<p>The purpose of this research is to survey and describe some science teachers’ conceptions of which assessment criteria they use at the marking process. Questions which are relevant for this research are the following: </p><p>1. Which assessment methods form the basis for science teachers’ marking process? </p><p>2. Which knowledge qualities are assessed and marked by science teachers? </p><p>3. How do science teachers use national curriculum and marking criterions?</p><p>Five qualitative interviews of science teachers were performed. The interview material was analyzed by a phenomenographical analysis method. </p><p>The result from the first problem consists of the descriptive categories: <i>Science methodology</i> and <i>Oral and written use of language</i>. </p><p>The result from the second problem consists of the descriptive categories: T<i>he students´ ability to use science knowledge in different contexts</i>, <i>The students´ ability to use science vocabulary</i>, <i>The students´ ability to develop science knowledge</i>, and <i>The students´ behavior</i>. </p><p>The result from the third problem consists of the descriptive categories: As a support in the marking process, <i>As a material for discussion</i>, and <i>As a way to communicate objects to students</i>.</p> / <p>Undersökningens syfte är att kartlägga och beskriva några NO-lärares uppfattningar om vilka bedömningskriterier de använder vid betygssättning. Frågor som är relevanta för den här undersökningen är följande: </p><p>1. Vilka bedömningsformer utgör underlag för NO-lärares betygssättning?</p><p>2. Vilka kunskapskvaliteter bedömer och betygssätter NO-lärare? </p><p>3. Hur använder NO-lärare nationella kursplaner och betygskriterier?</p><p>Fem kvalitativa intervjuer genomfördes med NO-lärare. Intervjumaterialet analyserades med en fenomenografisk analysmetod. </p><p>Resultatet av den första frågeställningen består av beskrivningskategorierna: <i>Det naturvetenskapliga arbetssättet </i>och <i>Muntlig och skriftlig språkanvändning</i>. </p><p>Resultatet av den andra frågeställningen består av beskrivningskategorierna: <i>Elevens förmåga att använda den naturvetenskapliga kunskapen i olika sammanhang</i>, <i>Elevens förmåga att använda det naturvetenskapliga språket,</i> <i>Elevens förmåga att utveckla sin naturvetenskapliga kunskap</i> och <i>Elevens beteende</i>. </p><p>Resultatet i den tredje frågeställningen består av beskrivningskategorierna: Som ett stöd för betygssättningen, Som ett diskussionsunderlag och <i>Som ett sätt att förmedla målen till eleverna</i>. </p>

The purpose of this research is to survey and describe some science teachers’ conceptions of which assessment criteria they use at the marking process. Questions which are relevant for this research are the following: 1. Which assessment methods form the basis for science teachers’ marking process? 2. Which knowledge qualities are assessed and marked by science teachers? 3. How do science teachers use national curriculum and marking criterions? Five qualitative interviews of science teachers were performed. The interview material was analyzed by a phenomenographical analysis method. The result from the first problem consists of the descriptive categories: Science methodology and Oral and written use of language. The result from the second problem consists of the descriptive categories: The students´ ability to use science knowledge in different contexts, The students´ ability to use science vocabulary, The students´ ability to develop science knowledge, and The students´ behavior. The result from the third problem consists of the descriptive categories: As a support in the marking process, As a material for discussion, and As a way to communicate objects to students. / Undersökningens syfte är att kartlägga och beskriva några NO-lärares uppfattningar om vilka bedömningskriterier de använder vid betygssättning. Frågor som är relevanta för den här undersökningen är följande: 1. Vilka bedömningsformer utgör underlag för NO-lärares betygssättning? 2. Vilka kunskapskvaliteter bedömer och betygssätter NO-lärare? 3. Hur använder NO-lärare nationella kursplaner och betygskriterier? Fem kvalitativa intervjuer genomfördes med NO-lärare. Intervjumaterialet analyserades med en fenomenografisk analysmetod. Resultatet av den första frågeställningen består av beskrivningskategorierna: Det naturvetenskapliga arbetssättet och Muntlig och skriftlig språkanvändning. Resultatet av den andra frågeställningen består av beskrivningskategorierna: Elevens förmåga att använda den naturvetenskapliga kunskapen i olika sammanhang, Elevens förmåga att använda det naturvetenskapliga språket, Elevens förmåga att utveckla sin naturvetenskapliga kunskap och Elevens beteende. Resultatet i den tredje frågeställningen består av beskrivningskategorierna: Som ett stöd för betygssättningen, Som ett diskussionsunderlag och Som ett sätt att förmedla målen till eleverna.