Syfte: Syftet med arbetet är att se om det blir någon förbättring i symptomenkäten efter att synergonomiska justeringar har gjorts på arbetsplatsen. Material och metod: I studien deltog 15 personer, varav 9 var män och 6 var kvinnor. Åldrarna på deltagarna varierande mellan 22-63 år, medelåldern var 44 år. Deltagarna fick svara på en synergonomisk enkät, sedan besöktes deras arbetsplats. Under besöket mättes luminansen, lux, storleken på versal E, blickvinkel och deras avstånd till bildskärmen. Flimmer från lampor och bildskärm noterades och även deras arbetsställning. Arbetstagarna fick tips och råd om förbättrad synergonomi och arbetsställning. Efter 3 veckor svarade deltagarna på 2 frågor från synergonomenkäten, för att se om det hade blivit någon skillnad. En av deltagarna svarade inte på den andra enkäten. Resultat: Enkätsvaren på fråga 1 och 9 jämfördes innan och efter att arbetsbesökets gjordes. Wilcoxon test visade ingen statistisk signifikant skillnad före och efter den synergonomiska anpassningen hade genomförts, varken gällande ögon besvär (p=0,236) eller muskel- och ledbesvär (p=0,916).  Slutsats: Det här arbetet visar att under en kortare period förändras inte symptomen signifikant gällande ögon, muskel- och ledbesvär, efter arbetstagarna har fått rekommendationer för förbättrad synergonomi. / The aim of this study was to investigate if vision ergonomics advice, could improve eye, muscles and joint symptoms. The participants worked at Profil Gruppen. They all worked in front of a computer part of the day. This study included 15 participants, 9 men and 6 women. The average age was 44 years. They did not need to have any glasses or lenses, the only criteria was that they worked in front of a computer. The participants answered Knave’s questionnaire about eye, muscles and joint symptoms, illumination at work and some general health questions. A visit was made at the participants’ workplace. During the visit the illuminance, luminance, distance to the screen, the horizontal line of sight to the screen and the size on the letters were measured. The workers were also given advice about improved ergonomics. Three weeks after the visit they answered two of the questions from the questionnaire again, to compare if the eye, muscles and joint symptoms had changed. One of the participants did not answer the questionnaire the second time and therefore is not included in the study. The median for eye discomfort were 1.5 before the visit and 1 after. The median for muscle and joint discomfort were 3 before and 4 after the visit. A Wilcoxon test were performed and it shows that there is no significant difference before and after the vision ergonomics recommendations. This study shows that there is no major difference in the symptoms after vision ergonomics advice have been given to the participants.

Aim: The aim of this cross-sectional study was to investigate the prevalence of Computer Vision Syndrome symptoms in office workers conducting ordinary computer work and if the intensity of such symptoms covaried with self-estimated limitations in work productivity.  Method: A digitalized survey consisting of Computer Vision Syndrome Questionnaire and Work Limitations Questionnaire was sent out to 580 office workers at three different organizations. 146 people responded to the survey (25% response rate). After removal due to exclusion criteria’s, 54 (59%) women and 38 (41%) men remained. Multiple regression analysis analyzed the association between visual symptoms and self-assessed productivity loss. Main result: Out of the 92 respondents, 42 were classified as non-Computer Vision Syndrome cases (46%). The estimated prevalence of Computer Vision Syndrome was 54% (50). The multiple regression analysis showed statistically significant associations (p <0,05) between Computer Vision Syndrome symptoms and self-assessed productivity loss. More intense visual symptoms were associated with more self-assessed productivity loss.  