Denna studies syfte är att undersöka och problematisera hur betygssättningen i skolan kan göras mer rättvis. Detta görs utifrån ett empiriskt underlag bestående av intervjuer med sex gymnasielärare i samhällskunskap. Intervjuerna analyseras utifrån en teoretisk utgångspunkt om vad rättvis betygssättning består i och vilka krav detta ställer på läraren. Resultatet visar att lärarna tvivlar på att betygen är rättvisa. Lärarnas eget synsätt på rättvisa går bortom formella krav på likvärdighet och opartiskhet. Utöver dessa aspekter lyfts samspelet med eleverna fram samt att ideal som att vara en engagerad lärare som tar hänsyn till individers olika förutsättningar betonas. Lärarna motsätter sig förslag på att stärka likvärdigheten som uppfattas som reglerande och som ett hot mot elevernas och deras eget inflytande över undervisningen. Mer rättvisa betyg kan istället uppnås med bland annat ökade kunskaper om betygssättning, ett utökat samarbete mellan lärare samt tydligare betygskriterier.

Orientering är en aktivitet som genomförts under lång tid i Sverige. I relation till skolan har det funnits preciserat i betygskriterierna att eleverna skall bli bedömda i hur de orienterar sig. I övergången från Lgr11 till Lgr22 har detta tagits bort. Studien syftar därför till att undersöka hur högstadielärares syn på revideringen i kursplanen där att orientera sig tagits bort från betygskriterierna till att endast finnas med i kursplanens centrala innehåll. För att samla data till studien genomfördes semistrukturerade intervjuer högstadielärare utbildade inom idrott och hälsa. Intervjuerna lade grunden för resultatet i studien som baseras på frågeställningarna och läroplansteori. Resultatet visar att trots att området försvunnit från betygskriterierna har lärarna en samsyn i att fortsätta undervisa kring området. Å andra sidan kan revideringen leda till olika tolkningar från högstadielärare vilket kan leda till att undervisningen genomförs i olika omfång och betygsättningen tolkas annorlunda. Lärarna understryker även det uteslutande stödet och handledningen i hur de ska gå till väga för att tolka och applicera revideringen i deras yrkesroll.

<p>The purpose of this research is to survey and describe some science teachers’ conceptions of which assessment criteria they use at the marking process. Questions which are relevant for this research are the following: </p><p>1. Which assessment methods form the basis for science teachers’ marking process? </p><p>2. Which knowledge qualities are assessed and marked by science teachers? </p><p>3. How do science teachers use national curriculum and marking criterions?</p><p>Five qualitative interviews of science teachers were performed. The interview material was analyzed by a phenomenographical analysis method. </p><p>The result from the first problem consists of the descriptive categories: <i>Science methodology</i> and <i>Oral and written use of language</i>. </p><p>The result from the second problem consists of the descriptive categories: T<i>he students´ ability to use science knowledge in different contexts</i>, <i>The students´ ability to use science vocabulary</i>, <i>The students´ ability to develop science knowledge</i>, and <i>The students´ behavior</i>. </p><p>The result from the third problem consists of the descriptive categories: As a support in the marking process, <i>As a material for discussion</i>, and <i>As a way to communicate objects to students</i>.</p> / <p>Undersökningens syfte är att kartlägga och beskriva några NO-lärares uppfattningar om vilka bedömningskriterier de använder vid betygssättning. Frågor som är relevanta för den här undersökningen är följande: </p><p>1. Vilka bedömningsformer utgör underlag för NO-lärares betygssättning?</p><p>2. Vilka kunskapskvaliteter bedömer och betygssätter NO-lärare? </p><p>3. Hur använder NO-lärare nationella kursplaner och betygskriterier?</p><p>Fem kvalitativa intervjuer genomfördes med NO-lärare. Intervjumaterialet analyserades med en fenomenografisk analysmetod. </p><p>Resultatet av den första frågeställningen består av beskrivningskategorierna: <i>Det naturvetenskapliga arbetssättet </i>och <i>Muntlig och skriftlig språkanvändning</i>. </p><p>Resultatet av den andra frågeställningen består av beskrivningskategorierna: <i>Elevens förmåga att använda den naturvetenskapliga kunskapen i olika sammanhang</i>, <i>Elevens förmåga att använda det naturvetenskapliga språket,</i> <i>Elevens förmåga att utveckla sin naturvetenskapliga kunskap</i> och <i>Elevens beteende</i>. </p><p>Resultatet i den tredje frågeställningen består av beskrivningskategorierna: Som ett stöd för betygssättningen, Som ett diskussionsunderlag och <i>Som ett sätt att förmedla målen till eleverna</i>. </p>

