle.   Problemformulering                                                                                          Visuellt ofördelaktig arbetsmiljö är ett vanligt arbetsmiljöproblem. Eftersom synen står för cirka åttio procent av människans intryck är god synergonomi viktigt, både för välmående och produktivitet. Tidigare forskning består främst av kvantitativa studier som undersöker specifika delar av synergonomiska frågor. Forskning om synergonomi ur bredare perspektiv saknas. Syfte Syftet med studien är att undersöka och beskriva sakkunnigas uppfattningar om utmaningar och möjligheter för att utveckla hållbar visuell arbetsmiljö.   Metod                                                                                                            Studien är kvalitativ, baserad på fjorton semistrukturerade intervjuer med nio kvinnliga och fem manliga sakkunniga. Induktiv fenomenografisk metod användes för att undersöka likheter och skillnader i uppfattningar hos sakkunniga inom synergonomi. Huvudresultat                                                                                                        De utmaningar som framträder är bristande kunskap, brist på samarbeten, otydlighet i ansvar och tillhörighet, att design prioriteras före funktion, ekonomiska aspekter samt att synergonomi ofta är lågt prioriterat i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Det är tydligt att utmaningarna återfinns hos flera professioner och intressenter, från arkitekter, projektörer, beställare och fastighetsägare, till ansvariga chefer och medarbetare. De sakkunniga ser många möjligheter att utveckla hållbar visuell arbetsmiljö i och med att det finns nyfikenhet och intresse för synergonomiska frågor. Men också genom spridning av erfarenhet och forskning, ökad tillgänglighet av kunskap samt om krav ställs på synergonomiska förutsättningar. Slutsats                                                                                                        Studien visar att det generellt råder stor okunskap om synergonomi, men också stor nyfikenhet, vilket genom spridning av information ger möjlighet att skapa förändring. Resultaten visar också att ökad kunskap är viktig för att skapa samarbeten, kunna ställa krav och göra val som främjar den visuella arbetsmiljön. Slutsatsen är att kunskapsspridning är essentiell, men att kunskapen sedan måste förvaltas och användas för att utveckla hållbar visuell arbetsmiljö.

Studier visar att elever på yrkesutbildningar för vård- och omsorgsyrken riskerar att drabbas av arbetsskador som exempelvis belastningsbesvär vid sin yrkesdebut. Vård- och omsorgsgymnasiets läroplan har mål som innefattar arbetsmiljökunskap. Det saknas idag studier på området arbetsmiljöundervisning på vård- och omsorgsgymnasium. En bättre förståelse för de utmaningar som yrkeslärare upplever, kan på sikt förbättra undervisningen och därmed elevernas möjlighet att förebygga arbetsrelaterad ohälsa.Syftet med studien var att undersöka yrkeslärares erfarenheter av arbetsmiljöundervisningen på vård- och omsorgsgymnasium. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med nio yrkeslärare och därefter följde en tematisk innehållsanalys. Studien visar att yrkeslärarna upplever en kombination av komplexitetoch frihet. De undervisar utifrån sin egen kunskap och erfarenhet. De väljer själva upplägg, material och de upplever en utmaning med att få arbetsmiljöundervisningen enhetlig nationellt. Det framkommer i intervjuerna att yrkeslärarna upplever svårigheter att göra ämnet intressant och dagsaktuellt. De påtalar att det är komplext att utföra en arbetsmiljöundervisning som förbereder eleverna på bredden av arbetsplatser och arbetsmiljörisker som finns inom vård- och omsorgsyrken. Studiens fynd framhäver att yrkeslärarna behöver större samarbete och kunskapsutbyte med andra professioner och näringslivet, för att kunna utföra en arbetsmiljöundervisning som är dagsaktuell. För att förändra arbetsmiljön inom vård och omsorgssektorn framhäver yrkeslärarna att det krävs större engagemang från chefer, ledning, kommun och samhälle i stort. / The aim of this study was to investigate vocational teachers experience in work environment education at care and nursing high schools in Sweden. The study was conducted through nine semi-structured interviews and a thematic content analysis was performed. The result showed that vocational teachers in nursing high schoolsexperience a combination of complexity and freedom of choice. They teach based on their own knowledge and experience. The content and materials are their own choosing,and they experience challenges in achieving a nationally standardized work environment education. They struggle to make the subject interesting and relevant for the students. It also appears that they experience it demanding to carry out work environment education that prepares the students for all types of work environment risk factors that exist in a healthcare profession. The findings suggest a need of greater collaboration with other professions and the business community. To change the work environment in the healthcare sector the vocational teachers imply a need of a greater commitment from management, the municipality, and the society at large.