Conclusions: More than half of the office workers had Computer Vision Syndrome, which indicates that there is a common occupational health problem for the office workers and that organizations have potential productivity gains. Further research is needed to investigate more confounding factors and to draw conclusions about causality. / Problemformulering: Bildskärmsarbete ökar stadigt bland befolkningen och användandet av bildskärm kan öka risken för visuella problem. Det finns få studier som belyser betydelsen av en god synergonomi i relation till produktivitet. Denna studie har potential att klargöra att det kan finnas vinster för organisationer att förebygga dålig synergonomi. Syfte: Syftet med den här tvärsnittsstudien var att undersöka förekomsten av Computer Vision Syndrome symptom bland kontorsarbetare som dagligen utför vanligt bildskärmsarbete och om intensiteten i sådana symptom samvarierar med självskattad nedsättning i arbetsproduktivitet. Metod: En digitaliserad enkät bestående av Computer Vision Syndrome Questionnaire samt Work Limitations Questionnaire skickades ut till 580 kontorsarbetare tillhörande tre olika organisationer. 146 personer besvarade enkäten (25% svarsfrekvens). Efter att exkluderingskriterierna beaktats återstod 54 kvinnor (59%) och 38 män (41%). Multipel regressionsanalys analyserade associationen mellan symptom på bristande synergonomi och självskattad produktivitetsförlust. Huvudresultat: Av 92 respondenter så klassificerades 42 som ej Computer Vision Syndrome fall (46%). Den uppskattade prevalensen av Computer Vision Syndrome var 54% (50). Den multipla regressionsanalysen visade statistiskt signifikanta samband (p <0,05) mellan Computer Vision Syndrome och självskattad nedsättning i arbetsproduktivitet. Ju mer symptom på bristande synergonomi en person skattade, desto högre var den självskattade produktivitetsförlusten. Slutsats: Över hälften av kontorsarbetarna hade Computer Vision Syndrome vilket indikerar att det är ett förekommande arbetshälsoproblem för kontorsarbetarna samt att organisationer har produktivitetsvinster att hämta. Fortsatt forskning behövs för att undersöka fler förväxlingsfaktorer samt för att dra slutsatser kring kausalitet.

Problemformulering: Muskuloskeletala besvär är vanligt bland yrkeschaufförer i den svenska transportsektorn, och synergonomi är en ofta underskattad riskfaktor. Begränsad forskning om sambandet mellan samsynsproblem och muskuloskeletala besvär gör att problemets omfattning och konsekvenser är oklara. Samsynsproblem är svårigheter att använda båda ögonen samtidigt för att se och bearbeta bilder. Syfte: Syftet med den här tvärsnittsstudien var att undersöka förekomsten av samsynsproblem och muskuloskeletala besvär bland yrkeschaufförer och om muskuloskeletala besvär samvarierar med samsynsproblem. Metod: Data i studien hämtades från ett register. Det var totalt 197 yrkeschaufförer som besvarade enkäten. Förekomsten av samsynsproblem och muskuloskeletala besvär analyserades genom deskriptiv statistik och studiens andra frågeställning har analyserats genom inferentiell statistik och inkluderade två regressionsanalyser. Resultat: Förekomsten av samsynsproblem totalt i populationen var 18% och förekomsten av muskuloskeletala besvär totalt i populationen var 22%; taxi- och busschaufförer var överrepresenterade. Regressionsanalyserna visade att muskuloskeletala besvär och samsynsproblem samvarierar (p < 0.05) med och utan kontrollvariabler. I den justerade regressionsanalysen samvarierar variabeln socialt stöd i hemmet med muskuloskeletala besvär hos taxichaufförer och socialt stöd i arbetet hos långtradarchaufförer. Slutsats: Yrkeschaufförer är sannolikt en yrkeskategori som har en hel del ohälsa och ett stressfullt jobb. Studien visar en association mellan muskuloskeletala besvär och samsynsproblem bland yrkeschaufförer, men den fastställer ingen kausalitet. Det finns begränsad forskning om denna yrkeskategori, och mer forskning behövs.