The purpose of this research is to survey and describe some science teachers’ conceptions of which assessment criteria they use at the marking process. Questions which are relevant for this research are the following: 1. Which assessment methods form the basis for science teachers’ marking process? 2. Which knowledge qualities are assessed and marked by science teachers? 3. How do science teachers use national curriculum and marking criterions? Five qualitative interviews of science teachers were performed. The interview material was analyzed by a phenomenographical analysis method. The result from the first problem consists of the descriptive categories: Science methodology and Oral and written use of language. The result from the second problem consists of the descriptive categories: The students´ ability to use science knowledge in different contexts, The students´ ability to use science vocabulary, The students´ ability to develop science knowledge, and The students´ behavior. The result from the third problem consists of the descriptive categories: As a support in the marking process, As a material for discussion, and As a way to communicate objects to students. / Undersökningens syfte är att kartlägga och beskriva några NO-lärares uppfattningar om vilka bedömningskriterier de använder vid betygssättning. Frågor som är relevanta för den här undersökningen är följande: 1. Vilka bedömningsformer utgör underlag för NO-lärares betygssättning? 2. Vilka kunskapskvaliteter bedömer och betygssätter NO-lärare? 3. Hur använder NO-lärare nationella kursplaner och betygskriterier? Fem kvalitativa intervjuer genomfördes med NO-lärare. Intervjumaterialet analyserades med en fenomenografisk analysmetod. Resultatet av den första frågeställningen består av beskrivningskategorierna: Det naturvetenskapliga arbetssättet och Muntlig och skriftlig språkanvändning. Resultatet av den andra frågeställningen består av beskrivningskategorierna: Elevens förmåga att använda den naturvetenskapliga kunskapen i olika sammanhang, Elevens förmåga att använda det naturvetenskapliga språket, Elevens förmåga att utveckla sin naturvetenskapliga kunskap och Elevens beteende. Resultatet i den tredje frågeställningen består av beskrivningskategorierna: Som ett stöd för betygssättningen, Som ett diskussionsunderlag och Som ett sätt att förmedla målen till eleverna.

Syftet är att undersöka sånglärares uppfattningar om och kommunikation av betygskriterier i sång på gymnasieskolans estetiska program. I bakgrundskapitlet presenteras litteratur och forskning kring begrepp som är centrala för studien. Det har ännu inte publicerats någon forskning om de betygskriterier som i föreliggande studie utgörs av de subjektiva skrivningarna ”personligt uttryck” och ”tillfredsställande musikaliskt resultat”. I arbetet har kvalitativa intervjuer använts som forskningsmetod. Intervjuer gjordes med tre sånglärare som har betygsatt elever enligt de betygskriterier som står i fokus för denna studie. Resultatet pekar på att personligt uttryck kan vara individens personliga uttryck, det uttryck vi har genom att bara vara människa, men i en förhöjd form. Det kan också handla om interpretation. Vidare visar resultatet på att musikaliskt tillfredsställande resultat nås genom grundläggande gehör och formkänsla. Sånglärarna förmedlar betygskriterierna och de kvalitetskrav som följer framförallt genom betygssamtal med eleven. Alla sånglärare betonar även  elevens självständighet och egen drivkraft som förtsättningar för att nå högsta betyg. I diskussionskapitlet jämförs studiens resultat med de teorier och den tidigare forskning som presenterats i bakgrundskapitlet. Avslutningsvis förs diskussioner kring arbetets betydelse och fortsatt forskning inom området. / The purpose is to investigate vocal teachers’ perceptions and communication of the assessment criteria in singing at aesthetic programs in high school. The background chapter presents concepts that are central to the study. It has not yet been published any research on the rating criteria which in the present study consists of the subjective wordings "self-expression" and "musically satisfying results". Qualitative interviews are used as a research method. Interviews were conducted with three singing teachers who rated students according to the rating criteria which are the focus of this study. The results indicate that self-expression may be the individual's personal expression, the expression we have just by being human, but in an enhanced form. It may also involve interpretation. Furthermore, the result shows that musically satisfying results is reached by basic hearing and sense of form. The singing teachers convey rating criteria and the quality mostly by grading conversation with the student. All singing teacher also emphasizes the student's autonomy and its own momentum continuations to achieve the highest rating. The discussion section compares the results of the study of the theories and previous research presented in the background section. Finally, discussions are underway about the importance of the study and continued research in the area

