A substantial part of our lives is spent in offices where lighting is affecting our well-being and health, even if we are not aware of that. Offices are most commonly illuminated by high intensity ceiling lights or suspended linear luminaries which emit uniform light over our heads and cause glare. In this thesis, I question this practice from perspectives of visual ergonomics and well-being and suggest a biophilic approach to lighting. Biophilic design strategies can guide us in a direction of creating comfortable visual environment and improving our well-being along with boosting work performance and creativity. This thesis explores ways to incorporate biophilic lighting design into workspaces that lack views to nature on a case study of an open office in Stockholm, Sweden. Results of this study support the existing knowledge that downlights cause glare and should not be used above desks where people sit for prolonged period of time. I propose conceptual design solutions for indirect ambient lighting and indirect task lighting which are glare free and tuneable in terms of light intensity and correlated colour temperature. Other suggested biophilic lighting solutions include dappled light and water reflection effects, as well as interactive dynamic digital lighting depicting water movements.

Introduction: Musculoskeletal discomfort in the neck and shoulders is common among workers performing visually demanding near work, e.g., on a computer screen, and sustained low-level muscle activity during such work can lead to work-related pain. The relationships between visual demands and muscle activity and discomfort in the neck/shoulder region are at present unclear. Aim: The aims of this thesis were to determine whether neck/shoulder discomfort and trapezius muscle activity increases during visually demanding experimental near work, and to investigate whether eye-lens accommodation is a mediating mechanism behind increased trapezius muscle activity. Methods: The four papers included are based on two experiments with different visually demanding near work tasks (duration 5 and 7 min). Trial lenses of different diopters were used to manipulate the visual demands (i.e., induce more or less accommodation) and thereby create different viewing conditions. Monocular viewing, which does not require active convergence, was used to examine the isolated effect of accommodation. Eye-lens accommodation and trapezius muscle activity were measured continuously during the visual tasks, and in one experiment the participants rated their eye and neck/shoulder discomfort at baseline and after each visual task. Results: Neck/shoulder discomfort and trapezius muscle activity increased during the visually demanding near work and participants experiencing a greater increase in eye discomfort (compared with baseline) also developed more neck/shoulder discomfort with time. There were no significant differences in muscle activity among the viewing conditions, and no effect of isolated accommodation response within the monocular viewing conditions. Conclusion: These findings indicate that accommodation per se is unlikely to mediate trapezius muscle activity. Instead, the increase in trapezius muscle activity observed here may be due to a combination of high visual attention and enhanced requirement for eye-neck (head) stabilisation. Since these results suggest that neck/shoulder discomfort may aggravate with time when the visual demands are high, it is important to provide good visual conditions in connection with visually demanding occupations. / Introduktion: Muskelrelaterade besvär i nack- och skulderområdet är vanligt förekommande, framförallt hos individer som utför synkrävande datorarbete. En orsak till sådana besvär anses vara långvarig lågintensiv aktivitet i dessa muskler. Det är i dagsläget oklart om de belastningar som synsystemet utsätts för vid synkrävande arbete bidrar till ökad muskelaktivitet i nack/skulderregionen. Syfte: Syftet var att undersöka om experimentellt synkrävande närarbete påverkar muskelaktivitet och besvär i nack/skulderregionen, och att undersöka om aktivitet i trapezius muskeln (kappmuskeln) påverkas av ögats ackommodation, d.v.s. när linsens brytkraft förändras för att se skarpt på nära håll. Metod: De fyra delstudierna baseras på två laborativa experiment där försökspersoner (66 respektive 26 stycken) genomförde olika synkrävande uppgifter (fem och sju minuter långa). För att göra synuppgifterna mer eller mindre ansträngande för synsystemet användes linser med olika grad av brytkraft (dioptrier). Dessutom, eftersom monokulärt seende inte kräver aktiv konvergens, genomfördes tre av de fyra synuppgifterna i ena experimentet med ett öga för att undersöka den enskilda effekten av ackommodation. En autorefraktor mätte ögats ackommodation under synuppgifterna och aktiviteten i trapeziusmuskeln registreades kontinuerligt med elektromyografi (EMG). I samband med det ena experimentet skattade deltagarna sina upplevda ögon- och nack/skulderbesvär, både före experimentet (baslinje) och efter varje synuppgift. Resultat: Det synkrävande arbetet ökade både de självskattade nack/skulderbesvären och muskelaktiviteten i trapezius. De personer som upplevde en högre ökning av ögonbesvär (i förhållande till baslinjen), rapporterade också mer nack/skulderbesvär över tid. Det var varken någon signifikant skillnad i grad av muskelaktivitet mellan synuppgifterna, eller något signifikant samband mellan monokulär ackommodation och muskelaktivitet. Slutsats: Resultaten indikerar att ögats ackommodation, i sig, inte påverkar muskelaktiviteten i trapezius. Ökad muskelaktivitet i nack/skulderregionen i anslutning till synkrävande arbete kan istället bero på en kombination av höga krav på visuell uppmärksamhet och ett ökat behov av att stabilisera ögonen (huvudet) i förhållande till objektet i fokus (t.ex. texten på en bildskärm). Eftersom resultaten tyder på att synkrävande närarbete leder till ökade besvär i nack/skuldraregionen över tid, är det viktigt att utforma arbetsplatser och synkrävande arbetsuppgifter (t.ex. vid datorn) på ett sätt som främjar visuell hälsa.