Rapporten behandlar ett examensarbete för högskoleingenjörsprogrammet inom innovationsteknik och design, utfört av Rebecca Magyar. Uppdragsgivare för projektet var Home Structures Sweden AB och arbetet riktade sig till det egna varumärket Irislights med Peter Nordin som handledare på företaget.   Irislights är en produkt som består av en LED-slinga för inomhusbruk. Produkten är tänkt att vara kreativ för kunden färg- och formmässigt vilket låter kunderna själva kombinera handgjorda bomullsbollar som fästs kring en diod på slingan. Projektets huvudsakliga uppgift var att generera en lösning för fästning av befintlig produkt med avseende på kundernas behov i att hänga upp slingan. Den valda lösningen ska ge kunden utrymme för att utnyttja sin egen kreativitet.   Arbetet utgick ifrån designprocessen där en förstudie var inledande fas för arbetets uppbyggnad. Förstudien innefattade en kartläggning av kommande trender inom inrednings- och belysningsbranschen, undersökning av kundernas behov och reflekterande arbete kring framtidens inredningsuttryck. Undersökning av teknik ingick även i förstudien för att få mer information kring befintlig produkt samt krav denna kom att ställa på det framtagna koncept som rapporten berör. Eftersom nuvarande produkt och den framtagna upphängningskonstruktionen ska samverka med varandra kommer uppställda krav vara av betydelse för utformningen. Ifrån detta skapades idéer som sedan genererades fram till slutgiltigt produkt förslag.   Den valda utformningen presenteras genom skisser, CAD-konstruktion, ritningar samt en skalenlig prototyp. Ett materialval gjordes även på produkten i materialvals programmet CES EduPack för att ge förslag på ett miljövänligt alternativ sett till framställning av materialet vid preliminär produktion. / This report describes a Bachelor Theisis of Science in Innovation and Design, conducted by Rebecca Magyar. The project was carried out for Home Structures Sweden AB directed to their own brand Irislights with Peter Nordin as task manager.   The existing product Irislights consists of one product, a LED trail for indoor use. The product is supposed to be creative in terms of color and pattern and let the customers combine and create a personalized light trail. The project's main task was to generate a fastening function for the existing product with consideration to customer needs. Also develop the chosen soulution with oppurtunity to provide the customer oppurtunity to us their own creativity.   The implementation of the work was based on a survey of future trends in interior design and in the lightning industry, also by analysing customer needs. Requirements was developed after creating understanding about the existing technology in Irislights which affected the chosen concept so it could be practicable in reality. Based on a feasibility study ideas was created which generated a final product suggestion. The chosen concept was presented through sketches, a modell in 3D-CAD , CAD-drawings and a full-scale prototype. The selection of material was also made in the program CES EduPack to give suggestions on an environmentally friendly alternative in terms of energy consumption in the primary production of a material.

<p>The main aim of this master thesis was to examine the visual ergonomics and the systematic work environment management concerning lighting issues for nurses within domiciliary care. Further aims were to examine a few existing lighting solutions, to come up with ideas for future possible lighting solutions, and to evaluate if the legal regulations for lighting is satisfying and if the regulations are obeyed in domiciliary nursing.</p><p>The methods used were a questionnaire completed by 55 nurses, field studies of used lightings in cooperation with a student in industrial esign, test of ten existing lighting solutions in a laboratory environment, and a field test of five existing lighting solutions tested by nine nurses in the home of the patient.</p><p>The result indicates that 40 % of the asked nurses were dissatisfied with the working light in the patient’s homes. All respondents reported poor working light close to the patient, 50 % reported that this problem occurred daily. One third reported that they had to work in uncomfortable working postures due to insufficient working light, and 15 % reported risk of making mistakes due to the same reason. The respondents were most disturbed by insufficient working light when handling medicine, inserting cannulae, taking blood samples, wound care, and patient evaluation. Visual discomfort was reported by 60 % of the nurses. The results showed a significant correlation between visual discomfort and headache, neck discomfort, and symptoms from the shoulders. There was a strong tendency to a reversed correlation between visual discomfort and social support.