Purpose: The purpose of the study was to examine experiences of opportunities and challenges in a digital work environment for researchers within academia Method: A qualitative study was performed, based on 13 semi-structured interviews with eight female and five male university researchers. A reflexive thematic analysis method was used to examine meaningful patterns within the group of researchers, thereby enhancing the understanding of the digital work environment in academia. Main results: Three main themes and eight sub-themes were identified. The three primary themes were: navigating a boundaryless work environment, interacting through digital communication, and enhancing technical conditions in work. The results show that the themes and sub-themes describe various aspects of opportunities and challenges that the informants experienced in their digital work environment. Conclusion: University researchers experience a digital paradox between the flexibility of work and recovery, and the demands of digital availability, challenges with high workload, and boundary setting. The results of this study can provide an understanding of how individuals perceive their digital work environment, which can promote increased awareness within workgroups and organizations about the opportunities and challenges that can promote or hinder a good occupational health. / Problemformulering: Digitaliseringen har påskyndat behovet av en välfungerande digital arbetsmiljö eftersom nya möjligheter och utmaningar växer fram, speciellt inom akademin. Kunskap om universitetsanställda forskares erfarenheter av digitala arbetsmiljö behövs för att kunna möta samtidens digitaliserade arbetsmiljö. Syfte: Syftet med studien var att undersöka erfarenheter av möjligheter och utmaningar i en digital arbetsmiljö för forskare inom akademin. Metod: En kvalitativ studien genomfördes, baserad på 13 semistrukturerade intervjuer med åtta kvinnliga och fem manliga universitetsanställda forskare. Reflexiv tematisk analysmetod användes för att undersöka meningsfulla mönster inom gruppen forskare och därigenom öka förståelsen av digital arbetsmiljö inom akademin. Huvudresultat: Tre teman och åtta subteman identifierades. De tre huvudsakliga teman som identifierats var: att navigera i ett gränslöst arbete, att samverka med digital kommunikation och slutligen att främja tekniska förutsättningar i arbetet. Resultatet visar att teman och subteman beskriver olika aspekter av möjligheter och utmaningar som informanterna erfor i deras digitala arbetsmiljö. Slutsats: Universitetsanställda forskare erfar en digital paradox mellan arbetets flexibilitet och återhämtning samt krav på digital tillgänglighet, utmaningar med hög arbetsbelastning och gränssättning. Resultaten av denna studie kan ge en förståelse för hur individer uppfattar sin digitala arbetsmiljö, vilket kan främja ökad medvetenhet inom arbetsgrupper och organisationer om de möjligheter och utmaningar som kan främja eller hindra en god arbetshälsa.

Studien undersöker ledningens och medarbetarnas uppfattning om utvecklingen av en ny HRM-funktion på ett svenskt medelstort företag, med följande frågeställning: Hur uppfattar ledningen och medarbetarna utvecklingen av HRM-funktionen i förhållande till deras behov och förväntningar? För att besvara studiens syfte och frågeställning har semistrukturerade intervjuer genomförts med ledning och medarbetare för att utforska implementeringen av arbetsmiljöarbete med HRM-funktionen inom det medelstora företaget. En kvalitativ innehållsanalys tillämpades för att analysera intervjudata och identifiera mönster kring HRM-funktionens påverkan på arbetsmiljön. Det framkom att HRM-funktionen har spelat en viktig roll i struktureringen och förbättringen av arbetsmiljön med en högre delaktighet hos medarbetare och social hållbarhet. Det har skapat en ökad trygghet och öppenhet på arbetsplatsen. Trots positiva förändringar mötte HRM-funktionen initiala utmaningar med kommunikationsbrister, vilket understryker behovet av en tydlig och tidig dialog för att maximera dess positiva effekter och minimera hinder. / The study examines management's and employees' perception of the development of a new HRM function at a Swedish medium-sized company, with the following question: How do management and employees perceive the development of the HRM function in relation to their needs and expectations? In order to answer the study's purpose and question, semi-structured interviews have been conducted with management and employees to explore the implementation of work environment work with the HRM function within the medium-sized company. A qualitative content analysis was applied to analyze the interview data and identify patterns around the HRM function's impact on the work environment. The study concluded that the HRM function has played an important role in the structuring and improvement of the work environment with a higher participation of employees and social sustainability. This has created increased safety and candidness in the workplace. Despite positive changes, the HRM function faced initial challenges with communication gaps, underscoring the need for a clear and early dialogue to maximize its positive effects and minimize barriers.