<p>The main aim of this master thesis was to examine the visual ergonomics and the systematic work environment management concerning lighting issues for nurses within domiciliary care. Further aims were to examine a few existing lighting solutions, to come up with ideas for future possible lighting solutions, and to evaluate if the legal regulations for lighting is satisfying and if the regulations are obeyed in domiciliary nursing.</p><p>The methods used were a questionnaire completed by 55 nurses, field studies of used lightings in cooperation with a student in industrial esign, test of ten existing lighting solutions in a laboratory environment, and a field test of five existing lighting solutions tested by nine nurses in the home of the patient.</p><p>The result indicates that 40 % of the asked nurses were dissatisfied with the working light in the patient’s homes. All respondents reported poor working light close to the patient, 50 % reported that this problem occurred daily. One third reported that they had to work in uncomfortable working postures due to insufficient working light, and 15 % reported risk of making mistakes due to the same reason. The respondents were most disturbed by insufficient working light when handling medicine, inserting cannulae, taking blood samples, wound care, and patient evaluation. Visual discomfort was reported by 60 % of the nurses. The results showed a significant correlation between visual discomfort and headache, neck discomfort, and symptoms from the shoulders. There was a strong tendency to a reversed correlation between visual discomfort and social support.</p><p>Regular evaluation of the work environment in the patient’s home were rarely performed on initiative by the employer. Few nurses reported that they had a checklist for examining the work environment in the patient’s home, and lighting was not mentioned on the few checklists that in fact existed. The studied group did not meet the legal regulations concerning systematic work environment management for lighting issues. Neither did any of the tested, existing lighting solutions met all the requirements that our group stated for a suitable lighting solution for medical care in the home environment. The content of the legal regulations concerning lighting at domiciliary nursing are found to be sufficiently written, the main problem seems to be that these regulations regarding lighting are not followed within domiciliary nursing.</p><p>Conclusions: Working light and the systematic work environment management needs improvement within domiciliary nursing. There is a need for specially designed lighting solutions for domiciliary nursing and home care.</p> / <p>Denna magisteruppsats i ergonomi, som handlar om synergonomi och arbetsbelysning för sjuksköterskor inom den avancerade hemsjukvården, gjordes på initiativ av Arbetsmiljöverket.</p><p>Syftet var att undersöka synergonomin, det systematiska arbetsmiljöarbetet kring belysningsfrågor för sjuksköterskor inom den avancerade hemsjukvården, utvärdera några befintliga belysningslösningar, föreslå framtida möjliga belysningslösningar samt utvärdera om de lagstadgade kraven är tillräckliga, och om de efterlevs inom den avancerade hemsjukvården.</p><p>Metod: en synergonomienkät besvarades av 55 sjuksköterskor (svarsfrekvens cirka 50 %), analys av befintliga belysningar och test av 10 befintliga belysningar i laboratorieliknande miljö och test av fem befintliga belysningar hos patienten, samt samarbete med en student inom industridesign som håller på att utveckla en belysningsprodukt speciellt anpassad för vård och omsorg i hemmet.</p><p>Resultat: cirka 40 % av de tillfrågade sjuksköterskorna var missnöjda med arbetsbelysningen i det enskilda hemmet. Alla angav att det förekom för lite ljus vid patienten, och hälften angav att det upplevdes som en brist dagligen. En tredjedel angav att de dagligen fick inta obekväma arbetsställningar p.g.a. dålig belysning, och 15 % rapporterade att de dagligen riskerade att göra fel p.g.a. dålig belysning. De stördes mest av dålig belysning vid läkemedelshantering, provtagning, skötsel/sättande av nål, sårvård och vid bedömning av patienten. Ögonbesvär förekom hos 58 % av de svarande. Signifikanta samband sågs mellan ögonbesvär och huvudvärk, nackvärk och besvär i axlar/skuldror. En tydlig tendens till ett omvänt samband sågs mellan ögonbesvär och socialt stöd.</p><p>Arbetsmiljöriskerna i det enskilda hemmet undersöktes inte av vårdgivarna i någon större utsträckning. Få hade en checklista vid undersökning av arbetsmiljön, och belysning var inte med på den listan. Gällande belysning levde de inte upp till kraven på systematiskt arbetsmiljöarbete. Ingen av de testade befintliga belysningarna uppfyllde alla de krav och önskemål vi ställt upp för en lämplig belysning inom hemsjukvården. Sammantaget bedöms kraven i de olika arbetsmiljöföreskrifterna tillsammans tillräckliga för att kunna få till en bra arbetsbelysning i det enskilda hemmet. I de studerade verksamheterna fanns det brister i hur man levde upp till dessa föreskrifter.</p><p>Slutsatser: Arbetsbelysningen och det systematiska arbetsmiljöarbetet behöver förbättras inom den avancerade hemsjukvården. Behov finns för specialanpassade belysningslösningar vid vård och omsorg i hemmet.</p>