</p><p>Regular evaluation of the work environment in the patient’s home were rarely performed on initiative by the employer. Few nurses reported that they had a checklist for examining the work environment in the patient’s home, and lighting was not mentioned on the few checklists that in fact existed. The studied group did not meet the legal regulations concerning systematic work environment management for lighting issues. Neither did any of the tested, existing lighting solutions met all the requirements that our group stated for a suitable lighting solution for medical care in the home environment. The content of the legal regulations concerning lighting at domiciliary nursing are found to be sufficiently written, the main problem seems to be that these regulations regarding lighting are not followed within domiciliary nursing.</p><p>Conclusions: Working light and the systematic work environment management needs improvement within domiciliary nursing. There is a need for specially designed lighting solutions for domiciliary nursing and home care.</p> / <p>Denna magisteruppsats i ergonomi, som handlar om synergonomi och arbetsbelysning för sjuksköterskor inom den avancerade hemsjukvården, gjordes på initiativ av Arbetsmiljöverket.</p><p>Syftet var att undersöka synergonomin, det systematiska arbetsmiljöarbetet kring belysningsfrågor för sjuksköterskor inom den avancerade hemsjukvården, utvärdera några befintliga belysningslösningar, föreslå framtida möjliga belysningslösningar samt utvärdera om de lagstadgade kraven är tillräckliga, och om de efterlevs inom den avancerade hemsjukvården.</p><p>Metod: en synergonomienkät besvarades av 55 sjuksköterskor (svarsfrekvens cirka 50 %), analys av befintliga belysningar och test av 10 befintliga belysningar i laboratorieliknande miljö och test av fem befintliga belysningar hos patienten, samt samarbete med en student inom industridesign som håller på att utveckla en belysningsprodukt speciellt anpassad för vård och omsorg i hemmet.</p><p>Resultat: cirka 40 % av de tillfrågade sjuksköterskorna var missnöjda med arbetsbelysningen i det enskilda hemmet. Alla angav att det förekom för lite ljus vid patienten, och hälften angav att det upplevdes som en brist dagligen. En tredjedel angav att de dagligen fick inta obekväma arbetsställningar p.g.a. dålig belysning, och 15 % rapporterade att de dagligen riskerade att göra fel p.g.a. dålig belysning. De stördes mest av dålig belysning vid läkemedelshantering, provtagning, skötsel/sättande av nål, sårvård och vid bedömning av patienten. Ögonbesvär förekom hos 58 % av de svarande. Signifikanta samband sågs mellan ögonbesvär och huvudvärk, nackvärk och besvär i axlar/skuldror. En tydlig tendens till ett omvänt samband sågs mellan ögonbesvär och socialt stöd.</p><p>Arbetsmiljöriskerna i det enskilda hemmet undersöktes inte av vårdgivarna i någon större utsträckning. Få hade en checklista vid undersökning av arbetsmiljön, och belysning var inte med på den listan. Gällande belysning levde de inte upp till kraven på systematiskt arbetsmiljöarbete. Ingen av de testade befintliga belysningarna uppfyllde alla de krav och önskemål vi ställt upp för en lämplig belysning inom hemsjukvården. Sammantaget bedöms kraven i de olika arbetsmiljöföreskrifterna tillsammans tillräckliga för att kunna få till en bra arbetsbelysning i det enskilda hemmet. I de studerade verksamheterna fanns det brister i hur man levde upp till dessa föreskrifter.</p><p>Slutsatser: Arbetsbelysningen och det systematiska arbetsmiljöarbetet behöver förbättras inom den avancerade hemsjukvården. Behov finns för specialanpassade belysningslösningar vid vård och omsorg i hemmet.</p>