This document study aims to facilitate an understanding of the differences between the grading criteria for English 5, 6, and 7 (in Swedish upper secondary school) before 2021 and after. It also aims to facilitate an awareness of reactions to the changes among actors within the educational system. The study investigates Swedish documents published online by The Swedish National Agency for Education as well as Swedish articles including reactions from teachers, a professor, and a chairperson of a teachers’ union. The first part of the studied material contains documents showing the old and the new grading criteria as well as documents containing explanations of why the changes were made, from The Swedish National Agency for Education. The other part of the material consists of four articles from four different journals for educators, with reactions from a total of seven different people. The method of the study was content analysis. The results from the study show that aspects of knowledge and details were removed from the grading criteria. For example, the knowledge criterion of students using different strategies when listening and reading was moved to core content. The major reason for changing the grading criteria was to make them clearer. Opinions from a few of the people in the study were that the changes will not matter because they were not big enough and that the changes have not made the grading criteria clearer. However, several people thought that the grading criteria have become clearer, and one person thinks that they will help teachers to carry out a better overall assessment. / Denna dokumentstudie syftar till att underlätta förståelsen av skillnaderna mellan betygskriterierna för engelska 5, 6, och 7 (i svensk gymnasieskola) före 2021 och därefter. Den syftar också till att underlätta en medvetenhet om reaktioner på förändringar bland aktörer inom utbildningssystemet. Studien undersöker svenska dokument publicerade på nätet av Skolverket samt svenska artiklar inklusive reaktioner från lärare, en professor och en ordförande i ett lärarförbund. Den första delen av det studerade materialet innehåller dokument som visar de gamla och de nya betygskriterierna samt dokument som innehåller förklaringar till varför förändringarna gjordes, från Skolverket. Den andra delen av materialet består av fyra artiklar från fyra olika tidskrifter för pedagoger, med reaktioner från totalt sju olika personer. Metoden för studien var innehållsanalys. Resultaten från studien visar att kunskapsaspekter och detaljer togs bort från betygskriterierna. Till exempel flyttades kunskapskriteriet om att elever ska använda olika strategier för att lyssna och läsa till centralt innehåll. Det främsta skälet till ändringarna av betygskriterierna var att göra dem tydligare. Åsikter från några av personerna i studien var att förändringarna inte kommer att spela någon roll eftersom de inte var tillräckligt stora och att förändringarna inte har gjort betygskriterierna tydligare. Samtidigt tyckte flera att betygskriterierna blivit tydligare och en person tror att de kommer att hjälpa lärare att göra en bättre helhetsbedömning.

Syftet med undersökningen har varit att tydliggöra kunskapskvaliteter i yrkeskunnandet som har betydelse vid bedömning av karaktärsämnen för både lärare och elever. Undersökningsmetoderna har bestått av intervjuer med lärare och elever, elevenkäter och gymnasieskolans styrdokument. Det övergripande perspektivet har varit kulturhistoriskt med vars hjälp kunskapskvaliteter i yrkeskunnandet relateras till begrepp som yrkeskultur, yrkespraxis och yrkeskunskap. Resultatet kategoriseras till åtta nyckelkvalifikationer och specifika yrkeskunskaper. Nyckelkvalifikationerna som lärarna anger vara viktiga vid bedömning är: självständighet, samarbete, kommunikation, problemlösnings-förmåga,analysförmåga, planeringsförmåga, kundkontakt och utveckling. Huvudresultatet visar att det är dessa nyckelkvalifikationer som ger mervärde för eleven i form av ett högre betyg. Det är framförallt den rådande yrkeskulturen, där självständighet och samarbetsförmåga ingår, som lyfts fram som betydelsefull vid bedömningen. Vidare spelar yrkeskunskapen, där elevens problemlösningsförmåga ingår, en avgörande roll i lärarens bedömning. Elevernas beskrivning av vad de själva tror har betydelse vid bedömning i karaktärsämnen visar att de inte har uppfattat att t.ex. analys- och problemlösningsförmåga är av vikt. Slutsatsen som kan dras är att eleverna och lärarna behöver föra en dialog om grunderna i bedömningen av karaktärsämnen. Bedömning av prestationer i skolan förutsätter en dialog mellan lärare och elever om bedömningsgrunderna. Yrkesspecifika kunskaper, de grundläggande kunskaperna som behövs för ett godkänt betyg, tydliggörs väl av lärarna i studien och beskrivs med hjälp av dess egenskaper i studien.