The main aim of this master thesis was to examine the visual ergonomics and the systematic work environment management concerning lighting issues for nurses within domiciliary care. Further aims were to examine a few existing lighting solutions, to come up with ideas for future possible lighting solutions, and to evaluate if the legal regulations for lighting is satisfying and if the regulations are obeyed in domiciliary nursing. The methods used were a questionnaire completed by 55 nurses, field studies of used lightings in cooperation with a student in industrial esign, test of ten existing lighting solutions in a laboratory environment, and a field test of five existing lighting solutions tested by nine nurses in the home of the patient. The result indicates that 40 % of the asked nurses were dissatisfied with the working light in the patient’s homes. All respondents reported poor working light close to the patient, 50 % reported that this problem occurred daily. One third reported that they had to work in uncomfortable working postures due to insufficient working light, and 15 % reported risk of making mistakes due to the same reason. The respondents were most disturbed by insufficient working light when handling medicine, inserting cannulae, taking blood samples, wound care, and patient evaluation. Visual discomfort was reported by 60 % of the nurses. The results showed a significant correlation between visual discomfort and headache, neck discomfort, and symptoms from the shoulders. There was a strong tendency to a reversed correlation between visual discomfort and social support. Regular evaluation of the work environment in the patient’s home were rarely performed on initiative by the employer. Few nurses reported that they had a checklist for examining the work environment in the patient’s home, and lighting was not mentioned on the few checklists that in fact existed. The studied group did not meet the legal regulations concerning systematic work environment management for lighting issues. Neither did any of the tested, existing lighting solutions met all the requirements that our group stated for a suitable lighting solution for medical care in the home environment. The content of the legal regulations concerning lighting at domiciliary nursing are found to be sufficiently written, the main problem seems to be that these regulations regarding lighting are not followed within domiciliary nursing. Conclusions: Working light and the systematic work environment management needs improvement within domiciliary nursing. There is a need for specially designed lighting solutions for domiciliary nursing and home care. / Denna magisteruppsats i ergonomi, som handlar om synergonomi och arbetsbelysning för sjuksköterskor inom den avancerade hemsjukvården, gjordes på initiativ av Arbetsmiljöverket. Syftet var att undersöka synergonomin, det systematiska arbetsmiljöarbetet kring belysningsfrågor för sjuksköterskor inom den avancerade hemsjukvården, utvärdera några befintliga belysningslösningar, föreslå framtida möjliga belysningslösningar samt utvärdera om de lagstadgade kraven är tillräckliga, och om de efterlevs inom den avancerade hemsjukvården. Metod: en synergonomienkät besvarades av 55 sjuksköterskor (svarsfrekvens cirka 50 %), analys av befintliga belysningar och test av 10 befintliga belysningar i laboratorieliknande miljö och test av fem befintliga belysningar hos patienten, samt samarbete med en student inom industridesign som håller på att utveckla en belysningsprodukt speciellt anpassad för vård och omsorg i hemmet. Resultat: cirka 40 % av de tillfrågade sjuksköterskorna var missnöjda med arbetsbelysningen i det enskilda hemmet. Alla angav att det förekom för lite ljus vid patienten, och hälften angav att det upplevdes som en brist dagligen. En tredjedel angav att de dagligen fick inta obekväma arbetsställningar p.g.a. dålig belysning, och 15 % rapporterade att de dagligen riskerade att göra fel p.g.a. dålig belysning. De stördes mest av dålig belysning vid läkemedelshantering, provtagning, skötsel/sättande av nål, sårvård och vid bedömning av patienten. Ögonbesvär förekom hos 58 % av de svarande. Signifikanta samband sågs mellan ögonbesvär och huvudvärk, nackvärk och besvär i axlar/skuldror. En tydlig tendens till ett omvänt samband sågs mellan ögonbesvär och socialt stöd. Arbetsmiljöriskerna i det enskilda hemmet undersöktes inte av vårdgivarna i någon större utsträckning. Få hade en checklista vid undersökning av arbetsmiljön, och belysning var inte med på den listan. Gällande belysning levde de inte upp till kraven på systematiskt arbetsmiljöarbete. Ingen av de testade befintliga belysningarna uppfyllde alla de krav och önskemål vi ställt upp för en lämplig belysning inom hemsjukvården. Sammantaget bedöms kraven i de olika arbetsmiljöföreskrifterna tillsammans tillräckliga för att kunna få till en bra arbetsbelysning i det enskilda hemmet. I de studerade verksamheterna fanns det brister i hur man levde upp till dessa föreskrifter. Slutsatser: Arbetsbelysningen och det systematiska arbetsmiljöarbetet behöver förbättras inom den avancerade hemsjukvården. Behov finns för specialanpassade belysningslösningar vid vård och omsorg i hemmet.