The main aim of this master thesis was to examine the visual ergonomics and the systematic work environment management concerning lighting issues for nurses within domiciliary care. Further aims were to examine a few existing lighting solutions, to come up with ideas for future possible lighting solutions, and to evaluate if the legal regulations for lighting is satisfying and if the regulations are obeyed in domiciliary nursing. The methods used were a questionnaire completed by 55 nurses, field studies of used lightings in cooperation with a student in industrial esign, test of ten existing lighting solutions in a laboratory environment, and a field test of five existing lighting solutions tested by nine nurses in the home of the patient. The result indicates that 40 % of the asked nurses were dissatisfied with the working light in the patient’s homes. All respondents reported poor working light close to the patient, 50 % reported that this problem occurred daily. One third reported that they had to work in uncomfortable working postures due to insufficient working light, and 15 % reported risk of making mistakes due to the same reason. The respondents were most disturbed by insufficient working light when handling medicine, inserting cannulae, taking blood samples, wound care, and patient evaluation. Visual discomfort was reported by 60 % of the nurses. The results showed a significant correlation between visual discomfort and headache, neck discomfort, and symptoms from the shoulders. There was a strong tendency to a reversed correlation between visual discomfort and social support. Regular evaluation of the work environment in the patient’s home were rarely performed on initiative by the employer. Few nurses reported that they had a checklist for examining the work environment in the patient’s home, and lighting was not mentioned on the few checklists that in fact existed. The studied group did not meet the legal regulations concerning systematic work environment management for lighting issues. Neither did any of the tested, existing lighting solutions met all the requirements that our group stated for a suitable lighting solution for medical care in the home environment. The content of the legal regulations concerning lighting at domiciliary nursing are found to be sufficiently written, the main problem seems to be that these regulations regarding lighting are not followed within domiciliary nursing. Conclusions: Working light and the systematic work environment management needs improvement within domiciliary nursing. There is a need for specially designed lighting solutions for domiciliary nursing and home care. / Denna magisteruppsats i ergonomi, som handlar om synergonomi och arbetsbelysning för sjuksköterskor inom den avancerade hemsjukvården, gjordes på initiativ av Arbetsmiljöverket. Syftet var att undersöka synergonomin, det systematiska arbetsmiljöarbetet kring belysningsfrågor för sjuksköterskor inom den avancerade hemsjukvården, utvärdera några befintliga belysningslösningar, föreslå framtida möjliga belysningslösningar samt utvärdera om de lagstadgade kraven är tillräckliga, och om de efterlevs inom den avancerade hemsjukvården. Metod: en synergonomienkät besvarades av 55 sjuksköterskor (svarsfrekvens cirka 50 %), analys av befintliga belysningar och test av 10 befintliga belysningar i laboratorieliknande miljö och test av fem befintliga belysningar hos patienten, samt samarbete med en student inom industridesign som håller på att utveckla en belysningsprodukt speciellt anpassad för vård och omsorg i hemmet. Resultat: cirka 40 % av de tillfrågade sjuksköterskorna var missnöjda med arbetsbelysningen i det enskilda hemmet. Alla angav att det förekom för lite ljus vid patienten, och hälften angav att det upplevdes som en brist dagligen. En tredjedel angav att de dagligen fick inta obekväma arbetsställningar p.g.a. dålig belysning, och 15 % rapporterade att de dagligen riskerade att göra fel p.g.a. dålig belysning. De stördes mest av dålig belysning vid läkemedelshantering, provtagning, skötsel/sättande av nål, sårvård och vid bedömning av patienten. Ögonbesvär förekom hos 58 % av de svarande. Signifikanta samband sågs mellan ögonbesvär och huvudvärk, nackvärk och besvär i axlar/skuldror. En tydlig tendens till ett omvänt samband sågs mellan ögonbesvär och socialt stöd. Arbetsmiljöriskerna i det enskilda hemmet undersöktes inte av vårdgivarna i någon större utsträckning. Få hade en checklista vid undersökning av arbetsmiljön, och belysning var inte med på den listan. Gällande belysning levde de inte upp till kraven på systematiskt arbetsmiljöarbete. Ingen av de testade befintliga belysningarna uppfyllde alla de krav och önskemål vi ställt upp för en lämplig belysning inom hemsjukvården. Sammantaget bedöms kraven i de olika arbetsmiljöföreskrifterna tillsammans tillräckliga för att kunna få till en bra arbetsbelysning i det enskilda hemmet. I de studerade verksamheterna fanns det brister i hur man levde upp till dessa föreskrifter. Slutsatser: Arbetsbelysningen och det systematiska arbetsmiljöarbetet behöver förbättras inom den avancerade hemsjukvården. Behov finns för specialanpassade belysningslösningar vid vård och omsorg i hemmet.

