Global ETD Search

1	Kan barn med intellektuell funktionsnedsättning träna vardagsplanering med hjälp av ett digitalt spel? Kämpe, Anna January 2019 (has links) Målet med den genomförda studien var att se om det aktivt går att träna planeringsförmåga. I studien ingick två grupper; barn i åldern sju till nio år med typisk utveckling (TU) samt ungdomar i särskolan med åldern 15 till 21 år med intellektuell funktionsnedsättning (IF). Studien vill se eventuella skillnader i planeringsförmåga mellan dessa båda grupper. I studien genomfördes en datainsamling där försöksdeltagarna fick utföra tester vid två separata tillfällen. Mellan dessa testtillfällen fick deltagarna träna sin planeringsförmåga med hjälp av programvaran Planera Mera under fyra veckor. Detta för att möjliggöra mätningen av effekten av den träning som försökspersonerna genomfört mellan de båda testtillfällena. Testerna som använts i studien för att mäta deltagarnas utveckling är fyra olika typer av planeringstester: Vad kommer först, Receptplanering, Zoo karta och Ärendeplanering. Resultatet i studien visade inte på någon utveckling av planeringsförmågan på hela testgruppen enligt testresultaten före och efter träning med Planera mera. Vad det gäller resultatet på hur väl gruppen TU och gruppen IF klarade av att utföra varje enskilt test, så visade testerna Vad kommer först, Receptplanering och Zoo karta inte någon skillnad mellan grupperna. I testet Ärendeplanering klarade gruppen TU sig bättre med hur väl de genomförde testet gentemot gruppen med IF. Studien tittade även på om de båda grupperna TUs och IFs resultat förändrades över tiden. Det skedde inte någon förändring av resultatet inom de båda grupperna mellan första testomgången och den andra testomgången. Rekommendationen för fortsatta studier är att kombinera de planeringtester som utförs i ett digitalt spel med träning av motsvarande planeringsmoment i personernas vardag för att tydligare koppla övningen till en verklig situation. intellektuell funktionsnedsättning träna planeringsförmåga Human Computer Interaction
2	Varför fick jag bara G? : vad bedöms i karaktärsämnen på HR-programmet? Tsagalidis, Helena January 2003 (has links) Syftet med undersökningen har varit att tydliggöra kunskapskvaliteter i yrkeskunnandet som har betydelse vid bedömning av karaktärsämnen för både lärare och elever. Undersökningsmetoderna har bestått av intervjuer med lärare och elever, elevenkäter och gymnasieskolans styrdokument. Det övergripande perspektivet har varit kulturhistoriskt med vars hjälp kunskapskvaliteter i yrkeskunnandet relateras till begrepp som yrkeskultur, yrkespraxis och yrkeskunskap. Resultatet kategoriseras till åtta nyckelkvalifikationer och specifika yrkeskunskaper. Nyckelkvalifikationerna som lärarna anger vara viktiga vid bedömning är: självständighet, samarbete, kommunikation, problemlösnings-förmåga,analysförmåga, planeringsförmåga, kundkontakt och utveckling. Huvudresultatet visar att det är dessa nyckelkvalifikationer som ger mervärde för eleven i form av ett högre betyg. Det är framförallt den rådande yrkeskulturen, där självständighet och samarbetsförmåga ingår, som lyfts fram som betydelsefull vid bedömningen. Vidare spelar yrkeskunskapen, där elevens problemlösningsförmåga ingår, en avgörande roll i lärarens bedömning. Elevernas beskrivning av vad de själva tror har betydelse vid bedömning i karaktärsämnen visar att de inte har uppfattat att t.ex. analys- och problemlösningsförmåga är av vikt. Slutsatsen som kan dras är att eleverna och lärarna behöver föra en dialog om grunderna i bedömningen av karaktärsämnen. Bedömning av prestationer i skolan förutsätter en dialog mellan lärare och elever om bedömningsgrunderna. Yrkesspecifika kunskaper, de grundläggande kunskaperna som behövs för ett godkänt betyg, tydliggörs väl av lärarna i studien och beskrivs med hjälp av dess egenskaper i studien. culture historical analytical skills customer oriented skills customer interaction development communication Lpf 94:9 assessment ability to solve problems cooperation independence professional knowledge. analysförmåga bedömning betyg betygskriterier kommunikation kulturhistorisk kundkontakt kunskapsformer kompetens Lpf 94:9 nyckelkvalifikationer planeringsförmåga praktisk kunskap problemlösningsförmåga samarbete självständighet specifika-yrkeskunskaper yrkeskultur yrkeskunskap yrkespraxis. Social Sciences Samhällsvetenskap

Search results

Kan barn med intellektuell funktionsnedsättning träna vardagsplanering med hjälp av ett digitalt spel?

Varför fick jag bara G? : vad bedöms i karaktärsämnen på HR-programmet?