Abstract   Ida Lindqvist  Visual ergonomics – challenges and opportunities to develop sustainable visual work environment.  Student Master Thesis in Occupational Health Science, University of Gävle.   Purpose To investigate and describe expert’s perceptions of challenges and opportunities to develop sustainable visual work environment.    Method                                                                                                                  A qualitative study, based on fourteen semi-structured interviews with nine female and five male experts. Inductive phenomenographic research method was used to investigate similarities and differences in perceptions of experts within the field of visual ergonomics.   Main results                                                                                                        Good visual ergonomics is hindered by challenges such as lack of knowledge, lack of collaborations and lack of clarity in responsibility and affiliation. But also, because design is prioritized before function, economic aspects and that the area has low priority in the systematic work environment management. Favorable conditions for sustainable visual work environment can be developed through the dissemination of knowledge, experience, and research. But also, through curiosity and interest, increased accessibility and if requirements are set regarding visual ergonomics.   Conclusion The study shows that there is generally a great deal of ignorance regarding visual ergonomics, but also great curiosity, which through the dissemination of information provides an opportunity to create change. The results also show that increased knowledge is important for creating collaborations, being able to set demands, and making choices that promote the visual work environment. The conclusion is that spreading knowledge is essential, but that knowledge must then be managed and used to develop sustainable visual work environment. / Sammanfattning   Ida Lindqvist  Synergonomi – utmaningar och möjligheter för att utveckla hållbar visuell arbetsmiljö. Examensarbete i arbetshälsovetenskap, masternivå, Högskolan i Gävle.   Problemformulering                                                                                          Visuellt ofördelaktig arbetsmiljö är ett vanligt arbetsmiljöproblem. Eftersom synen står för cirka åttio procent av människans intryck är god synergonomi viktigt, både för välmående och produktivitet. Tidigare forskning består främst av kvantitativa studier som undersöker specifika delar av synergonomiska frågor. Forskning om synergonomi ur bredare perspektiv saknas. Syfte Syftet med studien är att undersöka och beskriva sakkunnigas uppfattningar om utmaningar och möjligheter för att utveckla hållbar visuell arbetsmiljö.   Metod                                                                                                            Studien är kvalitativ, baserad på fjorton semistrukturerade intervjuer med nio kvinnliga och fem manliga sakkunniga. Induktiv fenomenografisk metod användes för att undersöka likheter och skillnader i uppfattningar hos sakkunniga inom synergonomi. Huvudresultat                                                                                                        De utmaningar som framträder är bristande kunskap, brist på samarbeten, otydlighet i ansvar och tillhörighet, att design prioriteras före funktion, ekonomiska aspekter samt att synergonomi ofta är lågt prioriterat i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Det är tydligt att utmaningarna återfinns hos flera professioner och intressenter, från arkitekter, projektörer, beställare och fastighetsägare, till ansvariga chefer och medarbetare. De sakkunniga ser många möjligheter att utveckla hållbar visuell arbetsmiljö i och med att det finns nyfikenhet och intresse för synergonomiska frågor. Men också genom spridning av erfarenhet och forskning, ökad tillgänglighet av kunskap samt om krav ställs på synergonomiska förutsättningar. Slutsats                                                                                                        Studien visar att det generellt råder stor okunskap om synergonomi, men också stor nyfikenhet, vilket genom spridning av information ger möjlighet att skapa förändring. Resultaten visar också att ökad kunskap är viktig för att skapa samarbeten, kunna ställa krav och göra val som främjar den visuella arbetsmiljön. Slutsatsen är att kunskapsspridning är essentiell, men att kunskapen sedan måste förvaltas och användas för att utveckla hållbar visuell arbetsmiljö.