Abstract   Ida Lindqvist  Visual ergonomics – challenges and opportunities to develop sustainable visual work environment.  Student Master Thesis in Occupational Health Science, University of Gävle.   Purpose To investigate and describe expert’s perceptions of challenges and opportunities to develop sustainable visual work environment.    Method                                                                                                                  A qualitative study, based on fourteen semi-structured interviews with nine female and five male experts. Inductive phenomenographic research method was used to investigate similarities and differences in perceptions of experts within the field of visual ergonomics.   Main results                                                                                                        Good visual ergonomics is hindered by challenges such as lack of knowledge, lack of collaborations and lack of clarity in responsibility and affiliation. But also, because design is prioritized before function, economic aspects and that the area has low priority in the systematic work environment management. Favorable conditions for sustainable visual work environment can be developed through the dissemination of knowledge, experience, and research. But also, through curiosity and interest, increased accessibility and if requirements are set regarding visual ergonomics.   Conclusion The study shows that there is generally a great deal of ignorance regarding visual ergonomics, but also great curiosity, which through the dissemination of information provides an opportunity to create change. The results also show that increased knowledge is important for creating collaborations, being able to set demands, and making choices that promote the visual work environment. The conclusion is that spreading knowledge is essential, but that knowledge must then be managed and used to develop sustainable visual work environment. / Sammanfattning   Ida Lindqvist  Synergonomi – utmaningar och möjligheter för att utveckla hållbar visuell arbetsmiljö. Examensarbete i arbetshälsovetenskap, masternivå, Högskolan i Gävle.   Problemformulering                                                                                          Visuellt ofördelaktig arbetsmiljö är ett vanligt arbetsmiljöproblem. Eftersom synen står för cirka åttio procent av människans intryck är god synergonomi viktigt, både för välmående och produktivitet. Tidigare forskning består främst av kvantitativa studier som undersöker specifika delar av synergonomiska frågor. Forskning om synergonomi ur bredare perspektiv saknas. Syfte Syftet med studien är att undersöka och beskriva sakkunnigas uppfattningar om utmaningar och möjligheter för att utveckla hållbar visuell arbetsmiljö.   Metod                                                                                                            Studien är kvalitativ, baserad på fjorton semistrukturerade intervjuer med nio kvinnliga och fem manliga sakkunniga. Induktiv fenomenografisk metod användes för att undersöka likheter och skillnader i uppfattningar hos sakkunniga inom synergonomi. Huvudresultat                                                                                                        De utmaningar som framträder är bristande kunskap, brist på samarbeten, otydlighet i ansvar och tillhörighet, att design prioriteras före funktion, ekonomiska aspekter samt att synergonomi ofta är lågt prioriterat i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Det är tydligt att utmaningarna återfinns hos flera professioner och intressenter, från arkitekter, projektörer, beställare och fastighetsägare, till ansvariga chefer och medarbetare. De sakkunniga ser många möjligheter att utveckla hållbar visuell arbetsmiljö i och med att det finns nyfikenhet och intresse för synergonomiska frågor. Men också genom spridning av erfarenhet och forskning, ökad tillgänglighet av kunskap samt om krav ställs på synergonomiska förutsättningar. Slutsats                                                                                                        Studien visar att det generellt råder stor okunskap om synergonomi, men också stor nyfikenhet, vilket genom spridning av information ger möjlighet att skapa förändring. Resultaten visar också att ökad kunskap är viktig för att skapa samarbeten, kunna ställa krav och göra val som främjar den visuella arbetsmiljön. Slutsatsen är att kunskapsspridning är essentiell, men att kunskapen sedan måste förvaltas och användas för att utveckla hållbar visuell arbetsmiljö.